Rapportera brott mot internationella sanktioner (visselblåsning)

Övriga myndigheter som ska ta emot sådana rapporter är Finansinspektionen, Försäkringskassan, Kommerskollegium, Migrationsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten och Tullverket.

Hur gör man för att rapportera ett missförhållande?

Enklast gör du en skriftlig anmälan genom att skicka ett brev till Polismyndigheten. I brevet bör du lämna en beskrivning av det missförhållanden som du har uppmärksammat tillsammans med information om var och när händelsen inträffade.

Du bör också lämna upplysningar om de eventuella åtgärder som du har vidtagit med anledning av händelsen, exempelvis om du har kontaktat någon annan instans. 

Därutöver är det bra om du kan komplettera dina uppgifter med någon form av dokumentation.

Du bör också ange ditt namn och dina kontaktuppgifter, men det är frivilligt. Du har alltså möjlighet att välja att vara anonym. Dina kontaktuppgifter behövs dock om du vill ha återkoppling på vad som har hänt med din anmälan.

Skicka din anmälan till:

Polismyndigheten
Rikspolischefens kansli
Tillsynsenheten
Visselblåsarfunktionen
106 75 Stockholm

Rådgivning och stöd

Du kan få råd och stöd via telefon måndag¬–fredag kl. 9–11. Ring 114 14 (+46 77 114 14 00 från utlandet) och be om att få tala med visselblåsarfunktionen.

Du kan också begära ett personligt möte.

Sekretess

De uppgifter som lämnas till Polismyndighetens visselblåsarfunktion omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det innebär att uppgifter om den som rapporterar, den som eventuellt pekas ut i en rapport och andra som nämns i ärendet inte lämnas ut om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Observera dock att i de fall uppgifter som lämnas i en rapport till visselblåsarfunktionen leder till att det upprättas en anmälan om brott så kommer uppgifterna att ingå i denna.

Personuppgiftsbehandling

När det kommer in en rapport till Polismyndighetens visselblåsarfunktion kan det leda till en behandling av personuppgifter om det är nödvändigt för att Polismyndigheten ska kunna hantera och utreda ärendet. De personuppgifter som behandlas kan omfatta den som rapporterar, personer som pekas ut i rapporten eller andra personer som nämns i ärendet.

Behandlingen av personuppgifter sker med stöd av bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning och lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till dataskyddsförordningen. 

Personuppgifter kommer bara att hanteras av medarbetare som är särskilt behöriga att hantera visselblåsningar.

Om en rapport kommer in på annat sätt än via den ovan angivna postadressen och tas emot av en anställd som inte själv har behörighet, vidarebefordras handlingarna till en behörig handläggare.

De personuppgifter som samlas in i ett visselblåsarärende sparas av Polismyndigheten så länge som det behövs för att hantera ärendet och i enlighet med bestämmelser i arkivlagen (1990:782).

Du har rätt att begära tillgång till dina personuppgifter, begära rättelse och i vissa fall begränsning av personuppgiftsbehandlingen. För mer information om detta kan du kontakta Polismyndighetens dataskyddsombud.

Dina rättigheter vid behandling av personuppgifter

Skyddet för visselblåsare

Den som rapporterar om missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang kan omfattas av skydd enligt lagen (2021:891) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Skyddet innehåller ett förbud mot repressalier, vilket innebär att en arbetsgivare inte får vidta negativa åtgärder mot den som har rapporterat. Vidare gäller ansvarsfrihet på så sätt att rapportören, med vissa undantag, inte kan hållas ansvarig för att ha åsidosatt sin tystnadsplikt.

Det finns dessutom ett förbud mot hindrande åtgärder, som betyder att det är förbjudet att försöka hindra någon från att rapportera.

Och om den som har rapporterat missförhållanden utsätts för repressalier så kan det uppstå en rätt till skadestånd.

Därutöver gäller för offentlig verksamhet meddelarfrihet och anskaffarfrihet. Det betyder att rapportören har rätt att lämna information om missförhållanden för offentliggörande, utan att arbetsgivaren får efterforska vem som har lämnat uppgifterna, eller utsätta rapportören för negativa konsekvenser. Anskaffarfriheten innefattar viss rätt att samla in information i syfte att slå larm, förutsatt att insamlandet inte innebär att brott begås.