Sök Mina sidor

Skyddade personuppgifter

Det finns tre typer av skyddade personuppgifter som man kan ansöka om: sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter.

Skyddade personuppgifter

Den som är utsatt, eller riskerar att utsättas, för brott kan i vissa fall få skyddade personuppgifter. Det finns tre typer av skyddade personuppgifter: sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter.

Det är Skatteverket som fattar beslut om sekretessmarkering och skyddad folkbokföring. Fingerade personuppgifter beslutas av Polismyndigheten. Det görs alltid en individuell bedömning om skyddade personuppgifter kan ha en faktisk effekt.

Sekretessmarkering

En sekretessmarkering gör det svårare för andra att ta del av dina personuppgifter i folkbokföringsregistret. Sekretessmarkering innebär att Skatteverket gör en markering vid dina personuppgifter i folkbokföringsregistret som i sin tur förs över till andra myndigheters register. Markeringen är enbart en varningssignal om behovet av att göra en noggrann skadeprövning när någon begär att få ut en sekretessmarkerad uppgift.

Ansök om sekretessmarkering

Du ansöker om sekretessmarkering hos Skatteverket. Vid en ansökan kan Skatteverket begära in uppgifter från andra myndigheter, exempelvis Polismyndigheten eller Socialtjänsten.

Om sekretessmarkering på Skatteverkets webbplats

Skyddad folkbokföring

Skyddad folkbokföring ger ett starkare skydd än sekretessmarkering. Med skyddad folkbokföring registreras inte din nya adress i folkbokföringen. Uppgifterna om att du har skyddad folkbokföring skickas till andra myndigheter. Det betyder att dessa instanser kan se att du har skyddad folkbokföring.

Ansök om skyddad folkbokföring

Du ansöker om skyddad folkbokföring hos Skatteverket. Vid en ansökan kan Skatteverket begära in uppgifter från andra myndigheter, exempelvis Polismyndigheten eller Socialtjänsten.

Om skyddad folkbokföring på Skatteverkets webbplats

Fingerade personuppgifter

Enligt lagen om fingerade personuppgifter (1991:483)

1 § En folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa, frihet eller frid kan få medgivande att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade personuppgifter) om åtgärden med hänsyn till den enskildes förmåga och övriga förutsättningar kan antas tillgodose behovet av skydd. Ett medgivande får begränsas till viss tid.
Medgivande att använda fingerade personuppgifter får inte lämnas om personen kan beredas tillräckligt skydd av personuppgifter genom skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481). Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt en familjemedlem till en person som avses i första stycket, om personerna varaktigt bor tillsammans. Lag (2018:687).

2 § En fråga om medgivande att använda fingerade personuppgifter prövas av Polismyndigheten.

Vad innebär fingerade personuppgifter för mig?

Fingerade personuppgifter är den mest långtgående formen av skydd för personuppgifter och beviljas endast i undantagsfall när inga andra skyddsåtgärder bedöms vara tillräckliga. Det innebär att du som person får nya identitetsuppgifter.

Att leva med fingerade personuppgifter ställer stora krav på dig som individ. Polismyndigheten förutsätter att du aktivt medverkar till att skyddet upprätthålls och följer de riktlinjer och villkor som gäller.

Det innebär bland annat att du behöver flytta till en ny ort, bryta kontakten med delar av ditt tidigare liv och anpassa din vardag för att minimera risken för att din nya identitet röjs. Detta kan vara både praktiskt och känslomässigt krävande och kan påverka din livskvalitet på flera sätt. 

Så ansöker du om fingerade personuppgifter

Om ditt nuvarande skydd (sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring) inte ger tillräckligt skydd kan du ansöka om fingerade personuppgifter. 

Polismyndigheten prövar ansökan att använda fingerade personuppgifter. 

För mer information eller rådgivning, ring polisens växel på 114 14.