Fördjupad samverkan bekämpar penningtvätt
Under 2025 har finanspolisen lagt stor kraft på att fördjupa samverkan med såväl myndigheter som privata aktörer i syfte att stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
– Brottsligheten är komplex och svår att upptäcka. Olika samhällsaktörer ser olika delar av de kriminella uppläggen vilket gör samverkan och informationsdelning till kraftfulla verktyg för att komma åt problemet, säger Lena Palmklint, chef för finanspolisen.
Ett exempel på samverkansforum är det finansiella underrättelsecentrum som sjösattes under året. Forumet samlar expertis från flera myndigheter och banksektorn som med gemensamma krafter ska arbeta mot den kriminella ekonomin. Finanspolisen har spelat en viktig roll i etableringen av centret och bland annat drivit ett pilotprojekt som resulterat i omfattande beslag av brottsvinster och att ett stort antal bankkonton avslutats.
Inrapporteringen fortsatte att öka
Omfattningen av misstankerapporteringen har ökat år för år och under 2025 tog finanspolisen emot totalt 76 098 misstankerapporter, vilket var 24 procent fler än föregående år. En förklaring till den stigande trenden kan vara att den kriminella ekonomin har hamnat alltmer i fokus för samhällsdebatten, vilket har bidragit till att höja medvetenheten om riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. Många verksamhetsutövare har också utvecklat sina system och övervakningsrutiner och därmed fått bättre förutsättningar att upptäcka avvikelser.
Fler stoppade transaktioner
Det brottsförebyggande arbetet är en viktig del av finanspolisens verksamhet. Arbetet innefattar bland annat att informera om risker och varningsflaggor så att verksamhetsutövare har större chans att upptäcka och förhindra brottsligheten.
Även transaktioner som hunnit stoppas på grund av misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism ska rapporteras till finanspolisen. Under 2025 rapporterades 11 632 nekade transaktioner vilket är nästan en fyrdubbling av antalet jämfört med 2024.
– Utvecklingen är glädjande, även om det fortfarande rör sig om en liten bråkdel av alla misstänkta transaktioner, säger Lena Palmklint.
Ökning av antalet registrerade verksamhetsutövare
Finanspolisen har länge påtalat vikten av att alla verksamhetsutövare registrerar sig i rapporteringssystemet goAML, även utanför den finansiella sektorn. 2025 märktes en tydlig ökning av antalet registreringar i sektorer som advokater, oberoende jurister, bokföringstjänster och skatterådgivning. Det är en välkommen ökning eftersom registreringen dels gör det möjligt att ta del av information från finanspolisen, dels är en förutsättning för att kunna rapportera skyndsamt när det uppstår misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Effektivare process gav ökad delgivning till internationella motparter
Under 2025 utvecklade finanspolisen det internationella arbetet genom att automatisera delar av processen för att delge information från penningtvättsregistret till finansiella underrättelseenheter i andra länder. Tack vare effektiviseringen ökade antalet internationella delgivningar till 3 233 under 2025, att jämföra med 234 föregående år.
Finanspolisen är Sveriges finansiella underrättelseenhet (FIU)
Alla medlemsländer i EU är skyldiga att ha en finansiell underrättelseenhet, en så kallad FIU (Financial Intelligence Unit) som har i uppdrag att förebygga, upptäcka och effektivt bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. I Sverige är funktionen placerad på finanspolissektionen (finanspolisen) som är en del av Polismyndighetens nationella operativa avdelning.
Finanspolisen tar emot och inhämtar information från flera olika källor, bland annat från privata verksamhetsutövare som är rapporteringsskyldiga enligt penningtvättslagen. Den samlade informationen ligger sedan till grund för delgivningar till en rad olika mottagare, såsom andra myndigheter eller verksamhetsutövare, som kan vidta åtgärder i syfte att bekämpa och förebygga brott.