Dna och fingeravtryck – så hanteras biometriska uppgifter

Har du lämnat dna och fingeravtryck till polisen? Här får du svar på vad som sparas, hur dina biometriuppgifter används och hur länge de får finns kvar – oavsett om du är misstänkt, dömd, vittne, anhörig eller bara var på platsen.

1/3

En forensiker drar med en tops på en aluminiumburk för att fånga dna-prov från salivresterna.

2/3

Plastpåse med texten "för salivprov (dna)"

3/3

Polisen började använda fingeravtryck för att lösa brott redan i början av 1900-talet och i slutet av 1990-talet började också dna att användas. Både fingeravtryck och dna har bidragit till att många brott klarats upp eftersom personer kan knytas till brottsplatser på ett säkert sätt.

Polisens biometriregister

I biometriregistret sparar vi ansiktsbilder, dna (kallat dna-profil), fingeravtryck, en beskrivning av utseendet (signalement och kännetecken) samt identitetsuppgifter såsom namn, personnummer och födelsedatum.

Det finns tre delar i registret:

Biometriregistret över misstänkta personer.
Biometriregistret över dömda personer.
Biometriregistret över oidentifierade spår – till exempel dna, fingeravtryck eller ansiktsbilder som tillvaratagits i samband med utredningen av ett brott, och som ännu inte matchar någon person.

Vad gäller?
Du är ...	Sparas dina uppgifter i biometriregistret?	Hur länge?
Skäligen misstänkt för brott med fängelse i straffskalan (straffmyndig).	Ja, i misstankeregistret.	Tre månader efter att du inte längre är skäligen misstänkt för något brott med fängelse i straffskalan.
Misstänkt för ett brott som inte har fängelse i straffskalan.	Nej, uppgifterna får bara jämföras med spår i den aktuella utredningen.
Misstänkt i ett brott med fängelse i straffskalan men inte skäligen misstänkt (kan misstänkas).	Nej, uppgifterna får bara jämföras med spår i den aktuella utredningen.
Dömd i ett brott med fängelse i straffskalan och upptaget gjordes på dig när du var misstänkt.	Ja, i registret för dömda.	Tre månader efter att du inte längre har några belastningar i Polismyndighetens belastningsregister.
Ska avtjäna ett fängelsestraff på anstalt eller med fotboja.	Ja, i registret för dömda.	Tre månader efter att du inte längre har några belastningar i Polismyndighetens belastningsregister.
Inte straffmyndig.	Nej (gäller till 1 juli).	Får bara användas i den aktuella utredningen (gäller till 1 juli).
Vittne, målsägare eller anhörig.	Nej.	Får bara användas i den aktuella utredningen.

Du har rätt att veta

Du har rätt att en gång om året kostnadsfritt fråga Polisen om vi har uppgifter om dig, varför, var de har sparats och hur länge de sparas.

Vad betyder begreppen?

Biometri

Det är kroppsuppgifter som kan användas för att identifiera dig. Till exempel:

Dna.
Fingeravtryck.
Uppgifter som kan tas fram ur ansiktsbilder.

Dna

Dna är en unik ”kod” som skapas från ditt dna. De uppgifter som får registreras i biometriregistret säger inte något om hur du ser ut eller om du har anlag för någon sjukdom. Den används bara för att se om ett dna-prov från en brottsplats matchar ditt dna-prov.

Topsning

Om du blir topsad så tas ett salivprov från insidan av munnen med hjälp av en liten skumgummiklädd pinne som fångar upp celler från insidan av kinden. Provet används för att ta fram din dna-profil. Provet är smärtfritt och enkelt.

Det aktuella salivprovet förstörs senast sex månader efter att du lämnade det. Själva dna-profilen sparas i biometriregistret och används i det aktuella ärendet beroende på vilken grund salivprovet togs.

Fingeravtryck

Varje människa har unika mönster på fingrarna. Vi använder dem för att identifiera personer. Om det finns avtryck på en brottsplats så jämför vi dem med en misstänkts fingeravtryck. Vid upptag av fingeravtryck tas avtryck av alla tio fingrar och handflatorna.

Signalement

Signalementet beskriver hur du ser ut – exempelvis längd, hårfärg, ögonfärg, huvudets form samt beskrivningar av kännetecken såsom tatueringar, ärr och födelsemärken.

Daktning

Om du blir daktad så lämnar du normalt fingeravtryck, fotografier av ansiktet, helkroppsbild och fotografier av kännetecken, samt beskrivningar i form av signalement. Du som daktas när du är dömd och ska avtjäna ditt straff på anstalt eller med fotboja lämnar fingeravtryck, fotografi av ansiktet och beskrivningar i form av signalement.