Välfärdsbrott och bidragsbrott

Bidragsbrott är att medvetet och planerat brott mot välfärdssystemen – system som vi alla betalar till via skattsedeln. I bidragsbrottslagen finns olika brottskoder för:

• Bidragsbrott mot Försäkringskassan
• Bidragsbrott mot kommunerna
• Bidragsbrott mot arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen
• Bidragsbrott mot övriga i lagen angivna myndigheter, såsom Pensionsmyndigheten, CSN och Migrationsverket.

Vad är bidragsbrott?

Bidragsbrott är att lämna felaktiga uppgifter till en myndighet som leder till att ekonomiska förmåner betalas ut felaktigt eller med för högt belopp.

Det är också ett brott att låta bli att anmäla ändrade förhållanden. Detta regleras i bidragsbrottslagen (2007:612).

Exempel:

• Att inte meddela att du börjar arbeta samtidigt som du får arbetslöshetsersättning.
• Att uppge att du bor ensam för att få högre bostadsbidrag trots att du är sambo.

Vilka är det som begår bidragsbrott?

Bidragsbrott begås ofta av individer men det kan också vara företag.

Vad är välfärdsbrott?

Välfärdsbrott är ett bredare begrepp än bidragsbrott. Bidragsbrott är en typ av välfärdsbrott. 

Exempel på vanliga välfärdsbrott

• Vanliga välfärdsbrott mot staten är till exempel att använda företag för att fuska med assistansersättning och det statliga tandvårdsstödet. 
  
  
• På senare år har de kriminella expanderat och även börjat sikta in sig på kommunernas och regionernas verksamhet. Bland annat hemtjänst, hem för vård eller boende (HVB), vårdgivare och apotek.
  
  Exempel: Privata utförare av hemtjänst fakturerar för tid som inte arbetats.
  
  
• Det kan också förekomma korruption och otillåten påverkan vid upphandlingar av välfärdstjänster inom både statlig och kommunal verksamhet. 
  
  
• Välfärdsbrott kan också begås genom att skapa och använda ideella föreningar för att ansöka om offentligt finansierade bidrag. Genom att lämna oriktiga uppgifter kan bidragen användas till ekonomisk och annan brottslighet istället för till ideella ändamål.
  
  
• Välfärdsbrotten innefattar även privatpersoner som medvetet lämnar oriktiga uppgifter eller inte meddelat förändringar som innebär att en person får för mycket bidrag utbetalt.
  Det kan till exempel vara ekonomiskt bistånd, föräldrapenning, sjukpenning eller felaktig pensionsutbetalning. 

Välfärdsbrottslighet ett växande problem

Välfärdsbrottslighet är ett växande problem och välfärdssektorn är idag en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten med en direkt koppling till den kriminella ekonomin.

Brott mot välfärdssystemen, oavsett om det rör sig om organiserad brottslighet eller brott utförda av enskilda personer, riskerar att urholka tilliten till välfärdssystemen och hota förtroendet för samhället.

Dessutom handlar det om omfattande kostnader för samhället, snedvriden konkurrens och inte minst att enskilda kan lida skada.

Effektiva åtgärder mot välfärdsbrott

Den mest effektiva åtgärden mot välfärdsbrott är att aldrig ge kriminella aktörer tillträde till marknaden. Att identifiera och kunna hantera kriminella aktörer i ett så tidigt skede som mjöligt är därför av avgörande betydelse.

Hur mycket betalas ut felaktigt? (2021)

2021 betalade staten ut 728 miljarder kronor i olika förmåner som exempelvis bidrag och stöd.

I studier som Ekonomistyrningsverket gjort för 2021 bedömdes ungefär 2 procent av dessa, dvs. cirka 15 miljarder kronor, vara felaktiga utbetalningar.

Här tillkommer utbetalningar från kommuner och regioner där omfattningen av felaktiga utbetalningar är okänd då inga samlade studier har gjorts.

Relaterat 

SKR:s webbplats

Brås webbplats