Ny rapport: Storskalig penningtvätt i företagsmiljö

Finanspolisen kan konstatera att företag idag används på två huvudsakliga sätt i penningtvättsupplägg vid storskaliga penningtvättsupplägg. Dels som långsiktiga brottsverktyg, där samma bolag utnyttjas under flera år genom parallella bankkonton, falska fakturor och komplexa transaktionskedjor där brottspengar blandas med legala medel. Dels används företag som förbrukningsvaror i mer kortsiktiga upplägg. Då sätts många bolag upp via målvakter och bolagsförmedlare, saknar verklig verksamhet och hanterar enbart brottspengar med hjälp av fabricerade underlag. Efter en kort tid avvecklas de, ofta genom konkurs, och ersätts av nya.

– Vi kan konstatera att omfattande penningtvätt sker i komplexa bolagsmiljöer, där flera sårbarheter gör det möjligt för kriminella aktörer att fortsätta sin brottslighet, säger Lena Palmklint, chef för Finanspolisen.

Kända modus upprepas

Uppläggen är sofistikerade, med internationella kopplingar och avancerade bolagsstrukturer som försvårar myndigheters och verksamhetsutövares granskning. Osanna fakturor och andra fabricerade underlag används systematiskt för att legitimera värdeförflyttningar mellan bolag.

– Vi ser att tidigare kända modus upprepas och fortsätter användas, vilket visar på en kontinuitet i brottsligheten och penningtvätten snarare än nytillkomna tillvägagångssätt. En förklaring till att samma mönster fortsätter kan vara att sårbarheter i det finansiella systemet och hos myndigheter kvarstår och fortsätter utnyttjas av kriminella, säger Lena Palmklint.

Motåtgärder kan vidtas

Finanspolisen ser ett antal områden där verksamhetsutövare, tillsynsorgan, brottsbekämpande myndigheter och andra berörda aktörer skulle kunna vidta motåtgärder för att stävja problematiken kring företag som brottsverktyg. Till exempel:

• Information om koncernförhållanden: Förslag på krav att samtliga aktiebolag som ingår i en koncern, oavsett position i koncernstruktur samt storlek på bolag, redovisar en översikt över koncernstrukturer, koncerninterna fodringar/skulder, aktieägartillskott och koncernbidrag i årsredovisningar.
• Centralt aktieägarregister: Ett centralt register över aktieägare i onoterade bolag skulle avsevärt öka möjligheterna att mer effektivt upptäcka och stoppa företag som används för brottslig verksamhet.
• Rapportering av misstänkt penningtvätt genom företagsupplägg: Misstänkt pen-ningtvätt genom företagsupplägg identifieras fortsatt i förhållandevis låg utsträckning av verksamhetsutövare. Trots att det föreligger betydande penningtvättsrisker kopplat till företag kan det konstateras att företag i mindre utsträckning är föremål för penningtvättsrapportering till Finanspolisen. Det är av betydelse att banker och andra verksamhetsutövare fortsätter utforska och utveckla strategier för att öka upptäckningsgraden av misstänkta aktiviteter och transaktioner som sker hos företagskunder.

Läs Finanspolisens rapport om Storskalig penningtvätt i företagsmiljö i sin helhet.