Sök

Samarbete för att skydda unga från kriminella nätverk

Hela samhället behöver hjälpas åt för att hindra att barn och unga rekryteras till kriminella nätverk. Så här samarbetar polisen med myndigheter, kommuner och andra aktörer.

En barn sitter med ryggen motkameran, en polis och en civil person tittar på barnet.

Bilden är arrangerad.

Att allt yngre personer utför grova våldsbrott är ett allvarligt samhällsproblem. Många olika aktörer i samhället måste samverka i arbetet mot den utvecklingen. Polisen samarbetar med andra myndigheter, kommuner, regioner, näringslivet och ideella aktörer för att barn och unga ska skyddas från att hamna i kriminalitet eller för att de ska kunna kunna lämna en kriminell livsstil.

Risktrappan

Genom att identifiera barn och unga med olika typer av risknivåer för kriminalitet kan polisen enklare avgöra vilka åtgärder som behövs ett barn. Risknivåerna grupperas genom den så kallade risktrappan, en modell som utgår från barnets beteende och sociala sammanhang. Risktrappan ska hjälpa till att skapa samsyn om hur barnet bäst får hjälp. Det kan till exempel handla om att skriva en orosanmälan till socialtjänsten eller att ha direktkontakt med skolan eller föräldrar.

Risktrappans nivåer:

  • Tidiga tecken - Barnet visar att något inte står rätt till och finns i en miljö som kan vara skadlig.
  • Debut – Barnet har begått ett första och mindre brott, har använt narkotika, eller utnyttjas av andra.
  • Involverad – Barnet ägnar sig åt grövre och återkommande brott med våld och narkotika och har umgänge med kriminella.
  • Livsstil - Brottslighet är en återkommande del av barnets liv och identifikation. Barnet syns bland andra som också begår brott och finns i kriminella miljöer. Det finns en hög risk för liv och hälsa.

Kommunens socialtjänst 

Kommunens socialtjänst bedömer om ett barn kan behöva skydd eller stöd och tar reda på vad som är bäst för barnet och familjen. Socialtjänsten finns till för att stötta familjerna och skydda barnen. Om socialtjänsten behöver utreda en situation så får föräldrar och barn vara delaktiga och berätta.

Olika samverkansformer

Bob-barn och unga i organiserad brottslighet

Bob-barn och unga i organiserad brottslighet bygger på ett uppdrag som regeringen har gett till Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Skolverket, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Länsstyrelserna. Arbetet bedrivs genom ett nationellt samverkansråd, sju regionala samverkansråd och lokala samverkansråd, som är kopplade till polisens lokalpolisområden.

På nationell och regional nivå sker arbetet på strategisk nivå, medan de lokala samverkansråden fokuserar på insatser riktade mot enskilda barn och unga.

Syftet med Bob-samverkan är att:

  • förstärka och effektivisera arbetet med att motverka att barn och unga hamnar i grov kriminalitet,
  • säkerställa effektiva och ändamålsenliga åtgärder för barn och unga som är inblandade i grov kriminalitet,
  • identifiera framgångsfaktorer och metoder samt sprida kunskap om dessa
  • identifiera nya arbetssätt med målgruppen barn och unga,
  • utgå från individens eller målgruppens behov,
  • länka samman arbetet med målgruppen genom samverkansråd på nationell, regional och lokal nivå.

Backa barnet, polis, kommun och hälso- och sjukvård

Backa barnet är en förebyggande modell för att säkerställa barns rättigheter, tidigt uppmärksamma barns behov och ge samordnat stöd från flera samhällsaktörer. Varje barn som bor i en kommun där polisens, kommunens och hälso- och sjukvårdens verksamheter gemensamt beslutat att arbeta utifrån Backa barnet omfattas automatiskt av modellen.

Backa barnet följer principer som sätter barnets bästa i fokus och har ett helhetsperspektiv utifrån barnets situation. 

Modellen består av:

  • Vägledande principer som präglar hur arbetet mot barnet ska bedrivas
  • Arbete utifrån en behovskompass som sätter barnets behov och rättigheter i fokus
  • Användande av gemensamma roller och verktyg, bland annat upprättas en individuell plan för varje enskilt barn
  • Arbete med barnteam och individuella barnteam.

Ta del av mer information på Backa barnets webbplats.

Skola, socialtjänst, polis och fritidssektor, SSPF

Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidssektor, SSPF, ska förhindra och förebygga att ungdomar hamnar i kriminalitet, rekryteras till kriminella gäng och/eller inleder missbruk. Målet är att ungdomarna ska ha en fungerande skolgång och ett liv fritt från kriminalitet och droger.

Sociala insatsgruppen, SIG

Kommunernas sociala insatsgrupp, SIG, är ett samarbete mellan polis och socialtjänst med målet att stoppa nyrekryteringen av barn och ungdomar till kriminella nätverk. Insatsgruppen kan också ge stöd till den som vill lämna en kriminell livsstil.

Berörda personer måste först tillåta att myndigheterna delar med sig av information till varandra, för att kunna hjälpas åt.

Avhopparverksamhet

Socialtjänsterna bedriver även avhopparverksamhet. Det skiljer sig mellan kommunerna hur mycket verksamheten är utbyggd. På statlig nivå samarbetar Polismyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Socialstyrelsen och Kriminalvården för att utveckla avhopparverksamheten och få fler att hoppa av. 

En avhoppare är en individ som har valt att lämna organiserad brottslighet och som bedöms vara i behov av samhällets stöd och skydd för att fullfölja det. Både barn och vuxna kan räknas som avhoppare. 

Ett avhopp kan ske från lokala kriminella nätverk, en hederskontext, en våldsbejakande extremistisk miljö eller en löst sammansatt kriminell gruppering. Det är en förutsättning att det finns en hotbild, antingen löpande eller i samband med avhoppet.

Befinner du dig i en sådan situation och vill hoppa av, men behöver hjälp? Då kan du kontakta polisens regionala eller lokala avhopparsamordnare eller socialtjänsten i din kommun.

Informationsmaterial

Här finns informationsmaterial om rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk att ladda ner för spridning.

Gängsnacket

Foldern Gängsnacket riktar sig till föräldrar och andra vuxna med information om risker att barn kan bli rekryterade till kriminella gäng, varningssignaler och var man kan vända sig för stöd. Materialet är framtaget av länsstyrelserna tillsammans med polisen och har även översatts till nio språk (engelska, arabiska, centralkurdiska (sorani), franska, persiska (farsi), somaliska, spanska, tigrinska och turkiska).

Gängsnacket - En guide för föräldrar och andra viktiga vuxna (pdf, 643 kB) (pdf, 643 kB)

Språkversioner, på Länsstyrelsens webbplats.

Låt dig inte luras av gängen

Affischen "Låt dig inte luras av gängen" riktar sig till ungdomar med information om hur rekryteringen går till och var man kan vända sig om man behöver hjälp. Affischen går att skriva ut i formaten A2 eller A4.

Affisch Låt dig inte luras av gängen (för skrivare) (pdf, 1 MB)

Affisch Låt dig inte luras av gängen (för tryck) (pdf, 2 MB)

Se varningssignalerna

Affischen "Se varningssignalerna" riktar sig till vuxna med information om varningssignaler och var man kan vända sig om man behöver hjälp. Affischen går att skriva ut i formaten A2 eller A4.

Affisch Se varningssignalerna (för skrivare) (pdf, 655 kB)

Affisch Se varningssignalerna (för tryck) (pdf, 810 kB)

Tipsa polisen

Att rektyrera unga till kriminalitet är ett brott

Det är straffbart att involvera barn och ungdomar i brottslig verksamhet. Om du tror att ett barn blir utnyttjat för kriminella handlingar är det viktigt att polisanmäla det. Det kan även vara straffbart att hjälpa kriminella att begå brott.

Tipsa polisen

Misstänker du att ditt barn eller någon du bryr dig om är på väg att dras in i en kriminell miljö?  Tipsa polisen på webben. Du kan också ringa 114 14. Säg "tips" i talsvaret för att komma vidare. 

Tipsa polisen

Granskad 12 mars 2025