Stockholm Norra innerstaden - lokal samverkan

Målet med samverkansöverenskommelsen är att stockholmarnas trygghet ska öka och att den faktiska brottsligheten ska minska. Polismyndigheten och Stockholm stad har utifrån lägesbild, statistik identifierat fem särskilt prioriterade samverkansområden.

1. Unga i riskzon för destruktivt beteende

För att förebygga eller komma tillrätta med kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa, våldsbejakande extremism och andra destruktiva beteenden hos barn och unga krävs ett systematiskt och långsiktigt förebyggande arbete. Viktiga skyddsfaktorer är trygga uppväxtförhållanden, välfungerande skolgång och meningsfull fritid. Arbetet för att stärka dessa skyddsfaktorer kring barn och unga behöver prioriteras. Samverkan runt barn och unga som begår brott eller riskerar att begå brott är avgörande och kan ske såväl på grupp- som individnivå. Tidiga insatser är ofta effektiva för både individ och samhälle.

Signaler om destruktivt beteende behöver strukturerat fångas upp och hanteras av berörda aktörer, exempelvis genom fältassistenter, skolsociala stödteam, socialsekreterare på polisstation, lokala samverkansstrukturer mellan skola, socialtjänst, polis, fritid och SIG (sociala insatsgrupper).

Målsättningen är att:

1. Så få barn och unga som möjligt utvecklar destruktivt beteende.
2. Allvarligheten i ett utvecklat destruktivt beteende ska vara så låg som möjligt.
3. De unga som ändå utvecklar destruktivt beteende ska upptäckas tidigt och erbjudas insats.

2. Otrygga och brottsutsatta platser

Platser som uppvisar problematik med exempelvis öppen narkotikahandel, ordningsstörningar, olovliga bosättningar, skadegörelse och omfattande nedskräpning kräver i hög grad gemensamma insatser från flera samhällsaktörer för att problemen ska kunna åtgärdas. Om ett område har platser med hög brottslighet och otrygghet kan det leda till en negativ spiral då invånare och besökare undviker platsen. Otrygga och brottsutsatta platser löper risk att förlora service och näringsliv samt att kriminell närvaro skapar en arena för nyrekrytering. Det finns även risk att både förtroendet för samhället och den kollektiva förmågan minskar.

Det finns flera olika metoder och arbetssätt att ta till för att förändra en plats. Platssamverkan är en metod som samlar olika aktörer för att arbeta praktiskt tillsammans med trygghetsskapande, brottsförebyggande och trivselskapande åtgärder runt en tydligt avgränsad geografisk plats. Att skapa fysiska förändringar på platsen kan både signalera att platsen är omhändertagen och minska möjligheterna att begå brott.

Exempel på åtgärder är fordonshinder, pollare, belysning och skapandet av offentliga miljöer som är inbjudande för många grupper av människor att vistas i. Ett gemensamt arbete kring kamerabevakningsfrågor och kamerainfrastruktur är fortsatt en viktig fråga för båda parter. Andra exempel på åtgärder för att minska brottslighet och öka tryggheten är trygghetsvandringar, användning av kapabla väktare såsom fältassistenter, ordningsvakter och poliser.

Målsättningen är att:

1. minska antalet öppna drogscener samt otrygga och brottsutsatta platser,
2. minska brottsligheten på öppna drogscener samt befintliga brottsutsatta platser,
3. öka tryggheten på öppna drogscener samt otrygga platser.

3. Systemhotande brottslighet

Brottslighet riktad mot välfärdssystemen är systemhotande då både resursfördelning och myndighetsutövning påverkas. Välfärdsbrott innebär ett felaktigt utnyttjande av skattemedel, vilket riskerar att hota legitimiteten för både välfärden och det offentliga. Långsiktigt är välfärdsbrott ett hot mot demokratin och riskerar även att leda till att tillit och förtroende för samhällsinstitutioner undergrävs. Det kan handla om arbetslivskriminalitet eller otillåten påverkan, exempelvis mot enskilda personer eller desinformationskampanjer mot socialtjänsten, och även om bedrägerier mot utbetalande myndigheter och kommuner, exempelvis ekonomiskt bistånd och föreningsbidrag.

Exempel på aktiviteter är kompetenshöjande insatser såsom utbildning och erfarenhetsutbyte, kontroller (arbetsplatsinspektioner), tillsyn samt förbättrat kravställande och rutiner.

Målsättningen är att:

1. stärka stadens förmåga att motverka välfärdsbrott,
2. minska antalet och storleken på felaktiga utbetalningar,
3. stärka parternas förmåga att motverka otillåten påverkan.

4. Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer

Risken för att bli utsatt för brott ser olika ut för olika individer och samhällsgrupper. Särskilt utsatta är brottsoffer inom kategorierna brott i nära relation, våldtäkt, våld mot barn och sexualbrott mot barn.

Det finns brottsoffergrupper som har begränsade resurser att hantera brott de utsätts för, vilket innebär att de är särskilt sårbara. Det handlar ofta om brottsoffer som på olika sätt är beroende av människor i sin närhet eller av gärningspersonen. Exempel på sårbara brottsoffer kan vara äldre utsatta för bedrägeri, personer utsatta för hedersrelaterat våld, brott mot personer utifrån deras etnicitet, nationalitet, funktionsnedsättning, kön, religion eller sexuella läggning. I många fall riktar gärningspersonen in sig på offret just på grund av dess tillhörighet till någon av de nyss nämnda grupperna.

Exempel på aktiviteter är att erbjuda ett samordnat stöd för personer som har blivit utsatta för vålds- och sexualbrott, riskreducerande samtal med och behandling av potentiella gärningspersoner samt kompetenshöjande insatser i samverkan med de utsatta/sårbara gruppernas organisationer.

Målsättningen är att:

1. färre gärningspersoner begår brott mot särskilt utsatta och sårbara brottsoffer,
2. färre särskilt utsatta och sårbara brottsoffer utsätts för brott,
3. fler särskilt utsatta och sårbara brottsoffer får relevant stöd och hjälp.

5. Kriminella miljöer och livsstilar

I staden finns unga och vuxna som verkar i kriminella miljöer vars livsstil har en påverkan på såväl brottslighet som trygghet. Det påverkar även de kriminellas anhöriga.

Exempel på kriminella miljöer och livsstilar är nätverkskriminalitet, våldsbejakande extremism och terrorism samt risksupportermiljö. Effektiva och ändamålsenliga åtgärder behöver vidtas mot personer som är inblandade i dessa miljöer.

Exempel på aktiviteter för att avbryta deltagande i kriminell verksamhet/extremism kan vara avhopparverksamhet, Trefas, sociala insatsgrupper samt åtgärder för att minska brottvinster. Samverkan och arbetssätt ska utvecklas där kunskaps- och informationsdelning mellan organisationerna sker utifrån gällande lagstiftning.

Målsättningen är att:

1. färre individer ska radikaliseras och rekryteras in i våldsbejakande miljöer,
2. fler individer ska lämna kriminella miljöer/livsstil.

Följ arbetet

Du kan följa vårt arbete via lokalpolisområde Norra innerstadens konton på sociala medier, Polisen Norra Innerstaden (Facebook) eller Polisen Norrmalm (Instagram).