Höj säkerheten om du lever under hot
Lever du med en hotbild mot dig? Här får du veta hur du kan få hjälp hos polisen och vad du kan göra själv för att öka din säkerhet
De senaste åren har det skett en förändring av hot och skyddsbehov för brottsoffer och deras anhöriga. Våldet upplevs ha blivit grövre och allt fler berörs. I Brå:s Nationella trygghetsundersökning (NTU) uppgav sju och en halv procent av de svarande 2024, att de utsattes för hot. Det är mer än 700.000 människor. Enligt Skatteverket har cirka 30 000 personer någon form av skyddade personuppgifter och antalet ökar varje år.
Många hör av sig till polisen och är oroliga. Det kan ibland vara svårt sätta gränsen mellan vem som behöver skydd eller inte, och om oron är obefogad eller inte. Vi lägger därför stor kraft på att analysera hotbilden, så att vi ska kunna hjälpa alla på rätt sätt. Polisen är inte ensamt ansvariga för stöd och skydd till brottsoffer, utan samarbetar med kommunens socialförvaltning, Åklagarmyndigheten, Domstolarna, Kriminalvården, Brottsofferjouren, Brottsoffermyndigheten och flera ideella organisationer.
Polisens riskbedömning – hur farlig är situationen?
När det kommer in en polisanmälan eller en ansökan om kontaktförbud ska polisen enligt lag göra en riskbedömning (individuell skyddsbedömning). Den ska, vid behov, omfatta både dig och dina anhöriga.
Berätta allt du vet så att riskbedömningen blir rätt. Vi frågar exempelvis:
- Har det skett våld, hot eller skrämsel?
- Har situationen eskalerat?
- Har gärningspersonen vapen?
- Är den som är hotad extra sårbar (t.ex. på grund av ålder, sjukdom, graviditet eller psykisk ohälsa)?
- Krävs det en åtgärd nu?
Risken bedöms här och nu och kan snabbt ändras om förutsättningarna förändras. Då behöver vi göra en ny riskbedömning.
Vad är överförda hotbilder?
Hotet mot skyddspersonen (den som behöver skyddas) överförs ibland till dennes familj och vänner. Det kallas överförda hotbilder. Därför omfattar polisens riskbedömning vid behov även familj och vänner.
Om det saknas en konkret hotbild
Om polisen inte kan se en konkret hotbild eller om hotaktörerna är okända är det svårt att bedöma vilka åtgärder som ska beslutas för att minska fortsatt utsatthet. Även om polisen har bedömt att risken för fortsatt hot eller våld är liten, så kan många anhöriga till brottsoffer ändå uppleva oro och otrygghet. Finns det inget konkret hot så behövs känslomässigt stöd, inte polisiärt skydd. Sådant stöd kan komma från:
- Vården
- Brottsofferjouren
- Ideella organisationer som hjälper utsatta personer
- Kommunens socialtjänst
Polisen kan informera och hålla ett lugnande samtal. Den lokala polisen brukar känna till vart du kan vända dig och vilka ideella stödorganisationer som finns i din kommun.
Egna säkerhetshöjande åtgärder vid hot – polisens checklista
Vårt mål är att öka din säkerhet och trygghet vid hot. Vi behöver din hjälp eftersom vi inte kan skydda alla utsatta personer under dygnets alla timmar. Du har därför ett eget ansvar. Prata med polisen för att öka ditt säkerhetsmedvetande och minska risken att du utsätts för ytterligare brott.
Här är några vanliga råd som polisen ofta ger:
Håll kontakt
- Berätta för polisen om det sker förändringar i ditt liv. Det är viktigt att vi snabbt kan nå dig och tvärtom.
- Polisanmäl alla nya brott.
Skaffa överfallslarm
- En dosa eller knapp som avger ett högt ljud och som du fäster på till exempel en väska.
- 112-appen och andra mobila trygghetslarm skickar din GPS-position direkt till larmcentralen, eller dina anhöriga.
Ansök om sekretessmarkering och skyddad folkbokföring
- Sekretessmarkering och skyddad folkbokföring är två åtgärder som du själv ansöker om på skatteverket.se och som beslutas av Skatteverket.
Informera på jobbet och i skolan
- Informera människor som du litar på. Det kan vara arbetsgivare, lärare, rektor, tränare eller grannar.
- Berätta aldrig för okända personer var familjemedlemmar är, just nu.
- Var aldrig ensam med hotaktören även om han eller hon låter snäll. Lär barnen när de ska ringa polisen.
- Fundera på om du behöver byta jobb, skola och bostad.
Skalskyddet – din bostad
- Ha dörren låst och öppna aldrig för okända.
- Kontakta Adressändring och se till att bara du kan ändra din adress. Se över andra sätt att kontrollera så att ingen annan kan göra saker i ditt namn.
- Installera larm, tittöga, säkerhetsdörr och rejäla lås, gärna kodlås. Ha dörrar och fönster låsta och skydda från insyn.
- Håll koll på utemiljön och fota och filma avvikelser.
Internet och telefoni
- Byt telefonabonnemang och begär hemligt telefonnummer hos din mobiloperatör.
- Blockera den hotande i alla kanaler.
- Var restriktiv med dina uppgifter på internet, ta bort alla uppgifter du kan.
- ”Börja om” med ny webbläsare och ny mejladress, med alias som inte avslöjar ditt eller era namn.
- Var restriktiv med sociala medier och onlinespel eller starta om med anonyma alias och mejladresser.
- Skaffa VPN och använd bara internet genom den.
- Stäng av platsaviseringar i mobilen och på datorn.
- Obs! Var inte på dina nya adresser när du gör de här ändringarna. Var på en neutral plats.
Bilen
- Håll bildörrarna låsta. Håll stort avstånd till bilen framför om du behöver bryta dig ur en kö och köra iväg. Blir du förföljd, kör till närmaste polisstation.
- Se till att bilbatteriet alltid är laddat, ha gott om bensin i tanken.
- Ha inte en bil med alkolås, det kan sinka dig.
- Ringer du taxi, välj ett etablerat bolag.
- Parkera på övervakad plats.
- Om hotet är akut när du är i bilen, ring 112.
Övrigt att tänka på
- För dagbok över alla hot, spara meddelanden och fotografera eventuella skador.
- Polisanmäl alla brott.
- Håll uppsikt i ditt närområde och filma eller fota misstänkta personer och fordon.
- Åk inte samma väg till jobbet varje dag eller handla i samma affär varje gång utan försök bryta dina rutinmässiga beteenden.
- Gör det svårt att kartlägga dina och familjens vanor. Variera era dagliga rutiner.
Om polisen bedömer att det finns en hotbild
Delat ansvar för stöd och skydd
Flera myndigheter har ansvar för olika stöd och skyddsåtgärder. Exempelvis ansvarar:
- Skatteverket för skyddade personuppgifter.
- Åklagarmyndigheten kan besluta om kontaktförbud, med eller utan elektronisk övervakning (fotboja). Det betyder att personen inte får kontakta dig – varken via sms, samtal, sociala medier eller genom andra. Du får då inte heller kontakta förbudspersonen. Om kontaktförbudet överträds kan åklagare besluta att hotpersonen ska bära fotboja. Då får polisen ett prioriterat larm om personen går in i förbudszonen.
- Socialtjänsten kan hjälpa dig med skyddat boende om du inte kan bo kvar hemma.
Det kan vara på ett hemligt ställe eller tillfälligt på hotell eller vandrarhem. Du kan också få ekonomiskt stöd för det. Polisen kan i undantagsfall ordna skyddad placering i några få dagar.
Hur kan polisen hjälpa dig?
I de fall vi kan konstatera att det finns en konkret hotbild kommer vi att vidta skyddsåtgärder som vi bedömer vara lämpliga utifrån situationen. Du behöver vara beredd på den stora påverkan en hotbild har på dig och dina anhöriga. Det kommer sannolikt innebära en tillfällig eller permanent flytt och du kan behöva säga upp kontakter med vänner och familj. Eftersom du helt kan behöva bryta upp ditt vanliga liv, är det viktigt att du är motiverad att göra svåra val som skyddar dig och din familj.
Family Liaison Officer, FLO
FLO står för Family Liaison Officer, vilket betyder kontakt- och stödpoliser. En FLO är en polisutredare som har extra utbildning, bland annat i kommunikation och stöd till anhöriga. När någon dör eller utsätts för ett allvarligt brott kan det bli en mycket svår och kaotisk tid för anhöriga. Därför kan polisen ibland erbjuda en FLO-polis som fungerar som en länk mellan polisen och anhöriga. Syftet är att ge stöd, skapa trygghet och säkerställa att rätt information delas på ett tydligt och respektfullt sätt.
Bops hanterar ärenden med hög hotbild
Polisens avdelning för Brottsoffer- och personsäkerhetsarbete, Bops, är en specialistfunktion som arbetar med ärenden med hög hotbild. Bops gör strukturerade riskbedömningar som sedan blir beslutsunderlag för skyddsåtgärder. För att Bops ska kunna göra riskbedömningen behöver gärningsmannen i regel vara känd för polisen. Annars är det svårt att bedöma vad hotet består i, från vem det riktas, dennes kapacitet och våldskapital. Polisen beslutar om vilka ärenden som ska hanteras av Bops och du kan inte ansöka själv.
Skyddsåtgärder blir individanpassade
Polisen beslutar om vilka skyddsåtgärder som kan vara aktuella utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet.
Särskilt personsäkerhetsarbete
Utöver det personsäkerhetsarbete som polisen gör, kan det i mycket sällsynta fall även förekomma särskilt personsäkerhetsarbete. Mer information hittar du i Förordning (2006:519) om särskilt personsäkerhetsarbete, Riksdagen.se