Frågor och svar om inre utlänningskontroller
I polisens arbete ingår skyldighet att utföra så kallad inre utlänningskontroll inom Sveriges gränser. Här får du svar på hur det fungerar.
Det finns ett stort antal personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Vissa jobbar illegalt, andra försörjer sig på kriminella handlingar. Gemensamt för alla, är att de lever i en mycket utsatt situation, med stor risk för att utsättas för brott.
Problemet påverkar även andra delar av samhället, till exempel när oseriösa arbetsgivare anställer dessa människor men inte följer gällande lagar vad gäller säkerhet, skatt och avgifter med mera, vilket leder till snedvriden konkurrens.
Att förhindra att människor vistas och jobbar utan tillstånd är en viktig del av det brottsförebyggande arbetet.
Hur många befinner sig i Sverige utan tillstånd?
Det är svårt att sätta en siffra på hur många personer som håller sig gömda. Polisen har cirka 11 000 öppna ärenden som är överlämnade från Migrationsverket till polisen där personen i fråga är efterlyst. Den utgående balans av efterlysta är dock inte en totalsiffra, då det även finns ett mindre antal efterlysta ärenden i kategorin överlämnade från domsstol, samt polisavvisningar.
Samtidigt befinner det sig personer i Sverige som aldrig har legaliserat sin vistelse här, samt utvisnings- och avvisningsärenden som har preskriberats men där personen i fråga fortfarande finns kvar i Sverige. Då det inte finns några tillförlitliga mätmetoder för att bedöma hur många som befinner sig illegalt i Sverige, avstår polisen från att spekulera kring detta.
Varför utför polisen inre utlänningskontroller?
I polisens arbete ingår även skyldighet att utföra så kallad inre utlänningskontroll inom Sveriges gränser. Dessa är en kompensatorisk åtgärd inom Schengenområdet för att kompensera de avskaffade gränskontrollerna vid inre gräns (gräns mellan länder som ingår i Schengensamarbetet).
Vid en inre utlänningskontroll kontrollerar polisen att en person har laglig rätt att vistas i Sverige. Inre utlänningskontroll ska bedrivas över hela det svenska territoriet och är en integrerad del av polisens verksamhet.
Inre utlänningskontroll genomförs främst för att kontrollera att utlänningar inte vistas eller arbetar här i landet utan tillstånd, samt för att efterspana utlänningar för vilka det finns ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas.
Var kan inre utlänningskontroller utföras?
Grunden för de inre utlänningskontrollerna finns i 9 kap 9§ utlänningslagen. Lagstiftningen omfattar hela det svenska territoriet och alltså får inre utlänningskontroller genomföras överallt inom Sverige, förutsatt att det finns skäl. En inre utlänningskontroll kan till exempel ske nära en gräns till ett annat Schengenland.
När kan inre utlänningskontroller utföras?
För att genomföra en inre utlänningskontroll krävs att det antingen finns grundad anledning att anta att en person saknar laglig rätt till vistelse eller att det föreligger en annan särskild anledning till kontrollen.
Inre utlänningskontroll är en uppgift som ska kan utföras av samtlig polisiär personal, inte enbart av gränspolisiär personal. Det kan finnas anledning att göra inre utlänningskontroll i olika sammanhang, till exempel i samband med att förarens identitet och rätt att framföra ett fordon kontrolleras vid en trafikkontroll, vid brottmisstanke eller i samband med en brottsutredning. Även en passagerare i ett fordon kan bli föremål för inre utlänningskontroll om det föreligger objektiva omständigheter som ger grundad anledning till kontroll.
Hur och när polisen kan utföra inre utlänningskontroll styrs av Utlänningslagen (2005:716) 9 kap. 9 §:
En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige.
[...]
Kontroll enligt första och andra styckena får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll.
Vad räknas som grundad anledning?
Grundad anledning kan vara en helhetsbedömning av objektiva omständigheter grundade på den enskilde polisens iakttagelser, spaningsuppgifter, underrättelseuppslag, tips eller annan tillförlitlig information. Uppträdande och umgänge kan vara del i bedömningen.
I all polisiär verksamhet kan kriminalunderrättelser eller annan information utgöra underlag för välgrundade profiler. Sådana profiler kan, ensamma eller tillsammans med andra omständigheter, motivera kontroll om de ger grundad anledning att kontrollera om en person har rätt att uppehålla sig i landet eller inte.
Hur får en inre utlänningskontroll utföras?
Vid inre utlänningskontroll gäller de allmänna principerna för polisingripanden som finns angivna i 8 § polislagen (1984:387), vilket innebär att kontrollen ska utföras med minsta möjliga intrång i frihet och integritet och att ev. olägenheter står i proportion till dess syfte.
När det gäller kontroll av personer under 18 år ska särskilda hänsyn tas.
Hur kan jag vara säker på att polisen inte använder etnisk profilering?
Inre utlänningskontroll får inte genomföras enbart på grund av ett utseende som uppfattas som utländskt, eller på grund av språk eller namn.
En inre utlänningskontroll ska alltid dokumenteras beträffande anledning, tidpunkt och plats för kontrollen, vem eller vilka som kontrollerats och vem som utfört kontrollen. Dokumentation ska sammanställas och redovisas.
Kan polisen utföra inre utlänningskontroller på arbetsplatser?
Polisen kan utföra arbetsplatsinspektion, vanligtvis efter tips eller gemensamt med andra myndigheter, till exempel Skatteverket och Arbetsmiljöverket. Från och med 1 juli 2018 får Polismyndigheten möjligheten att på egen hand utföra stickprovsinspektioner på arbetsplatser i bedömda riskbranscher för att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Om det vid inspektionen uppstår grundad eller särskild anledning, kan polisen genomföra inre utlänningskontroller i samband med inspektionen.
Varför görs inte flera inre utlänningskontroller?
All polisiär verksamhet handlar om prioriteringar, och arbetet med inre utlänningskontroller måste bedömas mot polisens övriga verksamhet. Denna bedömning ändras över tid.