Hedersrelaterade brott

Hedersrelaterade brott är brott som helt eller delvis begåtts för att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps anseende utifrån en föreställning om heder.

Vanligtvis är det en familjemedlem som anses ha vanärat eller riskerar att vanära familjens heder som utsätts för brott. Ofta är det flera personer i släkten som ligger bakom brottet.

Hedersrelaterade brott kan exempelvis vara:

• frihetsberövande
• tvång
• hot
• barnfridsbrott
• ofredande
• misshandel
• mord eller mordförsök
• hedersförtryck
• barnäktenskap
• äktenskapstvång
• att inte avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott
• könsstympning
• oskuldskontroll
• oskuldsingrepp
• intygande av sexuell oskuld

I familjer som lever med hedersnormer är det oftast männen som bestämmer och kontrollerar familjens medlemmar. Även kvinnor kan stödja eller tvingas stödja detta och kan också vara utövare av våld och förtryck.

Eftersom brottet handlar om att bevara eller återupprätta familjens heder, har gärningspersonerna ofta stöd av hela familjen eller släkten. Brottsoffren blir därför särskilt utsatta och sårbara.

Det är oftast flickor eller kvinnor som utsätts för hedersrelaterad brottslighet men även pojkar och män är utsatta. Pojkarna är ofta friare än flickorna, men liksom flickorna kan de också utsättas för bland annat tvångsäktenskap. Det är också pojkarna som får i uppgift att bevaka och kontrollera sina systrar och andra kvinnliga släktingar.

En flicka eller pojke som utsätts för rykten eller bryter mot familjens eller gruppens normer bestraffas. Det kan till exempel handla om att ha en pojkvän eller flickvän som inte accepteras av familjen. Det förekommer också att både flickor och pojkar som inte lever enligt heteronormen utsätts för omvändelseförsök och tvångsäktenskap.

De som väljer att lämna sin familj för att söka skydd riskerar att leva under ständig rädsla för att bli hittade och utsatta för repressalier. Samtidigt kan de känna sig väldigt ensamma och utsatta, eftersom familjen är det viktigaste nätverket i deras liv.

Nästan alla brott kan vara hedersrelaterade. Det är motivet som avgör. Om någon begår ett brott med heder som motiv, kan det ge ett strängare straff. Det finns även ett särskilt brott som heter hedersförtryck som kan ge fängelse i upp till sex år.

Lagar som styr:

• Brott med hedersmotiv kan ge ett strängare straff:
  Brottsbalken 29 kapitlet § 2 punkt 10, Sveriges riksdag
  
  
• Hedersförtryck kan ge upp till sex års fängelse:
  Brottsbalken 4 kapitlet § 4e, Sveriges riksdag
  
  
• Barnäktenskap och tvångsäktenskap är olagligt i Sverige och kan ge upp till fyra års fängelse. Att inte avslöja eller förhindra äktenskapstvång eller barnäktenskap kan också vara straffbart.
  Brottsbalken 4 kapitlet § 4c, Sveriges riksdag
  
  
• Att lura eller förmå någon att resa utomlands för att ingå i äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse är ett brott och kan ge upp till två års fängelse: 
  Brottsbalken 4 kapitlet § 4d, Sveriges riksdag
  
  
• Könsstympning av flickor eller kvinnor är förbjudet i Sverige och kan ge upp till 10 års fängelse. Att inte avslöja eller förhindra könsstympning kan också vara straffbart.
  Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor, Sveriges riksdag
  
  
• Oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp är olagligt och kan ge fängelse i upp till ett år. Att intyga någon annans sexuella oskuld är straffbart och kan ge böter eller fängelse i upp till sex månader.
  
  
• Utreseförbud kan utfärdas för barn och unga som riskerar att föras utomlands för tvångsäktenskap eller könsstympning. Utreseförbud kan även beslutas om ett barn löper påtaglig risk att föras utomlands och barnets hälsa eller utveckling riskerar att skadas under utlandsvistelsen.  Att ta med barn utomlands trots ett utreseförbud kan ge fängelse i upp till två år:
  Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, Sveriges riksdag

När du gör en polisanmälan ska polisen ge dig information om dina rättigheter till stöd och hjälp. Det finns olika möjligheter till stöd och hjälp beroende på vad du har varit utsatt för. 

Hjälp och stöd

Skydd för hotade personer

Organisationer och jourer som ger stöd och hjälp

Brottsofferjouren, telefon 116 006

Brottsofferjouren ger stöd till dig som är brottsutsatt, vittne eller anhörig. Du kan ringa eller chatta kostnadsfritt.

Brottsofferjouren

Kvinnofridslinjen, telefon 116 016

Kvinnofridslinjen ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis, du är anonym när du ringer och linjen är öppen för alla åldrar. Stödlinjen går också att kontakta via chatt på kvinnofridslinjen.se. 

Kvinnofridslinjen

Rätt att välja, telefon 020-57 70 70

Rätt att välja är en stödlinje för dig som lever med regler och krav för att skydda familjens rykte eller heder. Det kan handla om att du utsatts för kontroll, hot eller våld. Stödlinjen är öppen för alla åldrar.

Rätt att välja

Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersonertelefon,  020 80 80 80 respektive 020 55 00 00

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har stödlinjer för våldsutsatta: Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersoner. Stödtelefonerna riktar sig till personer som utsatts för hot och våld i en nära relation eller sexuellt våld. Stödlinjerna är öppna för alla åldrar och går även att kontakta via chatt.

Stödlinjen för män, NCK
Stödlinjen för transpersoner, NCK

Du kan även vända dig till socialtjänsten i din kommun som ger dig hjälp och stöd.

Polisen har ett nationellt kompetensnätverk mot hedersrelaterade brott. Nätverket består av cirka 150 kontaktpersoner med specialistkompetens. Det finns kontaktpersoner i varje polisområde.

Inom polisen finns också brottsoffersamordnare som arbetar med brottsofferstödjande verksamhet. Polisen samarbetar dessutom med ideella organisationer som kvinno- och tjejjourer på många platser i landet. 

Om polisen bedömer att det rör sig om ett brott inleds en utredning med förhör med målsägande, vittnen och misstänkta. Polisen kan även samarbeta med skolpersonal, personer som arbetar inom Socialtjänsten och ibland med personal vid skyddat boende.