Stora brottsvinster lockar organiserad brottslighet till välfärden
Kriminella aktörer inom organiserad brottslighet har etablerat sig på samtliga välfärdsområden där det förekommer privata utförare, det visar en ny myndighetsgemensam lägesbild.
Kriminella aktörer inom organiserad brottslighet drivs primärt av ekonomiska incitament. De söker sig till välfärdssystemen eftersom det finns stora potentiella brottsvinster inom många välfärdsområden. Men hoten från organiserad brottslighet är inte enbart ekonomiska. När oseriösa aktörer arbetar som läkare eller tandläkare, driver vårdverksamheter eller samarbetar med apotek, riskeras både patientsäkerheten och i förlängningen människors liv och hälsa.
Organiserad brottslighet utnyttjar svaga och utsatta individer till brottslig verksamhet. Unga personer med intellektuell funktionsnedsättning eller social problematik på LSS-boenden och HVB är särskilt utsatta då det finns risk att personal med koppling till organiserad brottslighet påverkar och rekryterar dem till kriminalitet.
– Det har förekommit att kriminella aktörer drivit skyddade boenden. Våldsutsatta kvinnor, avhoppare eller personer som utsätts för hedersrelaterat våld är extremt utsatta och riskerar att drabbas av dödligt våld om uppgifter om var de befinner sig avslöjas, säger Gabriella Sjögren Lindquist, chefsanalytiker på Utbetalningsmyndigheten och huvudförfattare till lägesbilden.
Parallella samhällsstrukturer stärks
På välfärdsområdet förekommer även människoexploatering av brukare och arbetskraft inom personlig assistans och hemtjänst. Kriminella aktörer som begår välfärdsbrott i särskilt utsatta områden bidrar till att stärka de parallella samhällsstrukturerna.
– Lägesbilden visar på en utbredd organiserad brottslighet inom ett flertal välfärdsområden. De myndigheter som samverkar mot organiserad brottslighet arbetar nu brett för att förstärka insatserna mot välfärdbrott. Det handlar om att lagföra personer, avsluta och återkräva felaktiga utbetalningar samt att förebygga välfärdsbrottsligheten genom att täta de sårbarheter i samhällets kontrollsystem som utnyttjas av kriminella, säger Charlotta Höglund, chef för underrättelseenheten vid polisens Nationella operativa avdelning och ordförande i styrgruppen för Nationellt underrättelsecentrum.
En ny myndighetsgemensam rapport utgör ett kunskapsunderlag om hoten från organiserad brottslighet inom välfärden och har tagits fram av Nationellt underrättelsecentrum inom ramen för den myndighetsmensamma satsningen mot grov och organiserad brottslighet.
Myndighetsgemensam rapport om organiserad brottlighet i välfärden (pdf, 823 kB)Myndigheter i samverkan mot organiserad brottslighet
Inom ”OB-satsningen” samverkar statliga myndigheter mot den organiserade brottsligheten. Arbetet bedrivs på uppdrag av regeringen under Polismyndighetens ledning.
Arbetet har ett stort fokus mot den kriminella ekonomin och är inriktat mot kriminella individer, nätverk och brottsfenomen och bedrivs genom operativa insatser, underrättelsearbete och strategiskt brottsförebyggande åtgärder. Sedan 2025 prioriteras arbetet mot tre problemområden – brott i hamnmiljöer, välfärdsbrott samt miljö- och avfallsbrott.
Totalt deltar 14 myndigheter i det operativa arbetet som bedrivs nationellt, regionalt och lokalt. Även 13 nätverksmyndigheter deltar genom informationsutbyte, strategisk samverkan och medverkan i vissa operativa insatser.
Läs mer: Myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet
Relaterat innehåll
Lyssna på polisens podd "Bortom rubrikerna": Avsnitt 1 – Aktiva gängkriminella – polisens bild (på Podspace)