Förebyggande arbete för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism
Under 2024 har finanspolisen ökat sitt fokus på det förebyggande uppdraget inom brottsbekämpningen, bland annat genom att delge mer information och genom utvecklad samverkan med privata aktörer.
– Vi tror att den stora effekten i brottsbekämpningen nås genom att försvåra för de kriminella att genomföra sin brottslighet. Vi arbetar offensivt med att förmå privata aktörer att förstå problembilden, så att de blir mindre sårbara för kriminella, säger Lena Palmklint, sektionschef på finanspolisen.
Fler delgivningar som underlag för åtgärder
Under året gjorde finanspolisen 5 050 delgivningar, det är 22 procent fler än 2023. Högst andel delgivningar gjordes till andra brottsbekämpande myndigheter. En delgivning kan exempelvis vara ett beslutsunderlag för operativa åtgärder, brottsanmälan, underrättelseunderlag eller delgivning till andra myndigheter.
Delgivningen till andra brottsbekämpande myndigheter, internationella samarbetsparter och privata aktörer baseras på misstankerapporter från verksamhetsutövare, till exempel banker och finansinstitut, spelföretag, försäkringsbolag och revisorer, och annan information som finanspolisen får in.
Därtill producerade finanspolisen 28 strategiska rapporter som beskriver modus och trender inom penningtvätt och finansiering av terrorism.
Ökad inrapportering till finanspolisen
Under 2024 tog finanspolisen emot 61 340 misstankerapporter, vilket är en ökning med drygt 9 procent jämfört med året innan. Ökningen speglar en långsiktig trend där antalet rapporter har stigit över tid. Liksom tidigare år svarar företag inom bank och finans för den största delen av rapporteringen, drygt 7 av 10 rapporter.
Under 2024 ökade även antalet registrerade verksamhetsutövare med 39 procent, från 1 540 till 2 133.
– Ökningen av antalet misstankesrapporter behöver inte betyda att penningtvättbrotten faktiskt har ökat. Vår bedömning är att ökningen kan bero på en ökad medvetenhet och förmåga hos verksamhetsutövare att upptäcka misstänkta transaktioner eller aktiviteter och rapportera dem till finanspolisen, säger Lena Palmklint.
Färre och lägre belopp på dispositionsförbud
Under 2024 fattade finanspolisen totalt 78 beslut om dispositionsförbud till ett totalt värde om drygt 77 miljoner kronor. Det är en minskning i förhållande till året dessförinnan då några enstaka särskilt stora ärenden drev upp summan.
Ett dispositionsförbud är ett temporärt förbud att flytta eller på annat sätt disponera egendom som misstänks vara föremål för penningtvätt eller avsedd för finansiering av terrorism.
Läs mer:
Finanspolisen årsrapport för 2024 (pdf, 1 MB)
Finansiellt underrättelsecentrum ska bekämpa den kriminella ekonomin
Om finanspolisen
Finanspolisen tar emot och inhämtar information om penningtvätt och finansiering av terrorism från flera olika källor. Utöver rapporter om misstänkta transaktioner eller aktiviteter från verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter får finanspolisen också information från exempelvis andra internationella finansiella underrättelseenheter. Den samlade informationen ligger sedan till grund för delgivningar till en rad olika mottagare, såsom andra myndigheter eller verksamhetsutövare, som kan vidta åtgärder i syfte att bekämpa och förebygga brott.
Finanspolisen är en del av underrättelseenheten på Polismyndighetens nationella operativa avdelning (Noa). Den är även Sveriges FIU (Financial Intelligence Unit), en finansiell underrättelseenhet vars motsvarighet finns i flertalet länder i världen.