Sök

Organiserad brottslighet plundrar assistansersättningen

Kriminella missbrukar välfärden genom assistansersättningen. Fyra av tio brukare beräknas ha kommit i kontakt med personliga assistenter som har koppling till eller är aktiva inom organiserad brottslighet.

Det visar en ny rapport från den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Rapporten baseras på ett stort antal korskörningar av myndighetsdata. Analysen visar att gängkriminella och deras familjer i stor utsträckning verkar inom assistansbranschen, både som företrädare och som personliga assistenter samtidigt som de är brottsaktiva.

Data från flera myndigheter

Myndigheternas gemensamma underrättelsecentrum har undersökt utbetalningar av Försäkringskassans ersättningar till de runt 62 000 personer som är aktiva eller bedöms ha samröre med kriminella nätverk, så kallade kopplade individer.

Analysen visar bland annat följande:

  • De två grupperna aktiva och kopplade samt deras nära familjer visar tecken på ett mer utbrett missbruk av socialförsäkringen i jämförelse med en normalpopulation.
  • De har över 300 miljoner kronor i skulder till Försäkringskassan.
  • Under perioden 2022–2023 arbetade aktiva och kopplade som personliga assistenter på samtliga av de 62 största assistansbolagen

Av de studerade 699 privata assistansbolagen bedöms 83 bolag ha särskilt nära koppling till den organiserade brottsligheten. Hela 89 procent av alla brukare med bolag som anordnare finns på de bolag där aktiva eller kopplade personliga assistenter arbetar.

Vit fasad

Tidigare utredningar av assistansföretag med koppling till organiserad brottslighet visar att dessa bolag många gånger uppvisar en vit fasad med korrekt redovisning och god ekonomi, men har i olika utsträckning kriminell verksamhet. Bolagen med koppling till organiserad brottslighet har många brukare som är nära familj till aktiva kriminella, eller med koppling till dem, och nästan alla hade anhörigassistans under perioden.
Den kartlagda brottsligheten inom assistansen består bland annat av

  • överdrivna vårdbehov för brukaren
  • assistans som inte utförs
  • arbetstagare som tvingas återbetala sin lön
  • brukare och anställda som saknar rätt att vistas i Sverige
  • osanna dokument från arbetsterapeuter, läkare och andra professioner.

Under 2022 till och med 2023 fick strax över 14 000 brukare assistans och var fjärde brukare har kommit i kontakt med aktiva kriminella eller personer med koppling till kriminella nätverk samt deras familjer.

Stora konsekvenser

Den organiserade brottslighetens närvaro inom assistansbranschen får konsekvenser för såväl brukare och samhälle.
Det innebär bland annat att personer i utsatta situationer vanvårdas och att funktionsnedsatta används som brottsverktyg - inte sällan är det barn som far illa.  Brukare riskerar också att få undermålig eller ingen assistans. Ersättningen som felaktigt betalas ut kan användas för att finansiera annan kriminell verksamhet – alltså en dubbel skadeverkning för samhället. Dessutom ger ett till synes ”vitt” arbete, exempelvis som personlig assistent, i sin tur möjlighet för arbetstagaren att missbruka olika ersättningar inom socialförsäkringen. 
De brottsliga bolagen skapar också osund konkurrens i arbetslivet. De personliga assistenter som har koppling till kriminella nätverk eller är kriminellt aktiva arbetar ofta på större assistansbolag, Majoriteten av dessa bolag hade även fler kontrollutredningar eller felutbetalningar än mindre bolag.

Ta del av rapporten Tecken på missbruk av Försäkringskassans förmåner hos den organiserade brottsligheten och hur den verkar inom assistansersättning på Försäkringskassans webbplats.

Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Sedan 2009 samverkar statliga myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. 14 myndigheter deltar i satsningen som sker på uppdrag av regeringen.

De myndigheter som deltar i satsningen är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket, Utbetalningsmyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Tolv nätverksmyndigheter deltar också i satsningen genom informationsutbyte, strategisk samverkan och medverkan i vissa operativa insatser.

Rapporten baseras bland annat på Polismyndighetens bedömning från 2022 av antalet aktiva personer i kriminella nätverk och personer som har koppling till kriminella nätverk. De aktiva bedöms uppgå till omkring 14 000 och omkring 48 000 personer bedöms ha koppling till kriminella nätverk. Det totala antalet personer som är aktiva i, eller har koppling till, kriminella nätverk uppgår därmed till omkring 62 000 personer.