Det svenska systemet mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Det svenska systemet för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism vilar på två olika delar, den förebyggande delen och den brottsbekämpande delen.

Den förebyggande delen

I den förebyggande delen, som styrs av det man brukar kalla det administrativa regelverket, ingår verksamhetsutövare (företag) och ett antal myndigheter. Tanken med det förebyggande systemet är att minska möjligheterna för att Sverige ska kunna utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det administrativa regelverket styrs av penningtvättslagen (2017:630). De verksamhetsutövare som omfattas av lagen ska genomföra åtgärder för att förhindra att deras verksamheter utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Verksamhetsutövarna kan beskrivas som grindvakter in i det finansiella systemet. Dessa verksamhetsutövare står under tillsyn av myndigheter som kontrollerar att regelverket följs.

Ett effektivt förebyggande system gör att brottsvinster eller egendom som ska användas för att finansiera terrorism, inte tillåts komma in i det finansiella systemet. Det är därför ett effektivt sätt att minska handlingsutrymmet för kriminella.

Den brottsbekämpande delen

I den brottsbekämpande delen, som styrs av det straffrättsliga regelverket, ingår de brottsbekämpande myndigheterna. Syftet med den brottsbekämpande delen är att lagföra personer som begår penningtvättsbrott eller brott kopplade till finansiering av terrorism. Dessutom är en annan viktig uppgift att återta brottsvinster.

Systemet mot penningtvätt och finansiering av terrorism fungerar på liknande sätt runt om i världen. FATF, Financial Action Task Force, är den tongivande globala organisationen på området. År 1990 antog FATF sin första uppsättning rekommendationer för hur medlemsländer ska lagstifta för att förebygga och bekämpa penningtvätt. Rekommendationerna har sedan dess utvecklats, och delas idag upp i 40 rekommendationer på flera olika teman. Ett land som inte följer FATF:s rekommendationer riskerar att hamna på FATF:s grå eller svarta lista vilket kan få stora konsekvenser, exempelvis kan det försvåra eller omöjliggöra internationella transaktioner till och från landet.  FATF:s rekommendationer har även inkluderats i EU:s regleringar och därmed i svensk lagstiftning. 

Kugghjulsmodellen beskriver det svenska systemet

Här finns illustrationer som visar hur det svenska systemet hänger ihop och vilka delar som samverkar med varandra: Kugghjulsmodellen i pdf-format

Bild 1: Det svenska systemet består av en förebyggande och en brottsbekämpande del.

Bild 2: Verksamhetsutövare (företag som lyder under penningtvättslagen) har bland annat skyldigheter att riskbedöma sina kunder, rapportera misstänkta eller avvikande transaktioner till Fipo och i vissa fall avbryta transaktionen.

Tillsynsmyndigheter/organ har till uppgift att med en riskbaserad tillsyn kontrollera att verksamhetsutövarna lever upp till de krav som penningtvättslagen ställer.

Verksamhetsutövarnas ska anmäla sig till Bolagsverkets register för verklig huvudman. Verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättslagen och står under Länsstyrelsens tillsyn ska även anmäla sig till Bolagsverkets register mot penningtvätt.

Bild 3: Finanspolisen bearbetar rapporter om misstänkta eller avvikande transaktioner och aktiviteter som kommer in från verksamhetsutövarna. Informationen bedöms och analyseras vid Finanspolisen och rapporteras vidare till olika brottsbekämpande myndigheter inklusive de brottsutredande delarna av Polismyndigheten, antingen genom underrättelseuppslag eller genom att Finanspolisen själva upprättar brottsanmälan. Finanspolisen kan också ställa frågor till verksamhetsutövarna.

De brottsbekämpande myndigheterna utreder därefter penningtvättsbrottet. Finansiering av terrorism utreds av Säkerhetspolisen. Information om penningtvätt och finansiering av terrorism inkommer till brottsbekämpande myndigheter från en mängd olika källor. Förundersökning om penningtvättsbrott inleds därför också utan att information inkommit via Finanspolisen. Brottsutredningen kan sedan gå vidare till åtal och dom samt återtagande av brottsvinster.

Bild 4: Enligt penningtvättslagen ska verksamhetsutövarnas rutiner och riktlinjer fortlöpande anpassas efter nya och förändrade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. För att verksamhetsutövarna ska ha förmåga till detta krävs återkoppling där kunskap om aktuella risker för penningtvätt och finansiering av terrorism delas. 

Läs mer

Mer om penningtvättsbekämpningens historia och hur systemet mot penningtvätt och finansiering av terrorism fungerar i Sverige.
30 år av penningtvättsbekämpning i Sverige och internationellt, Riksbankens webbplats.

Mer om det svenska systemet på regeringskansliets hemsida.
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, regeringens webbplats