Om eldning på fotbollsmatcher – frågor och svar

Polisen har en skyldighet att ingripa vid brott, anmäla misstänkt brottslighet samt genom tillståndsprocessen säkerställa att de som är ansvariga i olika delar tar sitt ansvar.

När det kommer till idrottsevenemang handlar det i grunden om problemen med pyroteknik. Att elda bengaler i folksamlingar är olagligt. Det är farligt och risken för en katastrof med brand och panik i ett folkhav måste förhindras.

Här nedan hittar du 19 svar på frågor som präglat debatten:

1. Ska polisen verkligen lägga så stora resurser på idrottsevenemang?

Nej, helst inte. Polisen lägger för mycket resurser på vissa idrottsevenemang. Det är resurser som skulle kunna komma allmänheten till gagn på annat sätt och det är just därför polisen är angelägen om att arrangören tar det ansvar som åligger dem. Lagen säger att det är den som anordnar en tillställning som ansvarar för att det där råder god ordning. Klarar arrangören inte av att upprätthålla ordning och säkerhet vid sitt arrangemang kan polisen påverka genom att föreskriva vilka villkor (krav) som arrangören behöver uppfylla för att kunna upprätthålla god ordning. Det kan till exempel röra sig om begräsningar i antalet åskådarplatser, reglering av insläpp eller förbud mot döljande tygstycken. Om arrangören ändå inte klarar av sin uppgift kan ytterligare villkor meddelas. Denna process kallas åtgärdstrappa i vilken villkorsstegen tillämpas och innebär förenklat att villkoren skärps om ordningen är dålig och lättas om ordningen är bra. Hade arrangören säkerställt ordning och säkerhet så hade varken polisnärvaro eller begränsande villkor förekommit.

Om arrangören inte upplever att de meddelade villkoren är enligt lagen, finns som alltid en möjlighet för arrangören att överklaga till domstol och få saken prövad.

2. Hur är inriktningsbeslutet och villkorsstegen förankrad?

Både villkorsstegen och ett aktuellt inriktningsbeslut är interna dokument för Polismyndigheten. Villkorsstegen har delats (remissrunda) inom myndigheten innan den beslutades av Rikspolischefen. Inriktningsbeslutet har tagits fram av rättsavdelningens chef tillsammans med processägaren för idrottsrelaterad brottslighet – regionpolischef i Stockholm. Inriktningsbeslutet är en sammanfattning av riktlinjen som beskriver villkorsstegen från 2016 och innehåller inte några nyheter. Riktlinjen är förankrad med klubbarna och Svenska Fotbollsförbundet sedan 2017. Den är kommunicerad vid ett antal tillfällen. Inför årets säsong informerades SEF – Svensk Elitfotboll, SvFF Svenska Fotbollsförbundet samt klubbarna om polisens tillämpning av riktlinjen.

3. Vad har det skett för dialog?

På strategisk nivå samarbetar polisen i första hand med SEF och SvFF som företräder klubbarna, i andra hand direkt med idrottsklubbarna. Det är myndighetens uppfattning att vi har haft en god dialog och, inte i allt men, i stora delar varit överens. Trots det kommer myndigheten att ytterligare verka för en tätare dialog. Det är klubbarnas ansvar att ta diskussionen med sina supportrar och stå upp för de åtgärder som är överenskomna. Dialogen med supportar sker på operativ nivå det vill säga mellan supporterorganisationerna och supporter- evenemangspoliser i den mån supporterorganisationerna vill ha dialog med polisen. Dialog inom ramen för tillståndsgivningen inför kommande matcher sker dessutom kontinuerligt mellan Polismyndigheten och arrangörerna.

4. Är verkligen pyroteknik farligt?

Ja, det är farligt. En spridning av eld och rök i en folksamling kan leda till panik med en katastrof som följd. Det är denna risk som måste elimineras.

Flamtalet är mellan 1500 - 2500 grader och det finns inte någon möjlighet att hålla de säkerhetsavstånd som fabrikanten anbefaller för sin produkt om den eldas inne på en arena.

5. Varför lutar ni er mot UEFA:s rapport om pyroteknik när den av vissa anses felaktig?

Polisen refererar till denna rapport eftersom den är beställd av fotbollsorganisationen UEFA och den Europeiska Supporterunionen. Rapportens slutsatser är att pyroteknik är farlig då den eldas på en arena.

Vilken relevans den har ur ett forskningsperspektiv kan polisen inte ha någon synpunkt på. Den refererar bland annat till annan forskning och andra rapporter vilket är vanligt då man sammanställer en forskningsrapport.

6. Hur stort är skadeläget i samband med idrottsevenemang?

Förhållandevis få skador har rapporterats till polisen. Sjukvårdarna på arenorna får regelmässigt ta hand om åskådare som bränt sig på bengaliska facklor. Under maj i år dömdes en person i Södertörns tingsrätt till fyra månaders fängelse efter att personen kastat en brinnande bengal som brännskadat tre andra personer inne på arenan. Men huruvida det är få eller många skador är irrelevant eftersom regelverket finns till för att minska risken och förhindra skador.

7. Är pyroteknik olagligt och vad är straffen?

Ja det är olagligt. Den som uppsåtligen innehar eller använder pyroteknik utan tillstånd av Polismyndigheten när idrottsarrangemang anordnas kan dö-mas till böter eller fängelse i högst sex månader. Sen ska man vara medveten om att pyroteknikanvändning ofta innebär att fara för andra kan uppkomma vilket aktualiserar brott enligt brottsbalken. För framkallande av fara för annan kan man dömas till böter eller fängelse i högst två år.

8. Varför polisanmäler polisen arrangörer?

Om det begås brott mot villkoren i tillstånden är polisen skyldig att upprätta en anmälan mot arrangören.

9. Varför förbjuder polisen OH-flaggor?

Polisen har genom ett flertal observationer konstaterat att tygstycken som förs in på arenor av enskilda åskådare används för att dölja hantering av pyroteknik. Polisen har dessutom vid ett flertal tillfällen kunnat konstatera att enskilda individer maskerar sig under dessa tygstycken. Maskeringen, som är olaglig, omöjliggör identifiering och därmed lagföring då de maskerade personerna därefter eldar bengaliska facklor.

Med anledning av ovanstående har polisen därför beslutat att arrangören vid vissa evenemang ska stoppa införseln av dessa tygstycken. Det ska inte förväxlas med de tygstycken/flaggor som förs in av organiserade TIFO-grupper vilka polisen för närvarande inte villkorat i tillstånden

10. Hur ser polisen på debatten?

Debatten är välkommen. Men en starkt uppskruvad och känslosam debatt riskerar att flytta fokus från på det som rättsväsendet och idrotten vill åstadkomma – säkra och trygga arrangemang. Det är viktigt att hålla isär tillståndsfrågan – som handlar om vilka förutsättningar som ska gälla för varje arrangemang – och enskilda operativa ingripanden av polisen före eller efter match för att undvika våldsamheter mellan vissa supportergrupper.

11. Har fotbollen en särställning på något sätt?

Samma villkor gäller för samtliga idrotter och samtliga arrangörer. Det har sin grund dels i gällande lagstiftning och i en överenskommelse med Riksidrottsförbundet, där vi gemensamt sett ett behov av att öka insatserna för säkra och trygga evenemang.

12. Har polisen ändrat sin taktik?

Nej, polistaktiken vid idrottsevenemang är inte förändrad. När det gäller vissa händelser som av allmänhet via filmat material har uppfattats som övervåld granska det av externa parter. Polisen har kommit långt de senaste åren och det ska vi fortsätta utveckla och förbättra taktiken för att undvika våld och riskera att framstå som provocerande. Det finns enskilda situationer där vi hamnar i trängda lägen och tvingas använda våld, men det ska undvikas så länge det går.

13. Varför ställer polisen tuffare krav på arrangörerna?

Det är mycket som har förbättrats de senaste åren. Klubbarna tar ett större ansvar och gör ett mycket bra jobb. Men när det gäller pyrotekniken har läget inte förbättrats.

Under den allsvenska fotbollssäsongen 2018 eldades över 1 000 pyrotekniska produkter. Bara under ett av det senaste derbyt eldades 140 bengaler. Att elda under dessa förhållanden, i tät folkmassa, är olagligt och en säkerhetsrisk.

För att komma tillrätta med ordningsstörningar och risker för alla som vistas på idrottsevenemang har myndigheten intagit en enhetlig hållning som kan ha uppfattats som tuffare men är ett sätt att skapa kollektiv trygghet och säkerhet.

Men den enda skillnaden mot tidigare, och det som är grunden till den här debatten, är att myndigheten sett ett behov av en enhetligare tillämpning av den riktlinje vi haft sedan 2016 när det gäller tillståndsfrågorna.

När det gäller de operativa delarna är det ingen skillnad mot tidigare. Dialog och kommunikativt förhållningssätt är det vi ska arbeta med

14. Varför förstör polisen stämningen på arenorna?

Polisen har självklart inget intresse av att begränsa fotbollskulturen. Tvärtom är det positivt med engagerade supportar, hög stämning och imponerande tifos. Men som polismyndighet finns en skyldighet att agera mot brottslighet och om säkerheten inte kan upprätthållas.

15. Vad menar polisen med ordningsstörningar?

Allt som stör den allmänna ordningen, det vill säga det som inte är god ordning. En ordningsstörning kan exempelvis vara att någon begår brott inne på en idrottsanläggning.

16. Vad betyder utökad idrottsanläggning och varför använder ni det?

Utökad idrottsanläggning innebär att gränsen för idrottsanläggningen flyttas ut genom exempelvis staket eller fållor. Syftet är bland annat att tydliggöra att förbud mot att inneha eller använda pyroteknik även gäller i kön in till idrottsanläggningen och att arrangörens ansvar för god ordning även omfattar inpassagen.

17. Men säkerheten har ju blivit bättre på arenorna?

I takt med att arenorna byggs om och arrangören blir bättre att hantera frågor kring ordning och säkerhet på arenorna höjs säkerheten. Det är dock förenat med stora risker att elda bengaliska facklor och därför har polisen formulerat tillstånden i enlighet med villkorsstegen.

18. Förvärrar inte polisens agerande situationen på arenorna?

Polisen har en förhållandevis låg närvaro på arenorna eftersom det är arrangörens ansvar. Polisen vill ha säkra, trygga och stämningsfulla idrottsarrangemang.

19. Är det inte en grundlagskyddad fri- och rättighet att delta vid idrottsevenemang?

Idrott finns inte uppräknade i de grundläggande fri- och rättigheterna som står angivna i Regeringsformens andra kapitel. Därför skiljer sig den rättsliga regleringen mellan en fotbollsmatch och demonstration.

Lyssna även på podd Vårt blåa lag...