Frågor och svar om säkerhetszoner
Säkerhetszoner kallas också visitationszoner. Här är polisen extra närvarande för att försvåra för kriminella som vill förbereda för, eller genomföra ett våldsbrott.
Vad är en säkerhetszon?
En säkerhetszon är ett område som enligt polisens bedömning har en påtaglig risk att drabbas av en sprängning eller skjutning. För att Polismyndigheten ska fatta beslut om säkerhetszon ska det också vara av synnerlig vikt att fatta ett sådant beslut, alltså att det sker för att stävja brottslighet som går utöver den vanliga typen av brottslighet i ett område.
En säkerhetszon får bara införas om fördelarna med en zon överväger nackdelarna. Inom zonen har polisen rätt att kroppsvisitera eller att göra husrannsakan i transportmedel.
Hur avgör ni konkret vilka områden där säkerhetszon kan införas? Hur stora eller små kommer områdena att vara?
Det ska finnas en påtaglig risk för skjutning eller sprängning i området. Till exempel, om det har skett en skjutning eller sprängning, och polisen tror att det finns en risk att någon eller några ska hämnas, eller ser en risk att våldet ska fortsätta i området. Då kan polisen ta beslut om att införa säkerhetszon i syfte att trygga området, förebygga det dödliga våldet.
Hur väljer polisen ut vilka som ska kroppsvisiteras?
Polisen gör en samlad bedömning av hur det ser ut i området, hur personen som blir aktuell för visitering rör sig, vilka han eller hon umgås med och vilka underrättelser som finns. Det kan även röra sig om en person som vanligen inte vistas i området, som kan väcka intresse hos polisen.
Hur går en kroppsvisitation till?
Det ska inte förväxlas med kroppsbesiktning där man ska klä av sig kläderna. En kroppsvisitation innebär att en polis känner på kroppen utanpå kläderna och man kan behöva ta ut vad som finns i fickorna. Det är snarlikt en sådan kontroll som sker vid säkerhetskontrollen på en flygplats.
Visitationen ska alltid utföras med beaktande av behovs- och proportionalitetsprinciperna och på ett sätt som inte väcker onödig uppmärksamhet. Utgångspunkten är att en kvinna bör visiteras av en kvinna och en man av en man. Det finns dock inget som hindrar att en polis utför en visitation även av en person av motsatt kön.
Förväntas det också att man svarar på frågor från polisen?
Ja, polisen kan ställa frågor som ”Varför är du här, bor du i området?”.
Ger polisen förhandsinformation om vilka områden som blir säkerhetszoner?
Ja, polisen kommer att ha informationsinsatser till allmänhet och boende i ett område som beslutats bli säkerhetszon. Till exempel genom anslag i bostadsområdet, på polisens hemsida och genom att berätta om det på plats och via media. Till varje beslut bifogas en karta där zonen är utmärkt. Informationen om att säkerhetszon införs kan ha en förebyggande effekt på brottsligheten i ett område och kan avskräcka till exempel gängkriminella från att utföra dåd och göra de boende tryggare.
Även om man inte är misstänkt för ett brott finns det risk att bli visiterad om man befinner sig i en säkerhetszon. Vad kan man göra för att slippa bli det?
Det är polisen på plats som gör en bedömning, det går inte att peka ut särskilda egenskaper eller beteenden.
Löper man risk att bli visiterad för att man klär sig på ett visst sätt?
Polisen gör en bedömning av personen, den specifika situationen, tidpunkten, sällskapet, ett avvikande beteende eller underrättelser. En viss typ av klädstil är inte ensam grund för visitation eller husrannsakan.
Hur säkerställer polisen att människor inte blir visiterade på grund av t ex viss etnicitet?
Etnicitet i sig är inte en grund i bedömningen om det ska ske en visitation. Det är snarare underrättelser om vilka personer man rör sig ihop med och i vilket sammanhang. Om man uppvisar ett nervöst beteende, om man uppträder på något avvikande sätt, exempelvis försöker gömma sig kan det vara en grund för polisen att utföra en kroppsvisitation.
Får polisen kroppsvisitera barn?
Ja. Barnets bästa så som det följer av barnkonventionen ska dock alltid beaktas, liksom proportionalitetsprincipen. Med proportionalitetsprincipen menas den rättsprincip som innebär att en myndighet inte får använda mer ingripande åtgärder än vad som krävs med hänsyn till ändamålet. En åtgärd får vidtas mot en person bara om skälen för åtgärden uppväger det besvär som åtgärden innebär för den som drabbas.
Hur länge kan ett beslut om en säkerhetszon gälla?
Två veckor som längst, men med möjlighet till förlängning. Beslutet kan överklagas till förvaltningsdomstol av den som berörs.
En utvärdering av själva lagstiftningen ska ske om tre år. Vid utvärderingen ska användningen av säkerhetszoner ur ett effekt-, likabehandlings- och integritetsperspektiv, den praktiska användningen och det fortsatta behovet av regleringen att analyseras.