Sök
Stäng Meny

Brott i nära relation

Blir du slagen eller hotad av någon som står dig nära? Det kan vara en sambo, förälder eller ett syskon. Tveka inte att anmäla till polisen.

Gör en polisanmälan

Det finns två sätt att göra en polisanmälan på:

Ring 112 om brottet händer nu, eller om polisen behövs på plats snabbt. 

Polisanmälan allt du behöver veta

Tänk på det här

Det är bra att vara så förberedd som du kan när du gör din anmälan. 

Att tänka på

  • Spara meddelanden och hot du får via telefon, mejl eller sociala medier. De kan användas som bevis.
  • Fotografera eventuella skador eller få dem dokumenterade av en läkare. Använd referensmaterial som en linjal eller ett mynt när du fotograferar. Kombinera bilder som visar var på kroppen skadan finns, samt närbild av skadan.
  • För en dagbok där du noga skriver tid och plats för när du blivit kränkt, hotad eller slagen. Skriv också var på kroppen skadorna finns.
  • Tvätta inte kläder du haft på dig i samband med misshandel eller sexuella övergrepp.
  • Berätta om din situation för vänner du kan lita på. De kan stödja det du säger i en eventuell rättegång.
  • Kontakta en kvinno- eller mansjour. De kan också stödja det du säger i en eventuell rättegång.

Det är vanligt att tveka till att göra en polisanmälan när man är utsatt för våld av sin partner. Ni har kanske gemensamma barn eller så har du fortfarande känslor för din partner och är rädd för hämnd om du anmäler. Kanske upplever du händelsen som privat eller känner skuld eller skam, anklagar dig själv eller misstror polisen. Det är viktigt att du får det stöd du behöver för att våga anmäla det som hänt.

Vad är brott i nära relation?

Läs om vad som menas med brott i nära relationer och vanliga motiv till brottet.

Exempel på brott i nära relation

Med brott i nära relation menas brott där gärningspersonen, den som utför brottet, har eller har haft en nära relation till dig som är utsatt.

En nära relation kan innebära att ni är eller har varit gifta, sambo eller särbo eller har gemensamma barn. I en nära relation omfattas även barn, föräldrar och syskon till gärningspersonen.

Brotten kan innebära:

  • fysiskt
  • psykiskt
  • eller sexuellt våld.

Det kan också vara brott där du blir tvingad eller hotad, instängd eller att någon befinner sig hemma hos dig utan lov.

Brott i nära relationer sker oftast i hemmet och är därför svåra att upptäcka för polisen.

Vanliga motiv

Svartsjuka och makt

I många fall är motivet bakom ett brott i en nära relation svartsjuka eller konflikter i samband med separation eller skilsmässa. Ofta finns alkohol med i bilden. Inte sällan handlar det också om att den ena parten vill ha makt och kontroll över den andra. Våldet blir ofta allvarligare med tiden. 

Är du utsatt är det vanligt att du själv bagatelliserar våldet eftersom självkänslan sjunker och man då anser sig ”förtjäna våldet”. De känslorna byggs ofta upp genom psykisk nedbrytning och fysisk misshandel från den andra parten.

Hedersrelaterade motiv

Brotten kan också ha ett hedersrelaterat motiv. Det är brott som helt eller delvis begåtts för att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps anseende utifrån en föreställning om heder.

Hedersrelaterad brottslighet

En film om svartsjuka och våld i nära relation

Möt Eva och Johan i en film om svartsjuka och våld i nära relation.

Grov fridhetskränkning eller grov kvinnofridskränkning

Att gång på gång kränka en närståendes integritet för att skada personens självkänsla, genom att till exempel hota eller slå kallas grov fridskränkning. Om en man begår ett sådant brott mot en kvinna som han lever eller har levt tillsammans med kallas det grov kvinnofridskränkning.

Brott mot personer med funktionsvariation

Brott i nära relationer förekommer även i relationer där den ena parten står i beroendeställning till den andra, till exempel till följd av funktionsvariation. Det kan handla om fysiska funktionshinder som begränsad rörelseförmåga eller nedsatt syn och hörsel, men också om psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning.

Den här gruppen har det extra svårt, eftersom de ofta är så beroende av den person som är både partner och förövare. Det gör de här brotten ännu svårare att upptäcka.

Därför är du som bevittnar, eller misstänker, brott mot människor med funktionsvariation extra viktig. Om du kommer i kontakt med någon som du tror är utsatt, ska du anmäla det till polisen.

Hur påverkas barn av brott i nära relation?

Barn som upplever kränkningar, hot och våld i hemmet drabbas av både fysiska och psykiska skador. Forskning visar att dessa barn visar mer tecken än andra barn på

  • oro
  • ångest
  • depression
  • posttraumatiskt stressyndrom
  • aggressivitet. 

Barnfridsbrott

Det är straffbart att låta barn bevittna brottsliga handlingar som till exempel vålds- och sexualbrott. Det kallas för barnfridsbrott. Barnet ska vara närstående eller ha varit närstående till både gärningspersonen och offret för grundbrottet. 

Stöd och hjälp till dig som är utsatt för brott i en relation

Har du blivit utsatt för brott? Då finns olika former av stöd och hjälp. 

Hit kan du vända dig

Stöd och hjälp i rättsprocessen med mera

När du gör en polisanmälan ska polisen ge dig information om dina möjligheter till stöd och hjälp. Det är främst din kommun som ansvarar för att du som utsatts för brott får det stöd och den hjälp du behöver. Det finns även olika organisationer och jourer du kan vända dig till. 

Hjälp och stöd

Organisationer och jourer som ger stöd och hjälp

Brottsofferjouren

Brottsofferjouren är en organisation som arbetar med att ge stöd till brottsoffer, och de har också en stödlinje som är gratis att ringa till.

Stöd och hjälp, Brottsofferjouren

Svenska kyrkan

Svenska kyrkan erbjuder jourhavande präst mellan klockan 21 och 6. Även om du inte haft kontakt med kyrkan tidigare kan du alltid vända dig dit. Det finns även andra samfund du kan kontakta. 

Jourhavande präst, Svenska kyrkan

Brottsofferguiden

Brottsofferguiden ger dig som blivit utsatt för brott en överblick över vad som kan vara aktuellt i den situation du är i nu. Webbplatsen drivs av Brottsoffermyndigheten.

Brottsofferguiden

Hjälp och stöd för kvinnor:

  • Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon dit du (även män) kan ringa kostnadsfritt om du utsatts för hot eller våld. Linjen är bemannad dygnet runt och du kan vara anonym. Att du ringt dit syns inte på din telefonräkning.

Ring oss för stöd, Kvinnofridslinjen

  • Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är en riksorganisation för drygt 100 av landets tjej- och kvinnojourer.

Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige, Roks

  • Unizon, Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund finns över hela Sverige. Du kan chatta, ringa eller besöka dem.

Unizon - Sveriges Kvinno- och tjejjourers riksförbund

Hjälp och stöd för barn och unga:

  • Bris, Barnens rätt i samhället riktar sig till dig som är barn eller ungdom och har blivit utsatt för, eller bevittnat våld i hemmet. Du kan ringa Bris att få hjälp och stöd. Alla som arbetar på Bris har tystnadsplikt, du behöver inte berätta vem du är. Bris betalar samtalet och det syns inte på telefonräkningen att du har ringt.

Barnens rätt i samhället, Bris

  • Ungarelationer.se arbetar med att ge stöd och information till den som är under 20 är och som blir utsatt i sin relation, är kompis till någon som blir det, eller är den som utsätter. Det kan vara pågående eller ha hänt tidigare.

Unga relationer

Hjälp och stöd för hbtq-personer:

  • RFSL har en stödmottagning som vänder sig till hbtqi-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Även närstående och vänner till våldsutsatta hbtq-personer är välkomna samt personer som i sitt yrke möter våldsutsatta hbtqi-personer.

Stödmottagningen, RFSL

Hjälp och stöd för män:

  • MÄN och killar.se arbetar med att främja jämställdhet och förebygga våld hos killar och unga män. De lyssnar på berättelser och frågor som berör och påverkar deras liv. Främst gör de detta genom deras digitala stödplattform Killar.se, som har både en chatt och en samtalsmottagning.

MÄN

Killar.se

För dig som utsätter någon för våld:

  • Rikskriscentrum är en riksorganisation med verksamheter som arbetar med våld i nära relationer, män i kris och mäns våld mot kvinnor.

Rikskriscentrum

  • Välj att sluta riktar sig till dig som utövar eller riskerar att utöva våld i en nära relation och vill få hjälp att ta första steget mot en förändring. Du kan vara anonym. Även yrkesverksamma, anhöriga och andra som har frågor om våldsamt beteende kan ringa.

Välj att sluta

Så arbetar polisen mot brott i nära relationer

I varje polisområde finns det en uttalad enhet som ska omhänderta ärenden som rör brott i nära relationer.

Så utreder polisen brott i nära relationer

Polisen får kännedom om situationen genom polisanmälan

Polisen får oftast kännedom om ärendet först när någon gör en polisanmälan. Det kan till exempel vara personen som är utsatt, en granne eller en vän som ringer.

När polisen vid en akut anmälan kommer till platsen försöker man i första hand skilja parterna åt. Om det finns barn i bostaden som kan fara illa kontaktas Socialtjänsten. Den som är utsatt kan behöva komma till sjukhus.

Förhör och dokumentation görs på plats

Polisen gör ett första förhör på platsen och dokumenterar eventuella personskador och materiella skador, ofta på video. Den som blivit utsatt har med vissa undantag rätt att själv bestämma om egna skador ska dokumenteras eller inte. Även kriminaltekniker kan kallas till platsen för att säkra bevis av olika slag.

Förundersökning inleds

Brottsutredningen, som kallas förundersökning, är till för att samla in uppgifter om det som har inträffat. En åklagare är förundersökningsledare om brottet innefattar hot eller våld mot närstående eller tidigare närstående.

Under förundersökningen håller polisen förhör med brottsoffret, vittnen och den misstänkte. Det kan också handla om att samla in olika typer av stödbevisning.

Beroende på vad förundersökningen visar beslutar åklagaren om den misstänkte ska åtalas eller inte.

Åklagaren bedömer om häktning

Åklagaren bedömer om en misstänkt gärningsperson ska begäras häktad. Domstolen fattar sedan själva beslutet. Om den misstänkte blir häktad ska brottet utredas omgående av polisen. Under tiden förhörs den misstänkte, brottsoffret och eventuella vittnen.

Hot och riskbedömning

Om den misstänkta släpps på fri fot från arrest eller häkte, till exempel på grund av bristande bevis, ska polisen, åklagaren eller Kriminalvården informera den som har blivit utsatt.

Polisen kan göra en hot- och riskbedömning för att se vilka former av skydd den utsatta behöver, till exempel kontakt med en kvinnojour respektive mansjour, skyddat boende eller överfallslarm.

Möt våra utredare

Möt Jannicke och Rickard som är två av dem du kan möta när du anmäler brott i nära relation.