Sök

Hedersrelaterade brott

Har en person i din familj, släkt eller någon annan i din omgivning utsatt dig för våld eller förtryck för att skydda familjens eller släktens heder? Kontakta polisen.

Gör en polisanmälan

Det finns två sätt att göra en polisanmälan på:

Ring 112 om brottet händer nu, eller om polisen behövs på plats snabbt. 

Om polisanmälan

  • Att tänka på när du ska göra en polisanmälan

    • Spara meddelanden och hot du får via telefon, mejl eller sociala medier. De kan användas som bevis.
    • Dokumentera eventuella skador. Fotografera dem eller få dem dokumenterade av en läkare.
    • För en dagbok där du noga skriver tid och plats för när du blivit kränkt, hotad eller slagen. Skriv också var på kroppen skadorna finns.
    • Om någon annan känner till vad du har utsatts för kan den personen bli ett viktigt vittne. Om möjligt försök att kontakta den personen.
  • Polisanmälan – allt du behöver veta

    Har du utsatts för ett brott och har frågor om polisanmälan? Här får du en överblick över de olika stegen vid en polisanmälan och vad som händer efter att du gjort din anmälan.

    Polisanmälan – allt du behöver veta

Vad är ett hedersrelaterat brott?

Läs om vad som menas med hedersrelaterade brott och vad lagen säger. 

Exempel på hedersrelaterade brott

Hedersrelaterade brott är brott som helt eller delvis begåtts för att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps anseende utifrån en föreställning om heder.

Vanligtvis är det en familjemedlem som anses ha vanärat eller riskerar att vanära familjens heder som utsätts för brott. Ofta är det flera personer i släkten som ligger bakom brottet.

Hedersrelaterade brott kan handla om nästan vilket brott som helst:

  • frihetsberövande
  • tvång
  • hot
  • barnfridsbrott
  • kränkande fotografering
  • ofredande
  • misshandel
  • mord eller mordförsök
  • hedersförtryck
  • barnäktenskap
  • äktenskapstvång
  • vilseledande till äktenskapsresa
  • könsstympning.

Männen bestämmer i familjer med hedersnormer

I familjer som lever med hedersnormer är det oftast männen som bestämmer och kontrollerar familjens medlemmar. Även kvinnor kan stödja eller tvingas stödja detta och kan också vara utövare av våld och förtryck.

Eftersom brottet handlar om att bevara eller återupprätta familjens heder, har gärningspersonerna ofta stöd av hela familjen eller släkten. Brottsoffren blir därför särskilt utsatta och sårbara.

Både flickor och pojkar drabbas av hedersrelaterade brott

Det är oftast flickor eller kvinnor som utsätts för hedersrelaterad brottslighet men även pojkar och män är utsatta. Pojkarna är ofta friare än flickorna, men liksom flickorna kan de också utsättas för bland annat tvångsäktenskap. Det är också pojkarna som får i uppgift att bevaka och kontrollera sina systrar och andra kvinnliga släktingar.

En flicka eller pojke som utsätts för rykten eller bryter mot familjens eller gruppens normer bestraffas. Det kan till exempel handla om att ha en pojkvän eller flickvän som inte accepteras av familjen. Det förekommer också att både flickor och pojkar som inte lever enligt heteronormen utsätts för omvändelseförsök och tvångsäktenskap.

Rädsla för repressalier om man bryter med familjen

De som väljer att lämna sin familj för att söka skydd riskerar att leva under ständig rädsla för att bli hittade och utsatta för repressalier. Samtidigt kan de känna sig väldigt ensamma och utsatta, eftersom familjen är det viktigaste nätverket i deras liv.

Så säger lagen

Nästan alla brott kan vara hedersrelaterade. Det är motivet som avgör. Om någon begår ett brott med heder som motiv, kan det ge ett strängare straff. Det finns även ett särskilt brott som heter hedersförtryck som kan ge fängelse i upp till sex år.

Lagar som styr:

Stöd och hjälp för dig som blivit utsatt

Har du varit utsatt för ett brott? Då finns olika former av stöd och hjälp. 

Hit kan du vända dig för stöd och hjälp

När du gör en polisanmälan ska polisen ge dig information om dina rättigheter till stöd och hjälp. Det finns olika möjligheter till stöd och hjälp beroende på vad du har varit utsatt för. 

Hjälp och stöd

Skydd för hotade personer

Organisationer och jourer som ger stöd och hjälp

Brottsofferjouren, telefon 116 006

Brottsofferjouren ger stöd till dig som är brottsutsatt, vittne eller anhörig. Du kan ringa eller chatta kostnadsfritt.

Brottsofferjouren

Kvinnofridslinjen, telefon 020-50 50 50

Kvinnofridslinjen ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer.

Kvinnofridslinjen

Rätt att välja, telefon 020-57 70 00

Rätt att välja är en stödlinje för dig som lever med regler och krav för att skydda familjens rykte eller heder. Det kan handla om att du utsatts för kontroll, hot eller våld. 

Rätt att välja

Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersoner

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har två stödtelefoner för våldsutsatta Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersoner. Båda stödtelefonerna riktar sig till personer från 18 år som utsatts för hot och våld i en nära relation eller sexuellt våld.

Stödlinjen för män, NCK
Stödlinjen för transpersoner, NCK

Du kan även vända dig till socialtjänsten i din kommun som ger dig hjälp och stöd.

Polisens arbete 

En av polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och förhindra att brott sker. Målet är att minska brottsligheten och skapa ett tryggare samhälle.

Så arbetar polisen mot hedersrelaterad brottslighet

Polisen har ett nationellt kompetensnätverk mot hedersrelaterade brott. Nätverket består av cirka 100 kontaktpersoner med specialistkompetens. Det finns kontaktpersoner i varje polisområde.

Inom polisen finns också brottsoffersamordnare som arbetar med brottsofferstödjande verksamhet. Polisen samarbetar dessutom med ideella organisationer som kvinno- och tjejjourer på många platser i landet. 

Om polisen bedömer att det rör sig om ett brott inleds en utredning med förhör med målsägande, vittnen och misstänkta. Polisen kan även samarbeta med skolpersonal, personer som arbetar inom Socialtjänsten och ibland med personal vid skyddat boende.