Sök Mina sidor

Polisen presenterar ny lägesbild över utsatta områden

Ett nytt område tillkommer och ett försvinner från polisens lägesbild över utsatta områden i Sverige. Situationen har generellt förbättrats något i de utsatta områdena och i landet som helhet.

– Narkotikahandeln har flyttat från gatorna, det sker färre angrepp på poliser och ordningsvakter, samtidigt som färre ordningsstörningar sker, säger Charlotta Höglund, chef för underrättelseenheten vid Noa.

Området Andersberg i Halmstads kommun, som 2023 klassades som utsatt, bedöms inte längre vara ett utsatt område. Området har en längre tid uppvisat låga problemnivåer och de är beständiga över tid. Den kriminella aktiviteten är inte lika påtaglig i området. 

Området Granängsringen i Tyresö kommun, som inte fanns med i senaste lägesbilden, klassas däremot som utsatt område på grund av att den kriminella strukturen har bestått. 

65 utsatta områden

65 områden bedöms nu vara utsatta områden, varav 19 bedöms vara särskilt utsatta områden. I den förra lägesbilden från 2023 bedömdes 59 områden som utsatta områden, varav 17 särskilt utsatta.  Ökningen av både utsatta och särskilt utsatta områden beror dock uteslutande på en förändrad områdesindelning där sju områden har delats upp i flera mindre områden.

– En betydelsefull förändring är att det har blivit lättare för andra yrkesgrupper som ordningsvakter eller fältassistenter att vara aktiva i utsatta områden. Det är viktigt eftersom det krävs ökade satsningar från övriga samhället för att långsiktigt få en mer positiv utveckling i utsatta områden, säger Charlotta Höglund.

Grova våldsbrott alltmer gränsöverskridande

Under senare år har grova våldsbrott som skjutningar och sprängningar blivit alltmer gränsöverskridande. Anstiftarna till våldsbrotten befinner sig ofta i utlandet. Utförarna är ofta mycket unga personer som rekryteras digitalt och som reser till andra delar av landet för att genomföra våldsbrotten. 

–  Utvecklingen är tydlig: Unga personer, inte sällan från mindre orter som helt saknar kriminella nätverk, har blivit en del av problembilden kring grova våldsbrott och organiserad brottslighet. Det är något vi ser i alla kommuner, inte bara de med utsatta områden. Därför måste alla arbeta aktivt för att motverka att unga utnyttjas av kriminella nätverk, säger Charlotta Höglund.

Enligt lägesbilden har samtidigt utsatta områden fortsatt en stark koppling till grova våldsbrott. Av alla skjutningar åren 2022–2024 kan cirka 60 procent av händelserna kopplas till utsatta områden. Antingen genom att de har inträffat i ett utsatt område eller att en kriminell aktör kopplad till ett utsatt område är misstänkt eller målsägande.

Kartläggning av kriminella aktörer

I lägesbilden presenteras också en kartläggning av de kriminella aktörer (cylinderaktörer) som ingår i alla lokalpolisområdens problembild. Det visar att antalet cylinderaktörer har minskat något sedan 2023. Sammantaget är dock utvecklingen relativt stabil över tiden. 

Drygt hälften av cylinderaktörerna, cirka 5 000 individer, kan kopplas till utsatta områden. Av dessa är drygt 900 aktörer helt nya som inte fanns med i förra årets kartläggning. Hälften av de nya aktörerna är ”D-aktörer”, unga personer som riskerar att rekryteras in i kriminella nätverk.

Beräkningar av antalet gängkriminella personer

Att beräkna antalet personer involverade i gängkriminalitet innebär flera svårigheter. Här nedan beskrivs de metoder som polisen använder för att kartlägga antalet gängkriminella aktörer.

Det finns flera orsaker till svårigheterna med att göra korrekta analyser och bedömningar om hur antalet gängkriminella personer utvecklas över tiden.

Den valda definitionen av gängkriminalitet har stor betydelse, där olika definitioner ger olika svar. Det handlar bland annat om urvalet av brottstyper och tidsperioder samt hur kopplingen mellan personer bekräftas.
Polisens operativa arbete påverkar inflödet av underrättelseinformation. Ett mer aktivt arbetssätt ökar underrättelserna vilket kan ge intryck av att antalet gängkriminella ökar, när polisen egentligen har fått en mer korrekt lägesbild.
Beräkningar av antalet gängkriminella är i grunden en historisk ögonblicksbild. Det är en relativt stor omsättning av personer i de kriminella miljöerna där det kontinuerligt tillkommer och faller bort personer.

Aktiva gängkriminella

Redovisningen av antalet gängkriminella är ett regeringsuppdrag som polisen haft sedan 2024. Personerna identifieras genom polisens underrättelsedatabaser enligt några fastställda kriterier: involverad allvarlig brottslighet, samröre med andra som också är det, involverad i brottslighet över tid och förekommer i aktuella underrättelser. En bedömning görs även av personer kopplade till aktiva gängkriminella. Antingen genom koppling till två gängkriminella vid minst två olika tillfällen eller som medmisstänkt för brott tillsammans med en aktiv gängkriminell under de senaste tre åren. Ovanstående kriterier innebär till exempel att unga som begår ett enstaka grovt våldsbrott inte ingår i statistiken. På grund av ett metodbyte kommer statistiken att vara jämförbar över tiden från 2025 års lägesbild och framåt.

Aktörer i cylindermodellen

Insamlingen av uppgifter om kriminella aktörer enligt cylindermodellen genomförs av Polismyndigheten årligen sedan 2019 och omfattar personer som bedöms vara kopplade till lokala problembilder. Cylinderaktörerna måste vara underrättelsemisstänkta för samröre med organiserad brottslighet och för brottslighet med minst 1 år i straffskalan eller för brottlighet som sker systematiskt. Underlaget fångar endast upp personer som påverkar den lokala lägesbilden. De som begår grova brott som inte påverkar ett specifikt lokalt område finns ej med. De som påverkar flera områden kan räknas in som aktörer i flera olika områden. Sammanställningen av kriminella aktörer i cylindermodellen görs inom ramen för polisens kartläggning av utsatta områden.

Om cylindermodellen (pdf, 181 kB)

Regionala nätverkskartläggningar

Flera regionala underrättelseenheter genomför egna nätverkskartläggningar för att bedöma kriminella nätverks kapacitet och egenskaper. Detta görs för mer operativa syften i polisverksamheten och det finns ingen enhetlig metod mellan regionerna. Denna typ av kartläggningar kan därför inte jämföras med de nationella kartläggningarna av aktiva gängkriminella eller aktörer i cylindermodellen.

Tidigare kartläggningar

Polisen har tidigare kommunicerat att den gängkriminella miljön i Sverige består av 30 000 personer. Underlaget var de drygt 10 000 individerna i cylindermodellen år 2022 inklusive en beräkning av 21 000 ”medmisstänkta”. Utifrån statistiken har det även kommunicerats att uppåt 1 000 unga årligen, eller cirka tre per dag, ansluter till gängkriminalitet. Polisen använder inte denna beräkningsmetod längre.

Utvecklingen i utsatta områden

Den nya lägesbilden om utsatta områden omfattar 65 områden, varav 6 områden ingick som ett delområde i ett större område i föregående lägesbild. Bakgrunden till uppdelningen av områden är att öka precisionen i bedömningarna och därmed förbättra förutsättningarna för lokal samverkan.

Lägesbilden 2025 beskriver utvecklingen i de 59 områden som bedömdes som utsatta för kriminell påverkan i föregående lägesbild från 2023. Lägesbilden redovisar därtill vilka områden som bedöms som utsatta i någon grad 2025. 

I 2025 års lägesbild har kategorin riskområde tagits bort från de nationella bedömningarna och områdesgränser för vissa utsatta områden har justerats.

Utvecklingen i de 59 områden som var med i förra lägesbilden är följande:

  • 58 av 59 områden kvarstår som utsatta områden. Ett område har lagts till (Granängsringen i Tyresö) och ett område har tagits bort (Andersberg i Halmstad).
  • Bland de 46 utsatta områden som inte är särskilt utsatta områden, har 12 utvecklats positivt, 4 negativt och resten är oförändrade.
  • Bland de 19 särskilt utsatta områdena har 3 utvecklats positivt, 2 negativt och resten är oförändrade.
  • För 3 utsatta områden har totalt 5 delområden som tidigare tillhörde det utsatta området tagits bort. Med andra ord finns det utsatta området kvar, men det har minskat storleksmässigt. 

Ett utsatt område karaktäriseras av en kriminell påverkan på lokalsamhället genom bland annat våldsbrott, öppen narkotikahandel, rekrytering av unga till kriminalitet och låg benägenhet att anmäla brott. I de särskilt utsatta områdena är problembilden djupare med bland annat en hög koncentration av kriminella och inslag av parallella samhällsstrukturer.

Arbetet med att kartlägga och lägesfölja områden som är utsatta för lokal kriminell påverkan har bedrivits av Polismyndigheten i tio år.

Läs mer:

På sidan Utsatta områden finns mer utförliga beskrivningar om hur lägesbilden tas fram, kartbilder över områdesgränser uppgifter från cylindermodellen samt publicerade lägesbilder för åren 2014–2025.

Halmstad har inte längre något utsatt område

Särskilt utsatta och utsatta områden i Stockholms län

Rapport: Lägesbild över utsatta områden (pdf, 1 MB)

Karta över utsatta områden 2025 (pdf, 347 kB)