Arbetet med avhopparverksamhet går framåt
Grunden är lagd för hur kommuner och statliga myndigheter ska hantera avhopparärenden. Den nationella struktur och process som tagits fram ska hjälpa fler kommuner att komma igång med avhopparverksamhet och bidra till enhetliga bedömningar.
– Det är bra att det finns ett kvalitetssäkrat stöd. Kommunerna ska veta var det finns erfarenhet och kunskap att hämta och vilket utvecklingsarbete som pågår, säger Sofie Holmqvist på utredningsenheten, Nationella operativa avdelningen, Noa
– Avhopparverksamhet gäller alla åldrar och är en oerhört viktig del i samhällets brottsförebyggande arbete.
Samlad kunskap
Polisen, Socialstyrelsen, Kriminalvården och Statens Institutionsstyrelse har sedan 2021 regeringens uppdrag att utveckla arbetet med avhopparverksamhet. Myndigheterna har samarbetat med 13 kommuner som fungerat som referensgrupp. Syftet är att ta tillvara de insikter som finns i befintliga avhopparverksamheter. Alla utom en av de kommunerna har ett särskilt utsatt område.
I höst har ytterligare 16 kommuner bjudits in. Alla dessa har ett område som antingen räknas som riskområde eller utsatt område.
Konkret består stödet till kommunerna av:
- En processkarta och stödtexter med beskrivning av hur socialtjänstens utredningar av en avhoppares behov av stöd och skydd kan se ut.
- Föreläsningar och kunskapshöjande insatser.
- Ett digitalt samarbetsrum i samarbete med SKR för landets avhopparverksamheter.
- Förtydligande av lagstiftning och socialtjänstens roll.
Information om avhopparverksamheter på Socialstyrelsens hemsida.
Avhopparsamordnare har utsetts
De statliga myndigheterna har också utvecklat sitt interna arbete med avhoppare. Polisen tog tidigare i år fram Handbok om avhopparverksamhet och det finns utsedda avhopparsamordnare i alla regioner och lokalpolisområden.
Målet är att hitta så många potentiella avhoppare som möjligt, att den lokala samverkan med socialtjänsterna är på plats och att stödet fungerar och är rättssäkert.
Kommande utmaningar
Det nationella samarbetet har kommit långt, men är omfattande. Arbetet har synliggjort fler områden som behöver utvecklas:
- Den nationella strukturen behöver implementeras på bred front, exempelvis med fler utbildningar.
- Tydligare ingångar i kommunerna och på polisen för personer som vill hoppa av.
- Mer kunskap om arbetet med barn som avhoppare.
- Utveckla möjligheterna till gemensam uppföljning av avhopparna och de insatser de får.
- Bättre samverkan mellan socialtjänst och psykiatrin.
De vanliga vårdvägarna finns givetvis att tillgå för den som hoppat av, men det räcker inte.
– Vi behöver psykiatrins hjälp för att klara av att förbättra och utveckla avhopparverksamheterna. Det är samtidigt en möjlighet för vårdregionerna i Sverige att bidra i det brottsförebyggande arbetet, säger Sofie Holmqvist.
Behöver regleras
De statliga myndigheterna har tidigare föreslagit att regeringen tillsätter en utredning om att reglera externa utförare av avhopparverksamhet, genom exempelvis tillståndsplikt.
– Det är oerhört viktigt att det ställs särskilda krav på de som bedriver avhopparverksamhet och att det utövas tillsyn. Vi kommer att föreslå det igen när vi lämnar in slutredovisningen för det pågående regeringsuppdraget, säger Sofie Holmqvist.
Välfärdsbrott mot kommuner och regioner - Socialstyrelsen
Fakta avhoppare
- En avhoppare är en individ som har valt att lämna organiserad brottslighet och som bedöms vara i behov av samhällets stöd och skydd för att fullfölja det. Definitionen är myndighetsgemensam och omfattar individer som kan kopplas till gängkriminalitet och/eller våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer. Begreppet organiserad brottslighet lutar sig mot EU:s officiella definition.
- Barn kan också få avhopparinsatser.
- Kommunernas socialtjänster har huvudansvaret för avhoppare men samarbetar nära polisen. Avhopparutredningarna utgår från socialtjänstlagen.
- Kommunerna kan ansöka om statliga medel hos polisen. Mellan 2021 och 2022 fyrdubblades antalet ansökningar om stöd till avhoppare, enligt delrapporten. Trenden väntas fortsätta 2023.
- Avhoppparinsatserna behöver pågå under 6 månader till 2 år och kan omfatta skyddat boende, missbruksbehandling och hjälp att bryta kriminella tankemönster.
Om de statliga myndigheterna i avhopparsamarbetet
- Polismyndighetens arbete med avhopparverksamhet består främst av att identifiera potentiella avhoppare i det dagliga arbetet, genomföra hot- och riskbedömningar, vidta skyddsåtgärder samt att tillsammans med kommunernas socialtjänst följa ett ärendes gång. Polisen har avhopparsamordnare i varje polisregion och på lokalpolisområdesnivå.
Tidningen Svensk polis: Avhoppet räddade hans liv - Socialstyrelsens roll är att kartlägga behoven och arbetet i kommunerna, förtydliga lagstiftningen och socialtjänstens roll samt erbjuda föreläsningar och utbildningar.
Socialstyrelsen har tagit fram en processkarta för handläggare och jobbar med en gemensam modell för att följa upp ärendena. Tillsammans med Sveriges kommuner och regioner tar man fram ett digitalt samarbetsrum för kommuner.
Yrkesverksamma kan kontakta avhoppare@socialstyrelsen.se
Så stöttar Socialstyrelsen kommunerna - Kriminalvårdens arbete med avhopparverksamhet består av en aktiv samverkan med kommunernas socialtjänst i planering, genomförande och uppföljning av insatser för avhoppare som verkställer en påföljd. Kriminalvården arbetar även med att identifiera potentiella avhoppare.
- Statens institutionsstyrelses arbete med avhoppare består främst av att identifiera potentiella avhoppare, motivera, stödja under processen till avhoppet under den tid som personen vårdas inom Statens institutionsstyrelse samt att samarbeta med kommunernas socialtjänst under placeringstiden.