Sök
Stäng Meny

Statistik om särskilda utredningar

Avdelningen för särskilda utredningar, SU, utreder brottsanmälningar mot bland annat poliser. Här kan du ta del av statistik om de ärenden som SU utreder.

Under 2022 inkom 6 517 ärenden till SU, vilket är en minskning med 8,3 procent jämfört med året innan. Minskningen har framförallt skett i polisregionerna Stockholm och Syd.

Antalet inkomna ärenden per år (2015-2022)

Linjediagram som visar antal inkomna ärenden till SU 2015–2022. Antalet ärenden har ökat sedan 2015 och var 6 517 år 2022.

På längre sikt är ändå trenden tydlig med ett ökat ärendeinflöde till avdelningen, i genomsnitt 3,5 procent per år de senaste fem åren. I en längre tidsserie är den kraftiga ökning som skedde 2021 och den efterföljande minskningen 2022 undantag. Ärendeinflödet för 2022 utgör en återgång till en normalnivå i förhållande till 2021.

En viktig påverkande faktor för den ökning som skett av ärenden till SU är att antalet anställda i Polismyndigheten har ökat under samma period. Polisanställda utgör huvuddelen (65 procent) av befattningshavarna inom SU:s ansvarsområde. Vid utgången av 2022 hade Polismyndigheten 34 928 anställda vilket innebär en ökning med 5 329 under den senaste femårsperioden. 

Fördelning mellan anmälda befattningshavare i procent

Befattning  2020 2021 2022
Polisen, polis 83,1 % 75,7 % 70,8 %
Polisen, civil 5,4 % 6,0 % 5,4 %
Polisen, oklar anställning 1,6 % 6,4 % 9,9 %
Polisstudent  0,4 % 0,6 % 0,8 %
Domstol 1,8 % 2,4 % 2,7 %
Åklagarmyndigheten 2,4 % 3,2 % 3,2 %
Riksdagsledamot, statsråd 0,8 % 1,0 % 1,2 %
Säkerhetspolisen 0,2 % 0,2 % 0,2 %
Ekobrottsmyndigheten 0,1 % 0,3 % 0,1 %
Tullverket 0,2 % 0,1 % 0,1 %
Justitiekanslern 0,1 % 0,1 % 0,2 %
Övriga  0,2 % 0,5 % 0,7 %
Oklart i anmälan 3,6 % 3,5 % 4,7 %
100 % 100 % 100 %

Under åren 2020 och 2021 har kategorin ”Polisen oklar anställning” registrerats i högre utsträckning än tidigare. Det utgör ärenden där det i anmälan är svårt att utläsa vilken befattning anklagelserna riktas mot. Anmälaren kan exempelvis uttrycka en vilja att upprätta en anmälan mot Polisen som myndighet.

Poliser överrepresenterade

Sammanlagt finns det cirka 53 900 befattningshavare som omfattas av SU:s uppdrag. Fördelningen av dessa framgår av diagrammet nedan.  

Poliser är klart överrepresenterade bland de ärenden som inkommer till SU. Det beror huvudsakligen på att poliser i högre grad än andra befattningshavare exponeras för situationer där de riskerar att anmälas i sin tjänsteutövning, inte minst för att de får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd.

Cirkeldiagram som visar hur stor andel av målgruppen som utgörs av respektive befattning. Störst andel är poliser med 41 procent. Civilanställda vid Polisen är 24 procent och nämndemän 16 procent. De övriga andelarna är 6 procent eller mindre.

Tårtdiagrammet visar hur de befattningshavare som vi utreder är fördelade. 41 procent av de befattningskategorier som SU utreder utgörs av poliser, 24 procent av civilanställda vid Polismyndigheten, 16 procent av nämndemän, 6 procent av polisstudenter, 4 procent av domare, 3 procent av Åklagarmyndigheten, 2 procent av Säkerhetspolisen och resten av övriga.

Brottskategorier

Fördelningen över brottskategorier av anmälda brott till SU.

Brottskategori 2020 2021 2022
Tjänstefel 58,1% 59,1% 58,4%
Våldsbrott 13,0% 11,8% 12,6%
Trafikbrott, rattfylleri 3,0 % 2,7 % 4,5 %
Stöld, snatteri 4,1% 3,4% 3,5%
Ofredande 3,5 % 3,7% 3,4%
Sexualbrott 1,4% 1,5% 1,8%
Dataintrång 2,6 % 2,1 % 1,8 %
Brott mot tystnadsplikt 1,6 % 1,6 % 1,4%
Ärekränkning 1,7 % 1,9 % 1,4 %
Bedrägeri och ekobrott 1,8 % 1,7 % 1,4 %
Olaga hot 1,4 % 1,7 % 1,3 %
Skadegörelse 1,1 % 1,3 % 1,1 %
Narkotikabrott 1,0 % 0,8 % 0,8 %
Mutbrott 0,1 % 0,1 % 0,2 %
Övriga brott 5,1 % 6,2 % 5,2 %
Felaktig brottskod 0,4 % 0,4 % 1,2 %
100 % 100 % 100 %

Tjänstefel är den vanligaste brottskategorin och utgör 58 procent av inkomna ärenden. Det utgör typiskt sett fall där anmälaren är missnöjd med polisens hantering av gripna personer eller anser att felaktiga beslut fattats i ett ärende. Näst vanligast brottskategori är våldsbrott, följt av trafikbrott, stöld/snatteri och ofredande.

Fördelningen över de olika brottskategorierna är jämn över tid med små förändringar mellan åren. Däremot finns skillnader mellan olika delar av landet. Det märks tydligast för kategorin våldsbrott som utgör som lägst 7,9 procent av anmälningarna i region Nord och som högst 18,4 procent i region Syd.

Totalt sett inleddes förundersökning i 20,8 procent av de inkomna brottsärendena under 2022. Den nivån skiljer sig dock mycket mellan brottskategorierna. I anmälningar gällande sexualbrott och narkotikabrott inleddes förundersökning i drygt 71 procent av ärendena medan beslut fattades om att inleda förundersökning i 9,8 procent av ärendena gällande tjänstefel.

Ärendeflöde och resultatmått

Både bearbetade ärenden och ärenden som redovisats till åklagare ökade under 2022. Bearbetade ärenden innebär avslutade ärenden där förundersökning hade inletts och det var 1 452 stycken, 210 fler än året innan. Fördelat över brottskategorier syns ökningen främst i ärenden rörande våldsbrott, sexualbrott och trafikbrott. Kategorin redovisade ärenden var 68 fler 2022 än under 2021 och ökningen märks främst i brottskategorierna trafikbrott, våldsbrott och dataintrång.

Totalt antal avslutade ärenden minskade 2022 då det i stort sett följer inflödet. Detta ger tillsammans med ökat antal redovisade och bearbetade ärenden att nyckeltalen utvecklats positivt. Både utredningsandelen och redovisningsandelen nådde de högsta nivåerna hittills sedan 2015. Året 2019 är ett undantag i sammanhanget då ett stort antal brottsmisstankar redovisades som separata förundersökningar.

Genomströmningstiden ökade dock 2022 och var i genomsnitt 82 dagar per avslutad förundersökning. Denna ökning berodde framförallt på att ett 20-tal förundersökningar om dataintrång avslutades och redovisades till åklagare efter cirka två års utredning.

Vid SU avslutas 75 procent av brottsärendena inom en vecka och 5,5 procent har en handläggningstid som överstiger tre månader. Den relativt korta genomströmningstiden beror främst på att många ärenden avslutas efter initiala åtgärder vid ärendesamordningsenheten. Det gör att färre ärenden fördelas vidare till utredningsenheterna och att få överlämningar behöver ske inom avdelningen. Det bidrar till högre kvalitet och effektivitet i utredningsarbetet.