Polisens register

Belastningsregistret innehåller bland annat uppgifter om brottmålsdomar, godkända strafförelägganden och ordningsböter. Det är bara den som är över 15 år som kan finnas med i registret. I registret behandlas bland annat namn- och adressuppgifter samt uppgifter om gärningen.

Det är polisen som enligt lag är skyldig att föra registret men det används av hela rättsväsendet. Uppgifter från registret behövs ofta i polisens brottsbekämpande verksamhet, liksom det behövs för åklagare, domstolar, Skatteverket, Tullverket och Kustbevakningen. Polisen och andra myndigheter kan även behöva uppgifterna vid viss lämplighets- och tillståndsprövning. Den här personuppgiftsbehandlingen särregleras i lagen (1998:620) om belastningsregister.

Du har rätt att begära registerutdrag enligt 9 § lagen om belastningsregister.

Misstankeregistret innehåller personuppgifter om den som är skäligen misstänkt för brott eller har begärts överlämnad eller utlämnad för brott. Det är endast den som är över 15 år som kan finnas med i registret. Registret innehåller bland annat namn- och adressuppgifter och uppgifter om de brott som misstanken avser. Det är polisen som enligt lag är skyldig att föra registret men det används av hela rättsväsendet.

Registret förs för att underlätta tillgången till uppgifter om skälig misstanke om brott som behövs i verksamheten hos polisen, Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket och Kustbevakningen för att samordna förundersökningar mot en person och för att förebygga, upptäcka och utreda brott. Registret ska också användas av åklagarmyndigheter för beslut om förundersökning och åtal.

Polisen och andra myndigheter kan även behöva uppgifterna vid viss lämplighets- och tillståndsprövning.

Polisens behandling av personuppgifter i registret särregleras i lagen (1998:621) om misstankeregistret.

Du har endast rätt att begära registerutdrag ur misstankeregistret för arbete vid hem för vård eller boende (HVB-hem) eller familjehem som tar emot barn. Uppgifterna som redovisas i utdraget är begränsade.

Polisen är enligt lag skyldig att föra ett passregister. Det innehåller personuppgifter som exempelvis ansiktsbild, uppgifter om fullständigt namn, adress med mera. Polisen kan komma att lämna ut uppgifter ur registret. Exempelvis ska polisen på begäran lämna ut ett fotografi av en enskild från passregistret till bland annat Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten eller Kustbevakningen.

Polisens behandling av personuppgifter i registret regleras huvudsakligen i passförordningen (1979:664)

Polisen är enligt lag även skyldig att föra ett register över nationella identitetskort, vilket regleras i förordningen (2005:661) om nationellt identitetskort.

PNR-uppgifter är personuppgifter om enskilda passagerare som registreras vid bokning av en flygresa och vid incheckning.

PNR-uppgifter innehåller bland annat information om

• datumet för bokning av resan
• det planerade resedatumet
• medresenärer.

Om du flyger till eller från Sverige har det flygbolag du reser med skyldighet att föra över dina PNR-uppgifter till en särskild enhet inom polisen. Hanteringen av uppgifterna görs med stöd av lag (2018:1180) om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen. Syftet med lagen är att tillgodose brottsbekämpande myndigheters behov av att kunna använda PNR-uppgifter för att bekämpa terrorism och annan grov brottslighet. Den ska också säkerställa att personuppgiftsbehandlingen inte kränker passagerares personliga integritet. 

Lagen innehåller bland annat bestämmelser om

• flygbolagets överföring av PNR-uppgifter till en särskild enhet inom polisen
• behandling av PNR-uppgifter i polisens arbete för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet.

För att säkerställa en hög skyddsnivå för personuppgifterna föreskrivs bland annat

• att PNR-uppgifter får lagras i högst fem år,
• att uppgifterna avidentifieras genom maskering efter en inledande period av sex månader, och
• ett förbud mot behandling av känsliga personuppgifter.

Polisen har ett särskilt dataskyddsombud som kontrollerar att myndigheten följer det dataskyddsrättsliga regelverket vid behandlingen av PNR-uppgifter.

Polisen är enligt lag skyldig att föra register över personer och/eller organisationer i de fall när något av följande stämmer in.

• en person eller organisation har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition
• skjutvapen som en person eller organisation har fått tillstånd att inneha, skjutvapen som har upphittats eller skjutvapen som har anmälts stulna eller försvunna
• en person eller organisation har meddelats tillstånd att driva handel med skjutvapen (detta inkluderar dels fysisk person som har ett betydande inflytande över ett företag som har tillstånd att driva handel med skjutvapen, dels person som har godkänts att som föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet)
• en sammanslutning har auktoriserats enligt vapenlagen.

Vapenregistren förs för att underlätta handläggningen av frågor om vapentillstånd, och för att ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till skjutvapen.

Polisens behandling av personuppgifter i registret regleras i vapenlagen 1996:67.

En vapenhandlare ska löpande anmäla genomförda transaktioner med skjutvapen till polisen. Uppgifterna registreras i polisens digitala vapenbok. Polisen behandlar personuppgifter i digitala vapenboken för att kunna utföra sitt tillsynsansvar enligt vapenförordningen (1996:70).

Polisens behandling av personuppgifter i digitala vapenboken regleras i Polismyndighetens föreskrifter om inköps-, försäljnings- och förmedlingsförteckningar samt anmälan om transaktioner med skjutvapen (PMFS 2023:19 FAP 552-1)

I polisens penningtvättsregister får personuppgifter behandlas om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. I registret får bland annat personuppgifter behandlas som kan antas ha samband med brottslig verksamhet där penningtvätt är ett led för att dölja vinsten av brotten samt brottslig verksamhet eller som innefattar finansiering av terrorism. Även personuppgifter som har rapporterats till polisen med stöd av lag eller annan författning, får behandlas. Det kan vara exempelvis namn- och adressuppgifter.

Behandlingen av personuppgifter i penningtvättsregistret regleras huvudsakligen i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

I internationella registret behandlar polisen personuppgifter för handläggning av ärenden som rör internationellt polisiärt och straffrättsligt samarbete. Uppgifter om dödsfall, olyckshändelser eller andra liknande händelser i utlandet får också behandlas i registret ifall ärendet rör en fråga som ska handläggas av polisen. De personuppgifter som behandlas är bland annat namn- och adressuppgifter.

Behandlingen av personuppgifter i det internationella registret regleras huvudsakligen i lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

I tillträdesförbudsregistret finns personuppgifter om den som har meddelats tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Polisen behandlar personuppgifterna för att förebygga, förhindra eller upptäcka överträdelser av tillträdesförbud. De uppgifter som behandlas är bland annat namn- och adressuppgifter, personnummer/samordningsnummer, alias och fotografi.

Behandlingen av personuppgifter i registret regleras huvudsakligen i lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. 

Hos Polismyndigheten finns biometriregistret med ansiktsbilder, dna-profiler, fingeravtryck och signalementsuppgifter från misstänkta och dömda som kan användas för att identifiera personer i samband med brottsutredningar. Uppgifterna får även användas för att identifiera avlidna och för att fullgöra förpliktelser som följer av internationella överenskommelser. Det innebär att andra länder kan jämföra uppgifter från sina brottsutredningar med uppgifter i biometriregistret för att utreda brott som begåtts i deras länder eller för att identifiera avlidna. Registret får även användas för att kontrollera fingeravtryck som Migrationsverket har tagit upp från asylsökande.

Förutom fotografi av ansiktsbild, dna-profil och fingeravtryck behandlas signalementsuppgifter och identitetsuppgifter så som namn, personnummer och födelsedatum. Dessutom behandlas information om i vilket ärende som uppgifterna har samlats in. Bestämmelser om biometriregistret finns i lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Biometriregistret innehåller ett register med uppgifter från misstänkta personer, ett register med uppgifter från dömda personer och ett register med uppgifter från oidentifierade spår som inhämtats i samband med utredningen av brott.

Ansiktsbild, prov för dna-analys, fingeravtryck och signalementsuppgifter får enligt 28 kap. 12 a eller 14 § rättegångsbalken tas på den som är skäligen misstänkt för ett brott med fängelse i straffskalan om det behövs för att utreda ett brott eller för att registrera uppgifterna i biometriregistret. Om personen är anhållen eller häktad ska uppgifterna tas upp för att registreras i biometriregistret om uppgifterna inte redan finns i registret. Uppgifterna ska tas upp för att registreras i biometriregistret från den som ska avtjäna sitt fängelsestraff på anstalt (8 kap. 7 a § fängelselagen) och den som ska avtjäna sitt straff med fotboja (8 a § lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll) om uppgifterna inte redan finns i registret.

Biometriregister över misstänkta

Biometriregistret över misstänkta personer innehåller uppgifter om personer som är skäligen misstänkta för ett brott med fängelse i straffskalan och där upptaget gjorts enligt 28 kap. 12 a eller 14 § rättegångsbalken. Registret får också innehålla fingeravtryck och fotografier som har tagits upp av en utlänning med stöd av 5 kap. 3 eller 3 a § lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Uppgifterna tas bort ur registret senast tre månader efter att uppgifterna om de brott som ligger till grund för registreringen tas bort ur Polismyndighetens misstankeregister eller när uppgifterna förs över till biometriregistret över dömda personer. Uppgifter som tagits med stöd av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar tas bort senast tio år efter att utvisningsbeslutet verkställdes eller upphörde.

Uppgifter om en registrerad person som avlider tas bort senast tio år efter fastställt dödsdatum.

Uppgifter om misstänkta personer under 15 år får inte registreras i biometriregistret.

Biometriregister över dömda

När en person som är registrerad i biometriregistret över misstänkta personer blir dömd för ett brott med fängelse i straffskalan eller har godkänt ett strafföreläggande för ett brott med fängelse i straffskalan flyttas uppgifterna till biometriregistret över dömda personer. Uppgifter som tagits upp på personer som ska avtjäna sitt fängelsestraff registreras direkt i biometriregistret över dömda personer. Registret innehåller även fingeravtryck och signalement från personer som dömts för brott i ett annat EU-land och som skickats till Sverige genom ECRIS (European Criminal Records Information System).

Uppgifterna tas bort ur registret senast tre månader efter att uppgifterna om de brott som ligger till grund för registreringen tas bort ur Polismyndighetens belastningsregister. Uppgifter om en registrerad person som avlider tas bort senast tio år efter fastställt dödsdatum.

Biometriregister över spår

Biometriregistret över spår innehåller bilder på oidentifierade gärningspersoner, dna-profiler och fingeravtryck som samlats in under utredningen av brott och som inte har kopplats till en identifierbar person. Uppgifterna får jämföras med andra spår som inte har kopplats till en identifierbar person, med uppgifter från misstänkta och dömda eller uppgifter som tagits med stöd av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Spår av fingeravtryck får även jämföras mot personer i Migrationsverkets fingeravtryck i brott där lägst 2 års fängelse är föreskrivet och efter beslut från åklagare.

Personuppgifter om andra än skäligen misstänkta

Enligt 28 kap. 12 b och 14 a §§ rättegångsbalken får biometriska uppgifter tas på andra än skäligen misstänkta personer om det behövs för att kunna utreda ett brott. Det kan vara målsägare eller vittnen som befunnit sig på brottsplatsen eller personer som är misstänkta men där graden inte når upp till skälig misstanke. Dessa uppgifter får inte registreras i biometriregistret och de får bara jämföras med uppgifter i det aktuella brottet.

Förstörande av prover för dna-analys

Ett prov för dna-analys som har tagits med stöd av 28 kap. rättegångsbalken, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll, fängelselagen eller på begäran av en annan stat, ska förstöras senast sex månader efter det att provet togs.

Polisen får ha ett dna-register i syfte att stärka kvaliteten i den forensiska verksamheten med dna-analyser. Uppgifterna i elimineringsdatabasen får endast behandlas för att upptäcka och utreda kontaminationer. De personuppgifter som behandlas i elimineringsdatabasen är, förutom dna-profil: namn, personnummer och arbetsplats.

Anställda vid polisen och andra som återkommande vistas i lokaler där undersökningsmaterial hanteras eller som kan komma i kontakt med material som ska bli föremål för dna-undersökning är skyldiga att lämna dna-prov till elimineringsdatabasen. Behandlingen av personuppgifter regleras huvudsakligen i lagen om polisens elimineringsdatabas.