Från anmälan till dom

Brottsutredningen, även kallat förundersökning, leds av en förundersökningsledare som antingen kan vara polis eller åklagare. Till sin hjälp har hon eller han brottsutredare från polisen. Brottsutredaren förhör dig som blivit utsatt för brott, den misstänkta och eventuella vittnen vid olika tillfällen. Under förhöret får du berätta vad du vet om händelsen. Förhöret med dig är viktigt för att polisen ska kunna utreda händelsen.

Om det under utredningen visar sig att inget brott begåtts eller att något brott inte kommer att kunna bevisas läggs förundersökningen ned.

Under den tid utredningen pågår har du inte automatiskt rätt att ta del av hur brottsutredningen genomförs eller vad som kommer fram. Men förundersökningsledaren kan ge information till dig, bara det inte riskerar att försvåra utredningsarbetet.

Hur lång tid tar en brottsutredning?

Hur lång tid en brottsutredning tar beror på många saker, som

• hur komplicerad utredningen är
• hur många personer som måste förhöras 
• om det krävs kriminaltekniska undersökningar.

Om den misstänkte eller den som blivit utsatt för brottet (målsäganden) är under 18 år finns särskilda krav på att utredningen ska göras klart snabbt.

Brott, barn och unga
Ung och misstänkt för brott

Brottsundersökningsbegränsning

Huvudregeln är att alla brott ska utredas. I vissa fall kan polis och åklagare avstå från att inleda eller lägga ned en brottsutredning mot en misstänkt person för ett visst brott, då det inte skulle få någon eller bara en liten betydelse för det sammanlagda straffet.

Begränsningen används oftast om en och samma person är misstänkt för många brott eller nyligen har dömts för annan brottslighet.

När brottsutredningen, även kallat förundersökning, är klar fattar åklagaren beslut om att väcka åtal eller inte. Om åtal väcks innebär det att domstolen kommer att pröva målet vid en rättegång.

Om du har angett att du vill bli underrättad om beslut har du rätt att få information både om brottet har klarats upp och någon person ska åtalas, om brottet har klarats upp utan att någon ska åtalas eller att utredningen avslutas utan att brottet har klarats upp. Du har då också rätt att få ta del av skälen till det fattade beslutet.

En brottsutredning, även kallat förundersökning, läggs ned om det saknas tillräckliga bevis mot den som är misstänkt för brottet eller om det inte finns några spår att följa. Andra skäl till att en brottsutredning läggs ned kan vara att den som är misstänkt har begått andra, allvarligare brott och kommer att åtalas för de brotten. Det förutsätter att de nedlagda brotten har liten eller ingen betydelse för det totala straffet.

I de fall det bedöms att det inte finns några möjligheter att utreda brottet ska den som anmält brottet få veta det.

Om ditt ärende lagts ner och du är missnöjd med beslutet kan du begära att ärendet prövas av åklagare. Vänd dig till polisen som på din begäran överlämnar ärendet till åklagaren.

Uppge diarienumret som du hittar längst upp till höger på din anmälan.

Kontakta polisen

Överprövning, Åklagarmyndigheten

Om en brottsutredning, även kallat förundersökning, lagts ner på grund av att ett brott inte kommer att kunna bevisas, kan brottsutredningen alltid tas upp igen om nya uppgifter eller bevis kommer fram. 

Det som definitivt "lägger ner" ett ärende är när preskription infaller. Beroende på brottets svårighetsgrad är preskriptionstiden i svensk lag 2, 5, 10 eller 15 år. När preskriptionstiden löpt ut finns ingen möjlighet att återuppta ärendet och få någon dömd för brottet. 

För de allra grövsta brotten, till exempel mord, finns ingen preskriptionstid.

Efter brottsutredningen, även kallat förundersökningen, fattar åklagaren beslut om att väcka åtal eller inte. Om åtal väcks innebär det att en domstol kommer att pröva målet vid en rättegång. Har du begärt skadestånd tas också det upp vid rättegången. 

Här hittar du information om vad som händer vid en rättegång:

Åklagarmyndigheten
Brottsoffermyndigheten

Hälso- och sjukvården

Om du har fysiska skador eller psykiska besvär bör du kontakta hälso- och sjukvården. Enklast är att besöka Vårdguidens hemsida.

Vårdguiden 1177 hemsida

Socialtjänsten

Socialtjänsten ansvarar för brottsofferstöd till både dig som utsatt och dina anhöriga. Det kan gälla psykologiskt och socialt stöd samt ekonomisk och praktisk hjälp. Kontakta socialtjänsten i din kommun för mer information. 

Allt fler kommuner har också stödcentrum för unga brottsoffer och vittnen. De kan erbjuda stödsamtal, rådgivning och praktisk hjälp. Kontakta din kommun för att komma i kontakt med rätt stödcentrum.

Stödorganisationer

Det finns olika typer av ideella organisationer, exempelvis brottsofferjourer, kvinnojourer, mansjourer, stödmottagningar till hbtqi-personer samt organisationer som är mer inriktade på barn och unga.

På Brottsoffermyndighetens hemsida hänvisas till flera olika stödorganisationer.

Brottsoffermyndighetens hemsida

I de fall en anhörig blivit våldsdödad finns även Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade (RAV) som erbjuder de anhöriga olika former av stöd och hjälp. Kontaktuppgifter: 070-534 18 82, 073-020 11 80