Den mest samhällshotande organiserade brottsligheten kartlagd
Narkotikabrott, bedrägerier, miljöbrott och organiserade stölder hör till de största samhällshoten från organiserad brottslighet. Våld, korruption och motåtgärder mot myndigheter är några de kriminellas metoder, visar en ny myndighetsgemensam lägesbild.
Den organiserade brottslighetens kriminellas strategier blir alltmer avancerade. I lägesbilden från 14 myndigheter beskrivs en ”kriminell infrastruktur” där de kriminella använder falska identiteter och företag för att tvätta brottsvinster. Våld och hot, korruption samt motåtgärder mot myndighetsinsatser är andra exempel på kriminell infrastruktur.
– Vi ser bland annat att brott som drabbar många människor och företag i vardagen, mängdbrotten, är väldigt organiserade och utförs ofta mycket professionellt, brotten kan vi därmed inte bara utreda bort, de måste även förebyggas, säger Johan Olsson, ordförande i operativa rådet och chef för polisens nationella operativa avdelning (Noa).
Mest samhällshotande brottsområden
Samtliga sex typer av kriminell infrastruktur som beskrivs i lägesbilden återfinns inom fem brottsområden: narkotikabrott, bedrägerier, miljöbrott, organiserad stöldbrottslighet och brott mot internationella sanktioner. Momsbedrägerier, punktskattebrott och organiserad brottslighet i arbetslivet innehåller fem av sex typer av kriminell infrastruktur.
Kriminella tjänster och möjliggörare är viktiga kuggar i den kriminella infrastrukturen. De tydligaste exemplen är att de kriminella nätverken köper eller säljer tjänster för penningtvätt och transporter, men det kan även handla om att ordna fram bolag och oriktiga identiteter. Inte sällan finns möjliggörare bland yrkesgrupper som advokater, mäklare och revisorer.
De kriminellas förväntade anpassning
Enligt rapporten förväntas flera förflyttningseffekter förstärkas där de kriminella anpassar sig för att undgå lagföring. Några exempel är att begå brott med hjälp av stiftelser och ideella föreningar, att skydda sina tillgångar genom oriktiga handlingar och identiteter samt att uppehålla sig och flytta verksamhet utomlands, särskilt till länder utan utlämningsavtal.
– Lägesbilden visar på vikten av att motverka den kriminella ekonomin, fler insatser mot möjliggörare och att förstärka internationell samverkan i brottsbekämpningen. Både i myndigheternas enskilda arbete och i den myndighetsgemensamma satsningen pågår flera initiativ för att stärka insatserna mot den problembild som beskrivs i lägesbilden, säger Johan Olsson.
Myndighetsgemensam lägesbild - organiserad brottslighet 2025 (pdf, 4 MB)Fakta: Organiserad brottslighet bygger kriminell infrastruktur
Den myndighetsgemensamma lägesbilden (MGL) tas fram vartannat år för att inrikta arbetet i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. I lägesbilden beskrivs sex typer av kriminell infrastruktur som utmärker den mest samhällshotande organiserade brottsligheten:
- Företag som brottsverktyg
- Penningtvätt
- Identitets- och dokumentbedrägerier
- Korruption och otillåten påverkan
- Våld och hot
- Motåtgärder för att undvika upptäckt och lagföring
Rapporten bygger bland annat på uppgifter från de sju regionala underrättelsecentrumen och det nationella underrättelsecentret, samt de underlag som Sverige har bidragit med till Europols hotbildsbedömning Socta som presenterades i mars 2025.