Sök Mina sidor

Rattfylleri fortsätter skörda liv i trafiken

Alkohol och droger är fortsatt en av de vanligaste orsakerna till allvarliga olyckor i trafiken. Mellan 8 och 14 december genomför polisen därför extra nykterhetskontroller i hela landet.

– Den här veckan kommer polisen att synas extra mycket i trafiken. Vi hoppas att det ska bidra till att fler låter bli att sätta sig onyktra bakom ratten – då kan vi förhindra potentiellt mycket allvarliga trafikolyckor, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

Mellan januari och oktober i år omkom 174 personer i trafiken enligt ny statistik från Transportstyrelsen. De senaste åren har dessutom närmare en fjärdedel av dödsolyckorna på vägnätet varit alkohol- eller drogrelaterade.

– Det här är anledningen till att vi lägger stort fokus på nykterhetskontroller. Onyktra förare utsätter både sig själva och andra trafikanter för direkt livsfara. Därför måste vi få bort dessa förare från vägarna och förhoppningsvis rädda liv, säger Ursula Edström.

Vid förtäring av alkohol eller bruk av narkotika försämras både koordination och uppmärksamhet avsevärt samtidigt som reaktionstiden blir längre. Det här kan få ödesdigra konsekvenser i trafiken.

– De flesta i trafiken kör nyktra, men de få som kör påverkade utgör en stor risk för sig själva och andra, säger Maria Krafft, måldirektör trafiksäkerhet på Trafikverket. Hon är positiv till att många jobbar aktivt för att skapa nykter trafik.

− Polisen gör kontroller, intresseorganisationer och branschorganisationer jobbar för att påverka normer och värderingar, fordonsindustrin utvecklar nykterhetsstödjande teknik i bilar och alla som upphandlar fordon kan ställa krav på alkolås. Det finns även samarbeten mellan exempelvis vården och Polisen för att förhindra återfall i rattfylleribrott, säger Maria Krafft.

Så går trafiknykterhetskontrollen till

Föraren av fordonet får blåsa i ett så kallat sållningsinstrument. Om alkoholhalten i utandningsluften överstiger godkänd gräns ger instrumentet utslag och föraren får lämna ytterligare två utandningsprov med 6-8 minuters mellanrum i ett bevisinstrument. Detta steg sker vanligtvis på en polisstation eller i en polisbuss.

Från de båda bevisproven räknar instrumentet ut ett medelvärde av alkoholhalten i utandningsluften. Medelvärdet ligger senare som grund när en åklagare eller domstol beslutar om påföljd och när Transportstyrelsen beslutar om att eventuellt återkalla körkortet.

Du kan hjälpa till!

Om du känner någon som har ett pågående risk- eller missbruk kan du på Vårdguiden 1177 få hjälp med att komma i kontakt med rätt vårdinstans. Vill du tipsa polisen om någon som kör eller väntas köra berusad eller narkotikapåverkad, ring 114 14. I en akut situation ring alltid 112. Kom ihåg att lämna så mycket information du kan om fordon, tidpunkter, resväg med mera. Du kan vara anonym.

Om Nollvisionen

 Polisen är en av många aktörer som arbetar med att bidra till Nollvisionen – att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Läs mer om Nollvisionen.

SMADIT – Samverkan mot alkohol och droger i trafiken

De personer som visar sig vara onyktra vid polisens kontroller får ett erbjudande om kontakt med vården inom 24 timmar genom ett samarbete som heter SMADIT (samverkan mot alkohol och droger i trafiken). De får också broschyren ”Aldrig mer”. Läs mer om SMADIT på Folkhälsomyndighetens webbplats  

Om polisens trafikveckor

Den nationella trafikveckan med fokus på nykterhet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år. Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat hastighet, tung trafik och brott på väg. Visionen för polisens trafiksäkerhetsarbete är att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Om polisens trafikkontroller