Sök Mina sidor

Stor uppräkning av den kriminella ekonomins omfattning

Den kriminella ekonomin omsätter årligen minst 352 miljarder kronor, vilket är avsevärt mer än tidigare beräkningar. Ett nyinrättat samhällsråd startas nu för att mobilisera arbetet mot den kriminella ekonomin.

Tidigare beräkningar har uppskattat den kriminella ekonomins brottsvinster till 100-150 miljarder kronor. En ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) beräknar omsättningen till minst 352 miljarder kronor årligen, där brottsvinsterna beräknas vara cirka 185 miljarder kronor. 

Rapporten har inte undersökt om den kriminella ekonomin har vuxit jämfört med tidigare beräkningar. Rapporten skiljer sig också från tidigare beräkningar. I stället för sektorbaserade uppskattningar sammanförs ett stort antal uppgifter och delskattningar i en samlad analys. Dessutom tydliggörs skillnaden mellan omsättning och brottsvinster. 

”Stort samhällsproblem”

– Den kriminella ekonomin är ett av Sveriges största samhällsproblem. Den hotar våra offentliga finanser, konkurrensen i näringslivet och tilliten till staten. En viktig insikt är att den kriminella ekonomin är systematiskt integrerad i den legala ekonomin genom legitima företag som används som brottsverktyg, säger rikspolischef Petra Lundh.

Det är inte traditionella brottsmarknader som bedrägerier, egendomsbrott och illegala droger som dominerar den kriminella ekonomin. Större delen utgörs istället av svartarbete, skattefel och förfalskningar av livsmedel och andra varor. Traditionell kriminalitet är fortsatt viktiga inkomstkällor för den organiserade brottsligheten, men har betydligt lägre brottsvinster.

Kraftsamling inom Polismyndigheten

Polismyndigheten har under senare år kraftigt förstärkt insatserna mot den kriminella ekonomin där ett allt större fokus riktas mot att reducera möjligheterna att begå brott:

  • Driftscenter har startats nationellt och i varje polisregion för att samordna arbetet mot organiserad brottslighet, där kriminell ekonomi är ett centralt fokusområde.
  • I ett nytt finansiellt underrättelsecenter samarbetar polisen, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och banker för att upptäcka och stoppa penningtvätt samt återta brottsvinster.
  • Ambitionen är att under året starta ett myndighetsgemensamt center för tillgångsinriktad brottsbekämpning för att ge mer kraft i arbetet med den nya förverkandelagstiftningen.
  • Under 2026 startas en enhet för kriminell ekonomi på Nationella operativa avdelningen för att skapa en organisatorisk plattform för förstärkta insatser mot den kriminella ekonomin inom polisen.

– Det är fortsatt viktigt att ”gå efter pengarna” och återta mer brottsvinster. Men vi behöver i högre grad ”gå före pengarna” och att täta de sårbarheter i samhället som utnyttjas av organiserad brottslighet, säger rikspolischef Petra Lundh.

Bred mobilisering genom samhällsråd

Polismyndigheten arbetar sedan många år tillbaka även myndighetsgemensamt mot organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet. Polisen deltar även i partnerskapet Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB) där myndigheter, näringsliv, arbetstagarorganisationer och akademi samverkar mot organiserad brottslighet genom utbildning, forskning, innovation och tvärsektoriell samverkan. 

Nu startar SMOB även ett Samhällsråd mot organiserad brottslighet, där det första mötet genomförs den 22 januari. Rådet är ett strategiskt forum med ledande beslutsfattare som ska stärka samverkan för att motverka organiserad brottslighet och dess samhällseffekter. 

– Genom samhällsrådet breddas vår strategiska samverkan ytterligare genom deltagande från både arbetsmarknadens parter och forskning. Med forumet förstärks möjligheterna att bidra med ökad kunskap, utvecklade arbetsmetoder och nya samverkansformer i samhällets insatser mot den kriminella ekonomin, säger rikspolischef Petra Lundh.

Fakta: Sverige mot organiserad brottslighet

Initiativet Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB) bedrivs i form av ett partnerskap mellan Södertörns högskola, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kronofogden, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Tullverket, Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv, LO och TCO. I Samhällsrådet deltar organisationerna med generaldirektör/ordförande eller motsvarande. Läs mer om SMOB: csmob.se