Sök
Stäng Meny

Om jag anmäler våld i nära relation

Har du blivit utsatt för hot eller våld av en närstående? Anmäl till polisen. Vi hjälper dig genom rättsprocessen.

Vad händer när du gör en polisanmälan? 

I sex filmer får du veta vad som händer från att du gör en anmälan till eventuell dom.

Suzanna, operatör vid polisens ledningscentral

Suzanna och hennes kollegor är de första du får kontakt med när du ringer polisen vid en pågående misshandel. Hör henne berätta vad som händer när du ringer 112.

Vill du läsa mer om vad som händer när du ringer 112?

Har du blivit misshandlad eller hotad av någon du har en nära relation till? Av din partner, ditt barn, din förälder eller någon annan närstående? Om situationen är akut eller om barn finns närvarande kontaktar du polisen på larmnumret 112. Annars ringer du 114 14.

När du ringer 112 kommer du till SOS Alarm. Därifrån kan du bli kopplad till polisens regionledningscentral (RLC). En operatör på RLC tar emot samtalet och gör en bedömning om en polisbil ska skickas ut – och i så fall hur bråttom det är.

– När du ringer till oss ställer vi många frågor, berättar Suzanna som är chef för en grupp operatörer på regionledningscentralen. Det är för att vi ska få en så tydlig bild som möjligt av vad som har hänt och hur situationen är hos dig just nu. Ju mer vi vet desto bättre kan vi avgöra hur vi kan hjälpa till och hur bråttom det är.

Om operatören bedömer att polisen behöver åka ut till dig skickas en polisbil samtidigt som larmoperatören pratar med dig.

– Vi vill träffa dig, prata med dig och se till att du är i säkerhet så fort som möjligt, så vi åker till dig först, förklarar Suzanna. Vi kan samtidigt skicka en annan polisbil för att söka upp den som misshandlat dig om vi bedömer att det är bråttom. Till exempel om risken är stor att personen kommer tillbaka för att skada dig eller försöker fly.

– Vi vill att du ska känna dig så trygg som möjligt, säger Suzanna. Om du vill kan vi fortsätta att prata i telefonen till dess polisen är framme hos dig. Om det är viktigt för dig att vi inte kommer med polisbil kan vi komma med civil bil - om vi har en tillgänglig och om situationen tillåter det.

Hur lång tid det tar innan polisen kommer till dig beror på flera saker; hur allvarligt läget är, vilka andra ärenden som hanteras samtidigt i polisregionen och hur långt det är till dig från platsen där närmaste polisbil finns.

– Men våld i nära relation prioriteras alltid högt, betonar Suzanna.

Exempel på frågor som du kan få av operatören:

  • Vad har hänt? Är du skadad?
  • Var är du? (extra viktigt när läget är akut - larmoperatören kan inte se varifrån du ringer när du ringer 112)
  • Vilket telefonnummer ringer du från? (för att kunna få kontakt med dig igen, till exempel om samtalet bryts)
  • Vem har skadat dig? Vilken typ av relation har ni?
  • Kan du ge ett signalement på gärningspersonen?
  • Vilket våld har använts? (till exempel slag, sparkar, knuffar, strypning, sexuellt våld)
  • Har detta hänt förut?
  • Var är gärningspersonen nu?
  • Finns det fler personer på platsen? Finns det barn på platsen?
  • Är du (och eventuella barn) i säkerhet? Om inte – kan ni sätta er i säkerhet?
  • Är gärningspersonen påverkad av till exempel alkohol eller droger?
  • Lider gärningspersonen av psykisk ohälsa?
  • Finns det vapen där du befinner dig?
  • Har du ringt polisen tidigare i liknande situationer? (eventuell historik kan vara värdefull att känna till)

Wilma, polis i yttre tjänst

Poliserna som jobbar i yttre tjänst är först på plats. Wilma berättar vad som händer när polisen kommer fram till dig.

Vill du läsa mer om vad som händer när polisen kommer fram?

– Misshandel är ett mycket allvarligt brott, betonar Wilma som är polis och jobbar i ingripandeverksamheten. Vid pågående misshandel är vårt främsta uppdrag att få stopp på våldet och rädda liv. Därför åker vi med blåljus och sirener så långt fram vi kan – om inte situationen gör att det är olämpligt, eller om du uttryckligen ber oss att inte göra det.  

I bilen på väg till dig får patrullen information av operatören på polisens ledningscentral.

– Vi behöver veta om misshandeln fortfarande pågår och om den som misshandlat eller hotat dig finns kvar på platsen, berättar Wilma. Vi vill också veta om personen har någon form av tillhygge eller vapen och om det finns fler personer på platsen – till exempel barn.

När poliserna kommer fram avbryter de misshandeln, om den fortfarande pågår, och pratar sedan enskilt med er båda. 

– Vi kommer att ställa frågor till både dig och den som misshandlat dig, för att få era bilder av vad som hänt, förklarar Wilma. Vi kommer till exempel att fråga hur du blev slagen? Med vad? Med vilken hand? Sparkade personen dig? Spottade på dig eller hotade dig? Tog personen stryptag på dig?

Berätta så mycket du kan

Berätta så mycket du kan, både om det som hänt denna gång och om sådant som hänt tidigare i er relation. Då kan polisen få en helhetsbild av situationen och bättre förutsättningar att utreda de brott du utsatts för, nu och eventuellt tidigare.

Om du blivit utsatt för brott kommer vi att uppmana dig att göra en polisanmälan.

– Om vi gör bedömningen att brott har begåtts är vi skyldiga att upprätta en anmälan, även om du inte själv vill anmäla, berättar Wilma.

Om fängelse finns i straffskalan för det misstänkta brottet och om det finns risk att din närstående försöker fly - eller om barn har bevittnat det som hänt – kan polisen gripa den som misshandlat dig. Om det som hänt inte rättfärdigar ett gripande kan polisen ändå besluta om att avlägsna personen från din bostad, om ni inte bor tillsammans.

Dokumentation och brottsplatsundersökning

Poliserna som kommer till din bostad dokumenterar så mycket som möjligt för att använda som bevismaterial vid en eventuell rättegång.

– Vi fotograferar och filmar, berättar Wilma. Till exempel skador, sår och blåmärken på dig, skador i bostaden och på inredningen. Vi filmar också de första förhören med dig.

Genom film kan vi fånga sinnesstämningar på ett annat sätt än med foto och text; sinnesstämningar som kan vara avgörande som bevis vid en rättegång. 

Ingripandepoliserna kan göra viss kriminalteknisk undersökning; till exempel topsa efter dna, ta fingeravtryck och säkra skospår. Om det behövs kan kriminaltekniker kallas in för en mer omfattande brottsplatsundersökning.

– Vi kommer också att ge dig kort information om den fortsatta rättsprocessen och kontaktvägar till stödfunktioner i samhället, säger Wilma. Vi försöker att hjälpa dig på alla sätt vi kan.

Detta kan du själv göra

  • Fotografera dina skador så att de finns dokumenterade. Ta även bilder några dagar efter att misshandeln skett eftersom till exempel blåmärken kan uppkomma senare. Om du inte kan eller vill lagra bilderna i din bostad, dator eller mobiltelefon kan du be någon du litar på att lagra dem åt dig.
  • Spara information som visar att hot och våld har pågått under en längre tid, till exempel sms, filmklipp eller dagboksanteckningar.
  • Berätta för polisen om du har pratat med en närstående om att du utsatts för hot och/eller våld. Har du visat bilder på dina skador för någon du litar på? Det är viktig information för polisen.
  • Uppsök vården om du blivit misshandlad fysiskt; för att, vid behov, få vård och för att få skadorna dokumenterade.

Anna, kriminaltekniker

Ibland behöver en kriminaltekniker göra en brottsplatsundersökning för att säkra bevis. Hör Anna berätta hur undersökningen går till.

Vill du läsa mer om hur en brottsplatsundersökning går till?

Poliserna som kommer först till brottsplatsen gör ofta en stor del av arbetet med att säkra spår. De fotograferar och dokumenterar skador på dig, på bostaden och inredningen. De kan till exempel topsa efter dna och säkra skoavtryck.

– Men ibland behöver vi komma till platsen för att säkra bevis, berättar Anna som är kriminaltekniker. Vi har utbildning och utrustning som gör att vi kan få fram spår som inte syns med blotta ögat.

Vid en brottsplatsundersökning måste bostaden spärras av och då är det bara kriminalteknikerna som har tillträde till den. Det varierar hur lång tid undersökningen tar, men räkna med att du kan behöva vara borta från bostaden ett dygn – ibland längre. Förhoppningsvis kan du (och eventuella barn och husdjur) bo hos en vän under tiden. Annars försöker polisen eller kommunen hjälpa dig att hitta ett tillfälligt boende.

– Vi kan inte kräva att få göra en brottsplatsundersökning i din bostad, säger Anna. Men vi kan hitta spår som kan vara avgörande bevis i en eventuell rättegång. Därför hoppas jag att du godkänner att vi gör en brottsplatsundersökning om du får frågan.

Kriminaltekniker kan ta reda på vad som har hänt

Många tror att det inte är någon idé att göra en brottsplatsundersökning när den misstänkte gärningspersonens fingeravtryck och dna finns naturligt i bostaden. Men det finns goda chanser att fastställa vad som hänt på platsen.

– Våra undersökningar bygger till stor del på det som du och den som har misshandlat dig säger har hänt, förklarar Anna. Även om dna, fingeravtryck och andra spår finns naturligt i bostaden så kan det vara så att vi hittar dessa spår på ställen där de normalt inte borde finnas. Om spår på oväntade ställen stämmer med det som berättats blir berättelsen mer trovärdig. Det kan till exempel handla om att vi hittar hår från dig, uppryckt med rötterna, på en plats i soffan efter att du berättat att din närstående dragit dig kraftigt i håret, upp ur soffan.

Ibland finns blod och omkullvälta möbler på en brottsplats i hemmet. Då kan kriminalteknikerna komma fram till vad som hänt genom att analysera det som är synligt. Men våld i nära relation handlar ofta om slag, sparkar, knuffar och strypning och det är vanligt att det inte lämnar uppenbara spår.

– För att vi ska veta vad vi ska leta efter – och var - behöver vi veta hur parterna beskriver det som har hänt, säger Anna. Det kan vara avslitna hårstrån, hudavskrap, märken i möbler eller dörrposter, dna eller fingeravtryck på ett tillhygge. Det kan också vara små blödningar i halsen eller i eller runt ögonen, vilket inte är ovanligt om du blivit utsatt för strypvåld.

Även om det har gått en tid sedan du blev misshandlad kan det finnas skäl att genomföra en brottsplatsundersökning. Spår som inte syns med blotta ögat städas sällan bort, vilket innebär att teknikerna, med sin teknik och kunskap, fortfarande kan hitta spår även en tid efter att brottet skett.

Detta kan du själv göra  

  • Förändra inget i bostaden. Städa inte, tvätta inte och plocka inte undan. På det viset ökar chanserna att kriminaltekniker kan återskapa det som hänt och vem som gjort vad. 
  • När du byter kläder – tvätta dem inte, utan lägg dem i papperspåsar och se till att polisen får dem för eventuell undersökning.
  • Ta bilder på skador, både på dig själv och i bostaden.
  • Håll utkik efter hudförändringar (till exempel blåmärken eller rodnader) dagarna efter misshandeln och fotografera.
  • Uppsök sjukvård för eventuell vård och för dokumentation. Ett utlåtande från sjukvården kan vara en mycket viktig del i polisutredningen.
  • Var detaljerad i förhör. Detaljer i förhör ger händelseförlopp som underlättar när tekniker ska söka efter spår som kan bekräfta eller dementera det parterna berättat om händelsen.

Åsa, målsägandebiträde

När du gör en polisanmälan kan du ibland få ett målsägandebiträde. Åsa berättar hur hon som målsägandebiträde kan hjälpa dig genom rättsprocessen.

Vill du läsa mer om hur ett målsägandebiträde kan stötta dig?

Om du vill kan du önska att få en särskild, namngiven person som biträde, annars tilldelas du ett biträde av tingsrätten. Det vanligast är att du träffar ditt målsägandebiträde första gången hos polisen, i samband med polisför. Om du har många frågor om den juridiska processen kanske du även vill be om ett separat möte med målsägandebiträdet.

Målsägandebiträdet finns med dig under hela rättsprocessen; till exempel vid förhör hos polisen och vid en eventuell förhandling i tingsrätten.

– Mitt uppdrag är att ta tillvara på dina intressen under rättsprocessen. Jag fungerar som en informationskanal mellan dig och polisen, och mellan dig och tingsrätten. Ibland kan jag även behöva vara en informationskanal mellan dig och den misstänkte gärningspersonen, via den misstänktes advokat, säger Åsa som är målsägandebiträde. 

Målsägandebiträdets uppdrag är juridiskt, men kan också innefatta visst socialt stöd.

– Jag förklarar vad som kommer att hända under rättsprocessen – före, under och efter en rättegång. Jag hjälper dig om du vill begära skadestånd för det du utsatts för, berättar Åsa. Jag kan ge råd i praktiska frågor, till exempel när det gäller kontakt med vården och dokumentation av händelser och skador. Du kan behöva hjälp med många saker – eller bara några få.

Om det blir rättegång sitter målsägandebiträdet tillsammans med dig och åklagaren i rättssalen. Åklagaren ansvarar för utredningen och åtalet, målsägandebiträdet kan hjälpa till att förstärka åtalet, till exempel genom att ställa frågor till den misstänkte. Målsägandebiträdet lägger också fram dina skadeståndskrav.

För att åklagaren ska kunna väcka åtal i ditt ärende är det viktigt att det finns så mycket information som möjligt för att kunna bevisa i rättssalen vad du har varit med om. Hela bilden av vad som har hänt dig påverkar också dina möjligheter att få ett målsägandebiträde, eftersom tingsrätten beslutar om målsägandebiträde utifrån vad som finns med i polisanmälan.

– Berätta allt du minns, allt du blivit utsatt för – inte bara det som gjorde att du valde att anmäla. Var tydlig och berätta så många detaljer du kan. Även det värsta måste komma fram, uppmanar Åsa. 

Hon fortsätter:

– Ta bilder på skador på dig och i bostaden, skriv gärna dagbok eller dokumentera på annat sätt vad som har hänt och när det hände. Din dokumentation är mycket värdefull som bevis. Om du inte vågar eller kan lagra information hemma kan du be en vän eller någon hos en stödorganisation om hjälp.

Andreas, utredare

När du har gjort en polisanmälan får du träffa en utredare som ställer många frågor om vad som har hänt. Andreas berättar vad ni kommer att prata om och varför det är viktigt att du berättar så mycket du kan.

Vill du läsa mer om hur ett förhör går till?

Utredarens uppgift är att samla in så mycket information som möjligt om det som har hänt och om relationen till den som misshandlat dig. Utredaren kommer bland annat att förhöra dig, den misstänkte gärningspersonen och eventuella vittnen.

– Jag kommer att ställa många frågor om sådant som inte är lätt att prata om, säger Andreas som jobbar som utredare. Jag behöver fråga mycket för att förstå vad som hänt. Det kommer att väcka många känslor när vi pratar och det är helt okej. Vi utredare är vana vid att prata om sådant som är jobbigt och du kan känna dig helt trygg hos oss. 

Många frågor om relationen

Utredaren frågar om vad som hänt, hur det startade, om du blev slagen - och i så fall hur, med vad och om du fick några skador.

– Jag ställer många frågor om er relation, berättar Andreas. Hur ser er relation ut nu, hur har den sett ut tidigare och vad tänker du om relationen i framtiden? Jag frågar om du har några bilder på dina skador och om du har pratat med någon om det som har hänt; till exempel en vän.

Du måste inte svara på utredarens frågor om du inte vill, men ju mer du kan berätta desto bättre bild får polisen av det som hänt och desto större är chansen att åklagaren kan väcka åtal i ditt ärende.

– Det kan finnas saker som du tycker är del av vardagen och inte så viktigt; till exempel om du ofta blir tilltalad på ett nedsättande vis av din partner eller att hen går igenom din mobiltelefon regelbundet, men sådant ska ingen utsättas för och det är viktiga detaljer i ditt ärende, betonar Andreas.

Ärendet kan drivas vidare även om du inte medverkar

Om du bestämmer dig för att inte medverka i utredningen kan åklagaren välja att driva ditt ärende vidare ändå, om det finns tillräckligt med bevis för att räcka till en fällande dom.

– Din detaljerade berättelse om vad som hänt – nu och tidigare i relationen, tillsammans med dokumentation av dina skador (både din egen dokumentation och polisens) är ofta avgörande för att åklagaren ska kunna väcka åtal, förklarar Andreas.

Om du behöver skydd från gärningspersonen

Den som utsatt dig för brott kan bli anhållen och häktad i samband med händelsen. Om hen är på fri fot och du är rädd för gärningspersonen ska du berätta det för utredaren. Då kan du ansöka om kontaktförbud och eventuellt även få personskydd från polisen.

Rasmus, åklagare

Åklagaren ansvarar för att utredningen. Hör Rasmus berätta vad som händer före, under och efter en eventuell rättegång.  

Vill du läsa mer om åklagarens roll under en utredning?

– När jag har fått ansvaret för en utredning går jag igenom materialet som finns i ärendet. Det kan till exempel vara utskrifter av förhör och dokumentation från brottsplatsen. Jag bestämmer sedan vilka ytterligare utredningsåtgärder som ska vidtas. Jag kan till exempel besluta om att ytterligare förhör ska hållas och teknisk bevisning ska säkras. I vissa fall beslutar jag att den som är misstänkt ska frihetsberövas, berättar Rasmus som är förundersökningsledare och åklagare.

Åklagaren beslutar om utredningsåtgärder, men det är polisen som genomför dem. Till exempel kallar till, och genomför, förhör.

– Vid förhören träffar du främst personal från polisen, förklarar Rasmus. Har du ett målsägandebiträde är hen med vid förhören.

Åklagaren får information om vad som framkommit vid förhören så att han kan bestämma vad nästa steg i utredningen är. Det kan till exempel vara att hålla förhör med fler personer, genomföra teknisk undersökning på brottsplatsen eller säkra digitalt material i mobiltelefoner eller datorer.

Domaren dömer utifrån det som sägs i rättssalen

Om åklagaren anser att det finns tillräcklig bevisning väcker han åtal i ditt ärende och du och den misstänkte blir kallade till rättegång. I salen i tingsrätten sitter du tillsammans med åklagaren och ditt eventuella målsägandebiträde. I salen finns också rätten som består av fyra domare (varav tre nämndemän), en protokollförare, den åtalade och dennes försvarsadvokat.

– Jag börjar med att berätta för rätten om ditt ärende – vad som har hänt och vilka bevis som finns. Sedan kommer jag att hålla förhör med dig, den åtalade och eventuella vittnen, förklarar Rasmus.

Den åtalades försvarsadvokat får också ställa frågor till de som kallats till rätten. Ibland ställer även målsägandebiträdet frågor.

– Det är viktigt att du berättar så mycket du kan om det som har hänt dig, för det är bara det som framkommer vid rättegången som domstolen har att utgå från när de dömer i ärendet, betonar Rasmus.

Domen kommer efter en till två veckor

Hur lång rättegången är beror på hur omfattande ditt ärende är; till exempel hur många händelser som ingår och hur många vittnen som ska höras, men det är vanligaste är att rättegången pågår under en dag. I slutet av rättegången håller både åklagaren och försvarsadvokaten slutplädering. Det innebär att de berättar för domaren och nämndemännen hur de anser att domstolen bör döma i ärendet, och varför.  

– Oftast kommer domen en till två veckor efter avslutad förhandling. Du, den åtalade, jag och ditt målsägandebiträde får då möjlighet att ta del av domen. Du kan även be tingsrätten om att få domen via mejl, säger Rasmus.

När domen har kommit har den som är missnöjd med domslutet tre veckor på sig att överklaga till hovrätten.

Om bevisen inte räcker till åtal

Åklagaren ansvarar för att driva ditt ärende så långt det går, men ibland räcker inte bevisningen för att väcka åtal.

– Då beslutar jag att lägga ner ärendet, förklarar Rasmus. Det betyder inte att jag inte tror på det du berättat, utan att jag inte anser mig kunna bevisa det i en domstol. Skulle det komma fram nya bevis kan ditt ärende öppnas igen. 

Frågor och svar om rättegången

Får man alltid ett målsägandebiträde?

Vid brott i nära relation har man rätt att begära målsägandebiträde. Åklagaren, eller i vissa fall polisen, ansöker om biträde för dig hos tingsrätten. Det är tingsrätten som avgör om du får ett biträde eller inte, men det är vanligt att få det vid brott i nära relation.

Måste jag vara med vid rättegången?

Ja, det är viktigt att du är med vid rättegången och berättar om det du varit med om.

Måste jag sitta i samma rättssal som den misstänkte?

Som huvudregel sitter alla inblandade i samma rättssal. Tingsrätten kan i vissa fall besluta om att den åtalade, eller du som målsägande, ska delta via videolänk från ett annat rum under delar av rättegången.

Gör en polisanmälan

Det finns två sätt att göra en polisanmälan på:

Ring 112 om brottet händer nu, eller om polisen behövs på plats snabbt. 

Polisanmälan allt du behöver veta

Hit kan du vända dig

Stöd och hjälp i rättsprocessen med mera

När du gör en polisanmälan ska polisen ge dig information om dina möjligheter till stöd och hjälp. Det är främst din kommun som ansvarar för att du som utsatts för brott får det stöd och den hjälp du behöver. Det finns även olika organisationer och jourer du kan vända dig till. 

Hjälp och stöd

Organisationer och jourer som ger stöd och hjälp

Brottsofferjouren

Brottsofferjouren är en organisation som arbetar med att ge stöd till brottsoffer, och de har också en stödlinje som är gratis att ringa till.

Stöd och hjälp, Brottsofferjouren

Svenska kyrkan

Svenska kyrkan erbjuder jourhavande präst mellan klockan 21 och 6. Även om du inte haft kontakt med kyrkan tidigare kan du alltid vända dig dit. Det finns även andra samfund du kan kontakta. 

Jourhavande präst, Svenska kyrkan

Brottsofferguiden

Brottsofferguiden ger dig som blivit utsatt för brott en överblick över vad som kan vara aktuellt i den situation du är i nu. Webbplatsen drivs av Brottsoffermyndigheten.

Brottsofferguiden

Hjälp och stöd för kvinnor:

  • Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon dit du (även män) kan ringa kostnadsfritt om du utsatts för hot eller våld. Linjen är bemannad dygnet runt och du kan vara anonym. Att du ringt dit syns inte på din telefonräkning.

Ring oss för stöd, Kvinnofridslinjen

  • Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är en riksorganisation för drygt 100 av landets tjej- och kvinnojourer.

Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige, Roks

  • Unizon, Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund finns över hela Sverige. Du kan chatta, ringa eller besöka dem.

Unizon - Sveriges Kvinno- och tjejjourers riksförbund

Hjälp och stöd för barn och unga:

  • Bris, Barnens rätt i samhället riktar sig till dig som är barn eller ungdom och har blivit utsatt för, eller bevittnat våld i hemmet. Du kan ringa Bris att få hjälp och stöd. Alla som arbetar på Bris har tystnadsplikt, du behöver inte berätta vem du är. Bris betalar samtalet och det syns inte på telefonräkningen att du har ringt.

Barnens rätt i samhället, Bris

  • Ungarelationer.se arbetar med att ge stöd och information till den som är under 20 är och som blir utsatt i sin relation, är kompis till någon som blir det, eller är den som utsätter. Det kan vara pågående eller ha hänt tidigare.

Unga relationer

Hjälp och stöd för hbtq-personer:

  • RFSL har en stödmottagning som vänder sig till hbtqi-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Även närstående och vänner till våldsutsatta hbtq-personer är välkomna samt personer som i sitt yrke möter våldsutsatta hbtqi-personer.

Stödmottagningen, RFSL

Hjälp och stöd för män:

  • MÄN och Killar.se arbetar med att främja jämställdhet och förebygga våld hos killar och unga män. De lyssnar på berättelser och frågor som berör och påverkar deras liv. Främst gör de detta genom deras digitala stödplattform Killar.se, som har både en chatt och en samtalsmottagning.

För dig som utsätter någon för våld:

  • Rikskriscentrum är en riksorganisation med verksamheter som arbetar med våld i nära relationer, män i kris och mäns våld mot kvinnor.

Rikskriscentrum

  • Välj att sluta riktar sig till dig som utövar eller riskerar att utöva våld i en nära relation och vill få hjälp att ta första steget mot en förändring. Du kan vara anonym. Även yrkesverksamma, anhöriga och andra som har frågor om våldsamt beteende kan ringa.

Välj att sluta