Polisen utvecklar arbetet gällande mäns våld mot kvinnor

– Tidigare har vi haft mer fokus på kvinnorna. Nu fokuserar vi på männen, för kvinnornas skull. Tanken är att vi utifrån det ska vidta proaktiva åtgärder, och sätta in rätt skydd och stöd, säger rikspolischef Petra Lundh.

Polisen har tagit flera kliv framåt i utvecklingsarbetet med mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, det är också ett av Polismyndighetens tre operativa mål inom brottsbekämpningen - att reducera grovt, systematiskt och dödligt våld mot kvinnor.

Under 2023 inledde Polismyndigheten en nationell operation, Beta, för att stärka förmågan att arbeta förebyggande mot högriskaktörer som riskerar att utöva grovt eller dödligt våld mot en närstående, arbetet har kommit igång i framför allt polisregion Mitt, Stockholm och Syd.

Bättre metodstöd för robusta utredningar och ökad lagföring

Polisen ska vara snabba och effektiva i inledningsskedet av ett ärende, särskilt under de första 48 timmarna för att bevissäkra genom att hålla inledande förhör, säkra spår och ta eventuella beslag, samt inhämta teknisk bevisning för att öka uppklaringen.

– Vi ska utveckla arbetssätt och ta lärdom av arbetet med andra grova våldsbrott, det finns många likheter. Men när målsägande och misstänkt har eller har haft en nära relation ställer det särskilda krav på oss från polisen, både utrednings- och säkerhetsmässigt vad gäller förståelse för våldet och bemötande, säger Petra Lundh.

Det finns många bra exempel där polisen har effektiviserat utredningsverksamheten och där arbetet med de nya metoderna ger resultat. Det är kortare ledtider för förhör, snabbare åtgärder för att säkra bevis, kortare genomströmningstider och fler ärenden som går till åtal.

Ökad kunskap och förståelse för våldet

Andra delar av det pågående utvecklingsarbetet i myndigheten handlar om att stärka kunskapen inom polisen. Det nya brottsutredarprogrammet för alla utredare omfattar kunskap om våld i nära relation och sexualbrott, normaliseringsprocessen, riskhöjande faktorer, riskbedömningar, traumapåverkan m.m. Utbildningsinsatser genomförs även för ingripandepoliser och de som tar upp anmälningar vid telefon och reception.

– Att höja kunskaperna om våld i nära relationer är prioriterat under 2024, en del i det arbetet handlar bland annat om att implementera beslutade metodstöd. Det är viktigt för att vi ska nå bättre resultat, säger Petra Lundh.

Arbetet med riskbedömningar, både de initiala som alla polisanställda är skyldiga att göra vid möte med våldsutsatt, och de som görs inom brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten måste också stärkas. Polismyndigheten ser också fram emot översynen av lagstiftningen om kontaktförbud som ska stärkas för att ha en tydligare brottspreventiv funktion, och att förbuden ska utgöra ett bättre skydd för våldsutsatta.

Samverkan centralt 

Uppdraget att bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer delas av flera samhällsaktörer - som kommuner, socialtjänsten, vården, psykiatrin, Kriminalvården och skolan. Många möter både våldsutsatta och våldsutövare i sina verksamheter. Frivilligorganisationer såsom kvinno-, mans- och ungdomsjourer har också en viktig roll. Samverkan är avgörande för att både ge stöd till våldsutsatta och för att få våldsutövare att förändra sitt beteende.

– Den här brottsligheten kan bara förebyggas och bekämpas gemensamt. Vi har exempelvis lagligt stöd för att bryta sekretess i de fall man misstänker våld i nära relation, den möjligheten måste användas i högre grad än idag om vi ska kunna stoppa våldet, säger Petra Lundh.

Det finns flera framgångsrika arbeten inom polisen där man utvecklar samverkan och stöd både till våldsutsatta och våldsutövare, exempelvis Trygg relation - fri från våld, Trygghetens hus, Reducera relationsvåld och initiativ Gryning.