Sök
Stäng Meny

Nils, civil utredare barn och ungdomar

På Barnahus arbetar han med ärenden där det finns misstanke om att barn utsatts för brott som misshandel, sexuella övergrepp eller barnfridsbrott. Tidigare jobbade han som journalist och psykolog.

Den civila utredaren Nils. Foto.

– Centralt hos oss är barnförhöret, det är vår specialkompetens. Även om det är en fördel att, som jag, redan ha samtalet som verktyg när man kommer hit handlar det om ett helt annat typ av samtal, förklarar Nils. Metoden lär man sig genom polisens utbildning i barnförhör.

– Den största skillnaden med våra förhör är att vi pratar ganska lite eftersom vi strävar efter att få en fri berättelse. Att få fram vad som hänt, utan att styra barnet. Det kommer inte naturligt, man vill ju ta reda på saker och då frågar man. Men det handlar om att vara så öppen som möjligt och vara en god lyssnare.

Styrkan i att vara del av något större

– Det som lockade mig som civil utredare var att få ingå i ett större sammanhang, säger Nils. På Barnahus är samarbetet med andra yrkeskategorier väldigt viktigt för att kunna tillgodose barnets intresse på bästa sätt. Här samarbetar polis, socialtjänst, åklagare, sjukvårdspersonal och barn- och ungdomspsykologer. – Det är en fin organisation och ett stort team som stöttar runt om. Helt plötsligt ringer man en hundförare som ska ut och göra något på ett ärende man har, eller en tekniker.

Spännande med olika sorters utredningar

– Jag arbetar med alla utredningsåtgärder som driver förundersökningen framåt. Mitt jobb innebär också att ge socialtjänsten underlag, så att de kan jobba vidare med sina insatser. Barnförhöret är en viktig del, fortsätter Nils, men det handlar också om vittnesförhör, teknisk undersökning eller övervakning. Det finns typfall som är ganska vanliga, men det finns även ärenden som sticker ut, där man måste tänka nytt.

– Man upptäcker olika sätt att utreda på, som man inte visste fanns. Det är spännande.

Våra förhör räknas som bevis

Till Barnahus kommer barn upp till 18 år, även om det går en gräns vid 15 år eftersom man då kan höras i rätten.

– Det som är speciellt med våra förhör är att de räknas som bevismaterial, berättar Nils. Förhören görs i förväg och spelas sedan upp i rätten. Syftet är att barnet ska slippa möta gärningspersonen vid en huvudförhandling.

– Även om inte alla ärenden kommer i mål rent juridiskt får jag ofta fram så pass mycket information att det gör skillnad och hjälper barnet. Det känns viktigt!