Polisens register

Belastningsregistret innehåller bland annat uppgifter om brottmålsdomar, godkända strafförelägganden och ordningsböter. Det är bara den som är över 15 år som kan finnas med i registret. I registret behandlas bland annat namn- och adressuppgifter samt uppgifter om gärningen.

Det är polisen som enligt lag är skyldig att föra registret men det används av hela rättsväsendet. Uppgifter från registret behövs ofta i polisens brottsbekämpande verksamhet, liksom det behövs för åklagare, domstolar, Skatteverket, Tullverket och Kustbevakningen. Polisen och andra myndigheter kan även behöva uppgifterna vid viss lämplighets- och tillståndsprövning. Den här personuppgiftsbehandlingen särregleras i lagen (1998:620) om belastningsregister.

Du har rätt att begära registerutdrag enligt 9 § lagen om belastningsregister.

Misstankeregistret innehåller personuppgifter om den som är skäligen misstänkt för brott eller har begärts överlämnad eller utlämnad för brott. Det är endast den som är över 15 år som kan finnas med i registret. Registret innehåller bland annat namn- och adressuppgifter och uppgifter om de brott som misstanken avser. Det är polisen som enligt lag är skyldig att föra registret men det används av hela rättsväsendet.

Registret förs för att underlätta tillgången till uppgifter om skälig misstanke om brott som behövs i verksamheten hos polisen, Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket och Kustbevakningen för att samordna förundersökningar mot en person och för att förebygga, upptäcka och utreda brott. Registret ska också användas av åklagarmyndigheter för beslut om förundersökning och åtal.

Polisen och andra myndigheter kan även behöva uppgifterna vid viss lämplighets- och tillståndsprövning.

Polisens behandling av personuppgifter i registret särregleras i lagen (1998:621) om misstankeregistret.

Du har endast rätt att begära registerutdrag ur misstankeregistret för arbete vid hem för vård eller boende (HVB-hem) eller familjehem som tar emot barn. Uppgifterna som redovisas i utdraget är begränsade.

Polisen är enligt lag skyldig att föra ett passregister. Det innehåller personuppgifter som exempelvis ansiktsbild, uppgifter om fullständigt namn, adress med mera. Polisen kan komma att lämna ut uppgifter ur registret. Exempelvis ska polisen på begäran lämna ut ett fotografi av en enskild från passregistret till bland annat Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten eller Kustbevakningen.

Polisens behandling av personuppgifter i registret regleras huvudsakligen i passförordningen (1979:664)

Polisen är enligt lag även skyldig att föra ett register över nationella identitetskort, vilket regleras i förordningen (2005:661) om nationellt identitetskort.

PNR-uppgifter är personuppgifter om enskilda passagerare som registreras vid bokning av en flygresa och vid incheckning.

PNR-uppgifter innehåller bland annat information om

• datumet för bokning av resan
• det planerade resedatumet
• medresenärer.

Om du flyger till eller från Sverige har det flygbolag du reser med skyldighet att föra över dina PNR-uppgifter till en särskild enhet inom polisen. Hanteringen av uppgifterna görs med stöd av lag (2018:1180) om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen. Syftet med lagen är att tillgodose brottsbekämpande myndigheters behov av att kunna använda PNR-uppgifter för att bekämpa terrorism och annan grov brottslighet. Den ska också säkerställa att personuppgiftsbehandlingen inte kränker passagerares personliga integritet. 

Lagen innehåller bland annat bestämmelser om

• flygbolagets överföring av PNR-uppgifter till en särskild enhet inom polisen
• behandling av PNR-uppgifter i polisens arbete för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet.

För att säkerställa en hög skyddsnivå för personuppgifterna föreskrivs bland annat

• att PNR-uppgifter får lagras i högst fem år,
• att uppgifterna avidentifieras genom maskering efter en inledande period av sex månader, och
• ett förbud mot behandling av känsliga personuppgifter.

Polisen har ett särskilt dataskyddsombud som kontrollerar att myndigheten följer det dataskyddsrättsliga regelverket vid behandlingen av PNR-uppgifter.

Polisen är enligt lag skyldig att föra register över personer och/eller organisationer i de fall när något av följande stämmer in.

• en person eller organisation har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition
• skjutvapen som en person eller organisation har fått tillstånd att inneha, skjutvapen som har upphittats eller skjutvapen som har anmälts stulna eller försvunna
• en person eller organisation har meddelats tillstånd att driva handel med skjutvapen (detta inkluderar dels fysisk person som har ett betydande inflytande över ett företag som har tillstånd att driva handel med skjutvapen, dels person som har godkänts att som föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet)
• en sammanslutning har auktoriserats enligt vapenlagen.

Vapenregistren förs för att underlätta handläggningen av frågor om vapentillstånd, och för att ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till skjutvapen.

Polisens behandling av personuppgifter i registret regleras i vapenlagen 1996:67.

I polisens penningtvättsregister får personuppgifter behandlas om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. I registret får bland annat personuppgifter behandlas som kan antas ha samband med brottslig verksamhet där penningtvätt är ett led för att dölja vinsten av brotten samt brottslig verksamhet eller som innefattar finansiering av terrorism. Även personuppgifter som har rapporterats till polisen med stöd av lag eller annan författning, får behandlas. Det kan vara exempelvis namn- och adressuppgifter.

Behandlingen av personuppgifter i penningtvättsregistret regleras huvudsakligen i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

I internationella registret behandlar polisen personuppgifter för handläggning av ärenden som rör internationellt polisiärt och straffrättsligt samarbete. Uppgifter om dödsfall, olyckshändelser eller andra liknande händelser i utlandet får också behandlas i registret ifall ärendet rör en fråga som ska handläggas av polisen. De personuppgifter som behandlas är bland annat namn- och adressuppgifter.

Behandlingen av personuppgifter i det internationella registret regleras huvudsakligen i lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

I tillträdesförbudsregistret finns personuppgifter om den som har meddelats tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Polisen behandlar personuppgifterna för att förebygga, förhindra eller upptäcka överträdelser av tillträdesförbud. De uppgifter som behandlas är bland annat namn- och adressuppgifter, personnummer/samordningsnummer, alias och fotografi.

Behandlingen av personuppgifter i registret regleras huvudsakligen i lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. 

Hos Polismyndigheten finns register med dna-profiler som används för att jämföra och identifiera personer i samband med brottsutredning. Dessa register får även användas för att identifiera avlidna och för att fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Det innebär att dna-profiler från misstänkta och dömda jämförs med spår från brottsplatser, misstänkta och dömda i andra länders dna-register. Förutom dna-profiler behandlas även namn och personnummer, eller födelsedatum, i registren. Dessutom behandlas även information om i vilket ärende uppgifterna har samlats in.

Enligt lag får personer som är skäligen misstänkta för brott som kan ge fängelse provtas, sökas och registreras i dna-registren (rättegångsbalken 28 kapitlet). Även personer som inte är skäligen misstänkta för brott, exempelvis målsägare, men där dna-profilen är viktig för utredningen, får provtas enligt samma lag. Dessa söks inte mot och läggs inte in i dna-registren utan jämförs bara med dna-profiler inom det ärende där salivprovtagningen, den så kallade topsningen, har gjorts.

Eftersom dna-registren innehåller personuppgifter regleras hanteringen av de svenska dna-registren i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Polismyndigheten har tre register med dna-profiler i brottsutredande syfte. Dessa är utredningsregistret, dna-registret och spårregistret.

Utredningsregistret

I utredningsregistret registreras dna-profiler och uppgifter från personer som är skäligen misstänkta för brott som kan ge fängelse. Personen måste också ha lämnat prov för dna-analys i enlighet med rättegångsbalken 28 kapitlet. Registret får även innehålla uppgifter om vem dna-analysen gäller samt ärende och brottskod. Dna-profilen och uppgifterna tas bort från utredningsregistret när personen inte längre är misstänkt för något brott. Om personen döms för ett brott flyttas dna-profilen och uppgifterna till dna-registret.

Dna-registret

I dna-registret registreras dna-profiler från personer som har dömts till annan påföljd än böter eller har godkänt ett strafföreläggande som gäller en villkorlig dom. Personen måste ha lämnat prov för dna-analys i enligt med rättegångsbalken 28 kapitlet. Uppgifterna i dna-registret tas bort när personen inte längre finns i Polismyndighetens belastningsregister. Om personen är misstänkt i ett nytt brott flyttas dna-profilen och uppgifterna till utredningsregistret.

Spårregistret

I spårregistret registreras dna-profiler från brottsplatsspår som inte har gett träff mot en person. Registret får även innehålla upplysningar om vilket ärende som profilen har tagits fram i, och brottskod. När det vid en registersökning blir en träff mot en person tas dna-profilen bort från spårregistret. Dna-profiler från spår som inte har gett träff mot en person tas i de flesta fall bort efter 30 år (beror på vilket brott det handlar om). För brott som saknar preskriptionstid (exempelvis mord, dråp och terroristbrott) ligger dna-profilen kvar i spårregistret i 70 år innan den tas bort.

Rätt att begära registerutdrag

Du har rätt att få veta om din dna-profil är registrerad i utrednings- eller dna-registret. För att begära ett registerutdrag fyller du i en blankett för att begära information om personuppgiftsbehandling och skickar den till Polismyndigheten.

Hos Polismyndigheten finns register med fingeravtryck, ansiktsbilder och signalement som används för att jämföra och identifiera personer i samband med brottsutredning. Dessa register får även användas för att identifiera avlidna och för att fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Det innebär att fingeravtryck från misstänkta och dömda jämförs med fingeravtryck i andra länders register. Förutom fingeravtryck, fotografi och signalement behandlas även namn och personnummer, eller födelsedatum, i registren. Dessutom behandlas även information om i vilket ärende uppgifterna har samlats in.

I fingeravtrycks- och signalementsregistret finns uppgifter om personer som är misstänka eller dömda för brott. Även den som har lämnat fingeravtryck vid en särskild utlänningskontroll eller den som har dömts för brott i ett annat EU-land finns i registren. Behandlingen av personuppgifter regleras huvudsakligen i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Fingeravtrycksregistret

Polisens fingeravtrycksregister innehåller daktylogram, vardagligt kallat daktningar, upptagna med stöd av rättegångsbalken, 28 kapitlet samt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar. Här finns i normalfallet avtryck från de tio fingrarna och från handflatorna. Uppgifter i fingeravtrycksregistret tas bort när en person gallras ur misstanke- och belastningsregistren.

Polisen får även ta upp fingeravtryck och fotografier med stöd av utlänningslagen (2005:716), 9 kapitlet 8 §. Det är Migrationsverket som för ett register över fingeravtryck och fotografier som tas med stöd av paragrafen. Polisen registrerar och kontrollerar uppgifterna i och mot Migrationsverkets register.

Nationella sökningar i fingeravtrycksregistret

Nyupptagna daktningar kvalitetsgranskas och söks mot befintliga daktningar i polisens fingeravtrycksregister i syfte att se om personen daktyloskoperats (daktats) förut och om uppgifterna i sådana fall stämmer överens. De nyupptagna daktningarna söks även mot polisens spårregister. Då kan det bli en så kallad retroaktiv träff, vilket innebär att ett eller flera oidentifierade spår kan identifieras tack vare att aktuell person nyligen har daktats.

Fingeravtrycksspår från en brottsplats får sökas mot polisens fingeravtrycksregister. De får även jämföras med personer som inte får eller ska registreras i fingeravtrycksregistret om det behövs för att utreda brott som kan medföra fängelsestraff. Dessa personer jämförs då endast med spår i det aktuella ärendet.

Nyupptagna daktningar för Migrationsverkets register söks mot misstänkta och dömda i polisens fingeravtrycksregister, men inte tvärt om. Ingen sökning görs mot brottsplatsspår. 

Rätt att begära registerutdrag

Du har rätt att få veta om du är registrerad i något av polisens register med fingeravtryck, ansiktsbilder och signalement. För att begära ett registerutdrag fyller du i en blankett för att begära information om personuppgiftsbehandling och skickar in den till Polismyndigheten.

Polisen får ha ett dna-register i syfte att stärka kvaliteten i den forensiska verksamheten med dna-analyser. Uppgifterna i elimineringsdatabasen får endast behandlas för att upptäcka och utreda kontaminationer. De personuppgifter som behandlas i elimineringsdatabasen är, förutom dna-profil: namn, personnummer och arbetsplats.

Anställda vid polisen och andra som återkommande vistas i lokaler där undersökningsmaterial hanteras eller som kan komma i kontakt med material som ska bli föremål för dna-undersökning är skyldiga att lämna dna-prov till elimineringsdatabasen. Behandlingen av personuppgifter regleras huvudsakligen i lagen om polisens elimineringsdatabas.