Ett ansträngt ekonomiskt läge för Polismyndigheten

Polismyndighetens anslagsförbrukning hittills i år har varit högre än beräknat. Huvuddelen av den höga förbrukningen avser personalkostnader och ökade pensionskostnader.

Ökade pensionsavgifter

Under senare delen av 2023 rekryterades många civila vilket resulterade i att Polismyndigheten redan i mars nådde målet om 10 000 anställda vid årsskiftet 2024/2025. Detta innebär att Polismyndigheten bär personalkostnader tidigare än planerat. En ändring av statens pensionsregler och ökade pensionsavgifter innebär också att kostnaderna ökar med cirka 600 miljoner kronor under 2024. Den kostnadsökningen blev känd först i slutet av 2023 och var därför inte med i Polismyndighetens äskande i budgetunderlaget 2024–2026. Kostnaden utgör hälften av det prognostiserade underskottet.

För att komma i fas med antal anställda i förhållande till de ekonomiska ramarna behöver kommande rekryteringar, förutom poliser och specialister, ses över. Inköp och övriga kostnader, som inte medför stora negativa konsekvenser på verksamhet eller ekonomi, behöver utgå eller senareläggas. 

– Vi behöver alla, i våra beslut och agerande, verka för en ekonomi i balans, det vill säga säkerställa att de rekryteringar, inköp och beställningar vi gör ryms inom givna ekonomiska ramar, understryker ekonomidirektör Caroline Viper.

Just nu ses budgetramarna för polisens nationella avdelningar över – hur de kan justeras och vilka konsekvenser det innebär. Syftet med justeringarna är att säkerställa att Polismyndighetens anslagskredit inte överskrids samt att möjliggöra en omfördelning av medel till den brottsbekämpande verksamheten inom polisregionerna.