Utvärdering av säkerhetszonen i Norrköping
Säkerhetszonen i Norrköping hade en trygghetsskapande och avskräckande effekt, men bedöms samtidigt bara marginellt ha försvårat för kriminella att genomföra våldsbrott i Hageby. Det visar polisens utvärdering.
Den 5 juni 2024 infördes Sveriges första säkerhetszon i Hageby, Norrköping, efter ett dubbelmord kopplat till den kriminella nätverksmiljön. Efter två veckor upphörde säkerhetszonen. Under sommaren och början av hösten har säkerhetszonen utvärderats av lokalpolisområde Norrköping.
Resultatet visar att boende i Hageby har upplevt en ökad trygghet med anledning av den ökade polisiära närvaron. Under perioden utfördes inga grova våldsbrott men det går inte att säga att det berodde på säkerhetszonen.
– Vi kan inte säga vad som hade hänt om vi inte hade infört säkerhetszonen. Helt klart är att vi såg en eskalerande konfliktsituation i Hageby och utvärderingen visar att den ökade polisiära närvaron och att vi har varit tydliga med våra utökade befogenheter kan ha avskräckt kriminella, säger Jan Hofvenstam, polisområdeschef i Östergötland.
”Har lärt oss mycket”
Utvärderingen är en del i lokalpolisområdets arbete med att följa upp säkerhetszonen.
– Det är viktigt att vi drar nytta av de erfarenheter vi har gjort, och att vi också kan dela våra erfarenheter inom Polismyndigheten. Vi har lärt oss mycket om arbetssätt och utformning av en säkerhetszon men samtidigt så var det här den första säkerhetszonen i Sverige och det har funnits begränsat med data att jämföra med, säger lokalpolisområdeschef Frida Braf.
Ur utvärderingen:
- Sammantaget gjordes 380 kroppsvisitationer och 44 husrannsakningar i bilar. Inga skjutvapen eller sprängmedel påträffades. En mindre mängd narkotika och en kniv beslagtogs – dessa kopplas inte till den kriminella nätverksmiljön.
- Under perioden utfördes inga grova våldsbrott men det går inte att säga att det berodde på säkerhetszonen. Vidare är det utifrån anmälningsstatistiken svårt att kunna dra en slutsats att inrättandet av säkerhetszonen har påverkat antalet anmälda brott under de två veckor den var upprättad.
- De flesta visitationerna genomfördes på män och flera blev visiterade vid fler än ett tillfälle.
- Utvärderingen visar att sannolikheten för att någon som befann sig i säkerhetszonen skulle bli föremål för en visitation var låg, förutom för enstaka individer. Det har funnits goda möjligheter att kunna passera in i säkerhetszonen utan att bli föremål för någon kontroll. För personer som inte var kända av polis sedan tidigare och som exempelvis åkte till arbetet på morgonen, lämnade barn på skola och åkte hem på eftermiddagen från arbetet var sannolikheten liten.
- Gällande den del av utvärderingen som fokuserat på Polismyndighetens kommunikation kring säkerhetszonen visar den att information har förmedlats på ett tillbörligt sätt.
- Avseende arbetet i säkerhetszonen visar utvärderingen att Polismyndighetens rekommendationer avseende genomförandet av arbetet i säkerhetszonen följts till stora delar. Det förekommer enstaka tillfällen där exempelvis dokumentation kring vad som legat till grund för visitation saknas och/eller är bristande. Det finns heller ingen tydlig dokumentation som indikerar att vårdnadshavare har informerats när barn har visiterats.