Sök Mina sidor

Fortsatt lika många gängkriminella

Det finns omkring 17 500 aktiva gängkriminella i Sverige, och ytterligare omkring 50 000 personer som bedöms ha koppling till gängkriminella. Det visar Polismyndighetens lägesbild över aktiva gängkriminella 2025.

Förra året presenterades den första lägesbilden över antalet gängkriminella i Sverige. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 framgår att myndigheten ska uppdatera lägesbilden under året. På fredagen presenterades rapporten för regeringen.

– Lägesbilden är mycket viktig för att myndigheter och andra delar av samhället, som exempelvis kommuner, gemensamt ska kunna bekämpa den organiserade brottsligheten. Underlagen som ligger till grund för rapporten kan användas i operativa syften både av Polismyndigheten och av andra brottsbekämpande myndigheter, säger rikspolischef Petra Lundh.

Gruppen är för stor

Antalet personer som bedöms vara aktivt gängkriminella i Sverige uppgår 2025 till 17 500 personer.

Utöver de aktiva gängkriminella finns också omkring 50 000 personer som bedöms ha koppling till gängkriminella. Det handlar om personer som befinner sig i den kriminella miljön nära de aktiva och kan komma att bli mer involverade i kriminella aktiviteter i framtiden.

– Vi ser att vi fortsatt har en alldeles för stor grupp personer som antingen är aktiva gängkriminella eller har koppling till dessa. Polisen arbetar intensivt för att motverka denna samhällshotande brottslighet, men för att stoppa nyrekryteringen till gängen krävs insatser från fler delar av samhället, ända från förskolan till skola och socialtjänst, säger Petra Lundh.

Antalet har inte förändrats

För att lägesbilden ska bli ännu mer precis, och kunna användas för att se förändringar mellan år, har metoden som används för insamling av data förändrats i årets rapport. Det innebär att resultaten för 2025 inte helt kan jämföras med fjolårets.

– Det finns inte några indikationer på att det totala antalet gängkriminella personer har förändrats sedan den förra lägesbilden publicerades, säger Petra Lundh.

Polismyndigheten arbetar med full kraft för att gripa och lagföra de nätverkskriminella. Både i Sverige och utomlands. Och resultaten är positiva.

– Vi förhindrar allt fler grova brott och vi förser åklagarna med robust bevisning så att nätverkskriminella kan åtalas och dömas. Dessutom har vi genom intensiv samverkan med andra länders polis kunnat få flera ledargestalter inom den grova organiserade brottsligheten gripna utomlands. Ett flertal av dem har överlämnats till Sverige där de kunnat ställas till svars för sin brottslighet, säger Petra Lundh.

Rapport: 

Regeringsuppdrag 2025 Lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige (pdf, 328 kB)

Statistik: 

Regional fördelning av aktiva gänkgriminella i Sverige (pdf, 144 kB)

Beräkningar av antalet gängkriminella personer

Att beräkna antalet personer involverade i gängkriminalitet innebär flera svårigheter. Här nedan beskrivs de metoder som polisen använder för att kartlägga antalet gängkriminella aktörer.

Det finns flera orsaker till svårigheterna med att göra korrekta analyser och bedömningar om hur antalet gängkriminella personer utvecklas över tiden.

  • Den valda definitionen av gängkriminalitet har stor betydelse, där olika definitioner ger olika svar. Det handlar bland annat om urvalet av brottstyper och tidsperioder samt hur kopplingen mellan personer bekräftas.
  • Polisens operativa arbete påverkar inflödet av underrättelseinformation. Ett mer aktivt arbetssätt ökar underrättelserna vilket kan ge intryck av att antalet gängkriminella ökar, när polisen egentligen har fått en mer korrekt lägesbild.
  • Beräkningar av antalet gängkriminella är i grunden en historisk ögonblicksbild. Det är en relativt stor omsättning av personer i de kriminella miljöerna där det kontinuerligt tillkommer och faller bort personer.

Aktiva gängkriminella

Redovisningen av antalet gängkriminella är ett regeringsuppdrag som polisen haft sedan 2024. Personerna identifieras genom polisens underrättelsedatabaser enligt några fastställda kriterier: involverad allvarlig brottslighet, samröre med andra som också är det, involverad i brottslighet över tid och förekommer i aktuella underrättelser. En bedömning görs även av personer kopplade till aktiva gängkriminella. Antingen genom koppling till två gängkriminella vid minst två olika tillfällen eller som medmisstänkt för brott tillsammans med en aktiv gängkriminell under de senaste tre åren. Ovanstående kriterier innebär till exempel att unga som begår ett enstaka grovt våldsbrott inte ingår i statistiken. På grund av ett metodbyte kommer statistiken att vara jämförbar över tiden från 2025 års lägesbild och framåt.

Aktörer i cylindermodellen

Insamlingen av uppgifter om kriminella aktörer enligt cylindermodellen genomförs av Polismyndigheten årligen sedan 2019 och omfattar personer som bedöms vara kopplade till lokala problembilder. Cylinderaktörerna måste vara underrättelsemisstänkta för samröre med organiserad brottslighet och för brottslighet med minst 1 år i straffskalan eller för brottlighet som sker systematiskt. Underlaget fångar endast upp personer som påverkar den lokala lägesbilden. De som begår grova brott som inte påverkar ett specifikt lokalt område finns ej med. De som påverkar flera områden kan räknas in som aktörer i flera olika områden. Sammanställningen av kriminella aktörer i cylindermodellen görs inom ramen för polisens kartläggning av utsatta områden.

Läs mer: Cylindermodellen (pdf, 263 kB)

Regionala nätverkskartläggningar

Flera regionala underrättelseenheter genomför egna nätverkskartläggningar för att bedöma kriminella nätverks kapacitet och egenskaper. Detta görs för mer operativa syften i polisverksamheten och det finns ingen enhetlig metod mellan regionerna. Denna typ av kartläggningar kan därför inte jämföras med de nationella kartläggningarna av aktiva gängkriminella eller aktörer i cylindermodellen.

Tidigare kartläggningar

Polisen har tidigare kommunicerat att den gängkriminella miljön i Sverige består av 30 000 personer. Underlaget var de drygt 10 000 individerna i cylindermodellen år 2022 inklusive en beräkning av 21 000 ”medmisstänkta”. Utifrån statistiken har det även kommunicerats att uppåt 1 000 unga årligen, eller cirka tre per dag, ansluter till gängkriminalitet. Polisen använder inte denna beräkningsmetod längre.