Demonstrationer – frågor och svar

Alla människor i Sverige har de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna, där yttrandefrihet, mötesfrihet och demonstrationsfrihet ingår. Det innebär bland annat att var och en får uttrycka sina åsikter och närvara vid allmänna sammankomster. Det innebär också att du får anordna och delta i demonstrationer på offentliga platser.

Yttrandefriheten fråntar inte från straffansvar om brott begås i samband med åsiktsyttringen, exempel hets mot folkgrupp eller olaga hot med mera. 

Sök tillstånd för att anordna arrangemang

Ja, om du avser att demonstrera på en offentlig plats så behöver du i normala fall ansöka om tillstånd. För andra platser inom detaljplanelagt området krävs att du gör en anmälan.

Som utgångspunkt har den som önskar anordna en allmän sammankomst frihet att själv välja tid och plats.

Polisen har skyldighet att så långt som möjligt förebygga oroligheter, som till exempel angrepp med tillhyggen från motdemonstranter. Det kan göras genom exempelvis avspärrningar.

Men polisen har möjlighet att bestämma villkor om bland annat tid och plats för den allmänna sammankomsten, om det behövs för att upprätthålla ordningen och säkerheten. På så sätt kan arrangören genomföra sin opinionsyttring och man undviker eller minskar risken för allvarliga ordningsstörningar.

Nej. Oavsett om du har fått tillstånd för din allmänna sammankomst eller inte måste du följa lagens begränsningar av yttrandefriheten som gäller i Sverige. Beslutet om att du har beviljats ett tillstånd för allmän sammankomst betyder enbart att polisen bedömer att det inte finns några hinder mot sammankomsten i sig när det gäller allmän ordning och säkerhet.  

Att kritisera en religion eller religiösa symboler i Sverige är inte i sig straffbart utan faller inom den grundlagsskyddade yttrandefriheten. I vissa fall kan det däremot bedömas som hets mot folkgrupp. Om en handling är straffbar eller inte avgör domstolen utifrån omständigheter i just det fallet. 

Att enbart bränna en religiös skrift behöver inte innebära att det rör sig om brottet hets mot folkgrupp. Det görs en sammantagen bedömning av själva gärningen i det enskilda fallet. Vid flera tillfällen har religiösa skrifter bränts som del i en allmän sammankomst och polisanmälningar har gjorts. Åklagare har i några fall kommit fram till att enbart bränna en religiös skrift inte utgör hets mot folkgrupp. Tillsammans med andra omständigheter, till exempel vissa uttalanden, kan bedömningen bli en annan.

Att bränna en flagga är i sig vanligtvis inte straffbart. Det kan dock bli aktuellt att man gör sig skyldig till förargelseväckande beteende, skadegörelse eller hets mot folkgrupp. Det beror på vilken slags flagga det är fråga om, vad syftet med bränningen är och i vilket sammanhang det sker.

Du har alltid rätt att uttrycka dina åsikter men du får inte störa ut en annan demonstration. Du får inte heller utföra en brottslig handling för att uttrycka din åsikt, som till exempel att riva ner plakat eller kasta saker. 

Ja, samma regler gäller för motdemonstrationer som för andra demonstrationer.

Sök tillstånd för att anordna arrangemang

Tillstånd får nekas endast om det är nödvändigt med hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning, med hänsyn till trafiken eller för att motverka epidemi. Det följer av ordningslagen.

I de flesta fall kan inte ordningsstörningar som orsakats av motdemonstranter vid tidigare sammankomster påverka bedömningen. Dock är allvarliga ordningsstörningar, fara för liv och hälsa samt egendom försvårande omständigheter som kan påverka bedömningen.

Ja, ett beslut kan överklagas och det är någon av landets förvaltningsrätter som prövar beslutet som första instans.

Polisens roll är att se till att alla får uttrycka sina åsikter i enlighet med gällande lagar och skapa praktiska förutsättningar för demonstrationerna. Polisen ska ansvara för ordning och säkerhet vid arrangemangen och lagföra eventuella brott.

Under en demonstration arbetar polisen aktivt för att underlätta för alla som vill uttrycka sin åsikt och som gör det utan ordningsstörningar. De som begår brott under en demonstration kommer polisen att ingripa mot.

Ibland finns även så kallad dialogpolis med inför, under och efter en allmän sammankomst. Dessa poliser är en länk mellan Polismyndigheten och de som vill bedriva opinionsbildning. Syftet är att genom dialog arbeta för att opinionsyttringar kan ske utan ordningsstörningar.

Polisen kan upplösa en allmän sammankomst bland annat om det uppstår svårare oordning, om sammankomsten medför avsevärd fara för de närvarande eller om den allvarligt stör trafiken.

Enbart att tillstånd saknas eller att villkor inte följs är i sig inte skäl att upplösa sammankomsten.

Principen är att det minst ingripande sättet ska tillämpas, med respekt för den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Ett av polisens uppdrag är att se till att alla människor, oavsett åsikt, ges möjlighet att utöva sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter att demonstrera. Detta oavsett om demonstrationen betraktas som en allmän sammankomst eller inte, och oavsett om den är tillståndsgiven eller inte.

• För att garantera säkerheten kan polisen av taktiska skäl spärra av områden eller platser.
• Polisen kan av samma anledning även anvisa en folksamling att följa en viss väg.
• Om du bryter en avspärrning eller väljer att inte följa polisens anvisningar kan du göra dig skyldig till brott.

Om du stör en demonstration med våldshandling, oljud eller annat sätt, kan du göra dig skyldig till brottet störande av allmän sammankomst.

Om du inte lyssnar till polisens befallning om att sluta eller flytta på dig, så kan du bli rapporterad för ohörsamhet mot ordningsmakt. Du får aldrig hindra polisen att utföra sin tjänsteåtgärd.

Det är förbjudet att maskera ansiktet vid en demonstration om det uppstår ordningsstörningar i form av exempelvis våldsamheter och/eller skadegörelse eller om det finns risk för sådana.

Normalt meddelar polisen de som ingår i folksamlingen eller demonstrationen att maskeringsförbud börjat gälla, men maskeringsförbudet gäller i sådana situationer oavsett om polisen meddelat det eller inte.

Den som täcker ansiktet av religiösa skäl omfattas inte av förbudet, inte heller om man ansökt hos Polismyndigheten om att få vara maskerade och fått ansökan om det godkänd.

Se Lag (2005: 900) om förbud mot maskering i vissa fall på Sveriges riksdags webbplats

Du behöver tillstånd från Polismyndigheten för i princip all hantering och användning av pyroteknik i samband med stora folksamlingar och olika typer av arrangemang.

Varje kommun har sina regler för affischering och liknande. Alla får sätta upp affischer på specifika platser för detta ändamål. Däremot krävs det tillstånd för att sätta upp affischer, till exempel valaffischer, på andra publika platser.