Risk att utländska arbetstagare utnyttjas i Sverige
Hus med byggställning Bild: Most Photos
Många av de som kommer till Sverige för att arbeta riskerar att fara illa. Inte sällan förekommer väldigt låga löner, för långa arbetsdagar, en farlig arbetsmiljö och dåliga boendeförhållanden.
2023 ökade antalet utstationerade personer som jobbar i Sverige med 4 000 personer till över 74 000. En utstationerad arbetstagare är en person som är anställd av ett företag i ett EU-land men som under en begränsad period arbetar i ett annat EU-land. Även medborgare från länder utanför EU kan i vissa fall vara utstationerade till Sverige men de har då enbart rätt att arbeta här så länge som de har ett giltigt tillstånd.
– Polisen gör årligen tillsammans med andra myndigheter tusentals inspektioner på arbetsplatser inom olika branscher. Många gånger upptäckter vi brister i hur reglerna efterlevs. Till exempel personer som inte anmälts som utstationerade, inte har arbetstillstånd eller inte ens har rätt att vistas i landet, säger Helena Lans som är samordnare för arbetslivskriminalitet på Noa.
En del av de som kommer till Sverige som utstationerade för att arbeta har lurats hit. Till exempel med löften om bra jobbmöjligheter och att kunna stanna kvar en längre tid. Det är inte heller ovanligt att företaget som anställt dem inte har försäkrat de anställda i hemlandet. Något som blir tydligt vid olycka eller sjukdom. Arbetstagaren tillhör inte heller det svenska sjukförsäkringssystemet.
– I stort sett varje vecka träffar vi på utländska arbetare med usla arbetsvillkor och som jobbar här för väldigt låga löner. I flera fall är det att se som människoexploatering, säger Helena Lans.
Sätten att kringgå regelverket är många
Något som är vanligt förekommande är att man anställs av ett företag i hemlandet som inte har någon verksamhet där, ett så kallat brevlådeföretag. Ett annat är att arbetstagaren har två anställningsavtal. Ett som man visar upp för myndigheter som visar på bra lön och villkor. Ett annat som är det som gäller i praktiken, med betydligt sämre villkor. Läs mer om dessa och andra sätt i faktarutan nedan.
Av de 74 000 utstationerade kom flest, drygt 32 500 personer, till Sverige förra året för att arbeta inom byggbranschen. Att just byggbranschen är störst är inget konstigt. Den sysselsätter idag cirka 400 000 personer i Sverige och inom EU ungefär 13 miljoner personer.
– Just byggbranschen kan ses som en riskbransch. På ett bygge är det ofta många personer där många jobbar kortare perioder. Det är även ofta flera led av underentreprenörer och det är vanligt att arbetarna är anställda av utländska bemanningsföretag, säger Helena Lans.
EU-kampanj för att öka kunskapen
Många av de som kommer till Sverige för att jobba vet inte om sina rättigheter och skyldigheter. Utstationerade arbetstagare ska ha samma grundläggande arbetsvillkor och rättigheter som arbetstagarna i det mottagande landet.
För att öka kunskapen om vilka villkor som gäller hos utstationerade arbetstagare och hos arbetsgivare i Sverige och i andra EU-länder genomför den europeiska arbetsmyndighet ELA (European Labour Authority) under 2023 och 2024 en kampanj för att öka kunskapen hos utstationerade arbetstagare samt hos företagare inom byggbranschen om utstationerades rättigheter och skyldigheter.
På ELA:s webbplats går det att läsa om kampanjen EU for fair construction
På EU:s webbplats Your Europe finns information på många olika språk om vad som gäller för utstationerade arbetstagare inom EU.
Läs mer:
- Tipsa polisen om arbetslivskriminalitet
- Årsrapport arbetslivskriminalitet: Allt fler kontroller för att bekämpa arbetslivskriminalitet
- Om utstationerade på Arbetsmiljöverkets webbplats
- Myndighetsgemensam insats i fjällen - allvarliga brister upptäckta
- Två personer åtalade för människohandel i Åsele, Västerbotten
Exempel på upplägg för att kringgå reglerna
Brevlådeföretag. Ett företag som anställt de utstationerade arbetstagarna men som inte bedriver någon verksamhet i hemlandet. Det hela är ett upplägg för att kunna rekrytera personal som erhåller lägre löner (under svensk kollektivavtalsnivå). Ofta är lönerna satta utifrån lönenivån i arbetstagarens hemland.
Det enda företaget har i hemlandet är en adress och eventuellt finns det någon kontaktperson eller redovisningsbyrå som tar emot och sköter vissa handlingar för att allt ska se korrekt ut. Personerna bakom företaget befinner sig ofta i Sverige och sköter all verksamhet, kontakten med den utstationerade personalen m.m. på plats. Redovisning av löner och avgifter sker inte i något land eller med mycket små belopp.
Långvariga byggprojekt/fast driftställe. Utländska entreprenadföretag underlåter att följa reglerna om fast driftställe och undgår därmed även kravet på att lämna inkomstdeklarationer samt betala skatt och avgifter för den utstationerade personalen.
Fast driftsställe är ett skattebegrepp. Med det avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet från vilken näringsverksamheten bedrivs helt eller delvis.
Utländska bemanningsföretag. Utländska företag vars verksamhet består av personaluthyrning men som kringgår beskattningsreglerna genom att istället kalla sina uppdrag i Sverige för entreprenader för att undslippa beskattning i Sverige. Från 2022 skall all personal som hyrs ut för att arbeta i Sverige skatta från första dagen.
Falskt egenföretagande. För att komma runt regler kring utstationering och arbetsgivaransvar och försvåra en kontroll av korrekt redovisning av skatter och avgifter så uppmanas den utländska arbetstagaren att registrera sig för svensk F-skatt och bedriva egen företagsverksamhet. De anlitas sedan av en uppdragsgivare i Sverige. Ett av villkoren för att få F-skatt är att man bedriver sin verksamhet ”självständigt”, men det är snarare ”bemanning” som pågår.
Utländska egenföretagare behöver inte anmäla sig i utstationeringsregistret, inte heller följa kollektivavtal och dessutom kan de sända ut sig själva (A1-intyg) och då betalar man inte heller sociala avgifter i Sverige.
F-skatt/ID06. Utländska företag behöver F-skatt för att kunna ansluta sig till systemet ID06 som används inom bygg- och anläggningsbranschen i Sverige. F-skatten ger också företagen en respektabel fasad men den kan också användas som brottsverktyg av oseriösa företag.
Dubbla anställningsavtal. Detta är relativt vanligt. Arbetstagaren har ett avtal som uppfyller kraven enligt lag och kollektivavtal att visa upp för myndigheter och fackföreningar och ett som gäller i praktiken som har sämre villkor och lön.
Utstationerade arbetstagare/varaktigt bosatta i Sverige. Genom att fortsätta vara utstationerad så undkommer man att betala inkomstskatt samt sociala avgifter i Sverige. Skatteverket har svårt att veta när en utländsk arbetstagare har vistats mer än 183 dagar i Sverige och därmed skulle varit skattepliktig i Sverige. Utstationeringsregistret innehåller uppgifter om när en individ börjar arbeta i Sverige men det finns ingen koppling mellan utstationeringsregistret och beskattning.
Tredjelandsmedborgare. Det har både i Sverige och inom EU uppmärksammats att denna arbetskraft utnyttjas och många gånger kan bosättningen i det EU-land som utstationerar arbetstagaren ifrågasätts. Dessa personer tas ofta direkt från tredjeland till Sverige eller med en kort transit i det andra EU-landet. De kan därför inte ses som bosatta i det utstationerade landet utan syftet har hela tiden varit att komma till Sverige för att jobba.