Kriminell ekonomi - motorn bakom den grova brottsligheten

– Den grova brottsligheten handlar i grunden om ekonomi. Våldet är ofta bara ett verktyg för att skydda eller ta kontroll över inkomster. När vi slår mot pengarna slår vi mot själva drivkraften bakom brotten, säger Anders Rissel, problemområdesansvarig för arbetet mot kriminell ekonomi i region Stockholm.

Vad menas med kriminell ekonomi?

Kriminell ekonomi kan beskrivas som ett ekosystem där pengar tjänas genom brott, göms eller tvättas samt återinvesteras i ny brottslighet. Det handlar alltså inte bara om kontanter i en väska, utan om en parallell ekonomi som ibland smälter ihop med den legala.

Kriminell ekonomi kallas med rätta systemhotande eftersom den finansierar våld och rekrytering, urholkar välfärden, snedvrider konkurrensen och skapar parallella samhällsstrukturer.

Var kommer pengarna ifrån?

Brottsvinsterna kommer från många olika typer av brott. Flera av dem uppfattas inte alltid som “grova” men finansierar i praktiken organiserad brottslighet. Det kan exempelvis röra sig om:

• svartarbete och skattebrott
• bidragsbrott och välfärdsfusk
• bedrägerier (telefon, sms, investering, romans)
• narkotikaförsäljning
• avfallsbrott och miljöbrott
• arbetslivskriminalitet

Parallellt med detta ökar kopplingen mellan ekonomiska brott och dödligt våld, där pengarna ofta är det verkliga motivet bakom konflikterna.

Det är alltså inte traditionella brottsmarknader som bedrägerier, egendomsbrott och illegala droger som dominerar den kriminella ekonomin. De två vanligaste ekobrotten är skatte- och bokföringsbrott.

Traditionell kriminalitet är fortsatt viktiga inkomstkällor för den organiserade brottsligheten, men har betydligt lägre brottsvinster. Efter svart ekonomi - ekonomisk verksamhet som sker utanför myndighetskontroll för att undgå skatt, moms eller sociala avgifter - är bidragsbrott den största delen inom den kriminella ekonomin.

Pengarna måste tvättas

För att kunna användas måste brottsvinsterna göras “vita”. Det sker genom penningtvätt via till exempel företag, bankkonton, kryptovalutor eller internationella överföringar. Oavsett metod är syftet alltid detsamma, att dölja kopplingen till brott och kunna använda pengarna öppet.

Så arbetar polisen mot kriminell ekonomi

Polisens arbete mot kriminell ekonomi handlar i grunden om att slå mot pengarna som är drivkraften bakom brottsligheten. I stället för att enbart utreda enskilda brott i efterhand arbetar polisen allt mer förebyggande genom att minska de kriminella aktörernas ekonomiska förmåga. Det görs genom att spåra, säkra och ta brottsvinster, rikta insatser mot tillgångar och bolag samt mot personer och aktörer som möjliggör den kriminella affärsverksamheten.

– Förr fokuserade man främst på att lagföra enskilda gärningspersoner. I dag arbetar vi systematiskt för att minska den organiserade brottslighetens kapacitet. Kan de inte tjäna pengar, kan de inte heller behålla makt och stärka sina samhällshotande strukturer, säger Anders Rissel.

Samverkan med myndigheter

Arbetet sker inte enbart inom Polismyndigheten utan i bred samverkan med andra myndigheter på lokal, regional och nationell nivå. Genom gemensamma satsningar mot organiserad brottslighet, arbetslivskriminalitet och penningtvätt försöker myndigheterna täppa till sårbarheter i samhället och försvåra för kriminella att använda både legala och illegala verksamheter för att tjäna pengar.

Målet är alltså inte bara att lagföra brott, utan att göra det svårt att vara kriminell över tid genom att förhindra att brottsvinster uppstår, stoppa dem från att tvättas och återinvesteras samt minska den ekonomiska kapacitet som möjliggör fortsatt brottslighet.