Drönare
Det är viktigt för både flygsäkerheten och den personliga integriteten att känna till och följa de lagar, bestämmelser och regler som gäller när du flyger med drönare i svenskt luftrum.
Regler för drönare
Flygning med drönare är riskbaserad och delas in i öppen, specifik eller certifierad kategori. Den som flyger drönare benämns fjärrpilot.
Vill man som fjärrpilot flyga inom någon av dessa tre kategorier krävs att man har ett giltigt behörighetsbevis. Detta bevis får man genom att utbilda sig och genomföra ett teoriprov som motsvarar den kategori som flygningen avser.
Det ska till varje flygning även finnas en ansvarig operatör. Denne ansvarar för att flygningen genomförs på ett säkert sätt och att fjärrpiloten som utför flygningen har rätt kompetens.
Det finns dock undantag där flygningar inte kräver ett behörighetsbevis. Det kan till exempel vara när drönaren är en leksak eller väger under en specifik vikt.
Var får du flyga?
Som fjärrpilot och operatör är du skyldig att veta vilka regler som gäller och var du får flyga. Om man flyger i strid med reglerna kan man bland annat göra sig skyldig till brott mot luftfartslagen (2010:500).
Nya regler
Sedan den 1 januari 2024 gäller nya regler gälla för drönare. Vill du veta mer om vad som gäller för just dig och din drönare rekommenderar vi dig att besöka Transportstyrelsens hemsida och där bland annat använda den digitala guiden.
- Regler för drönare på Transportstyrelsens webbplats
- Luftfartslagen på riksdagens webbplats
- Drönarflygning på Luftfartsverkets webbplats
Att flyga över skyddsobjekt eller i ett restriktionsområde
Det är förbjudet att flyga med drönare över eller i nära anslutning till ett beslutat skyddsobjekt. Ett skyddsobjekt kan exempelvis vara ett polishus, en regeringsbyggnad eller en ambassad. Genom ett särskilt beslut får förbudet också förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.
Det är ofta också ofta förbjudet att flyga inom restriktionsområden, s.k. R-områden. Ett restriktionsområde kan exempelvis vara ett naturreservat, ett fängelse eller militära områden och ibland är ett objekt både ett skyddsobjekt och ett restriktionsområde.
I vissa av restriktionsområdena är det alltid förbjudet att flyga medan det i andra kan vara mer tillfälligt beroende på vilken aktivitet som sker i området. Tillfälliga restriktionsområden kan upprättas, exempelvis i samband med större evenemang eller vid polisiär verksamhet.
- Skyddslagen på riksdagens webbplats
- Restriktionsområden på Luftfartsverkets webbplats
- Skyddsobjekt/restriktionsområden på Försvarsmaktens webbplats
Fotografering med drönare
Fotografering med drönare som görs av privatpersoner och företag kräver inte något särskilt tillstånd enligt kameralagstiftningen. Dataskyddsförordningens och kamerabevakningslagens regler måste dock följas.
Om personer kan identifieras med hjälp av bilderna blir den som fotograferar personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som fångas av kameran. Med personuppgiftsansvaret följer att man måste uppfylla de krav som framgår av författningarna, till exempel att informera om bevakningen och ange kontaktuppgifter för den som vill veta mer om bevakningen.
Om man däremot flyger drönaren på en sådan hög höjd att personer som hamnar i bild inte går att identifiera så sker ingen personuppgiftsbehandling. I dessa fall gäller varken dataskyddsförordningen eller kamerabevakningslagen.
- Dataskyddsförordningen på EUR-Lex webbplats
- Kamerabevakningslagen på riksdagens webbplats
- Om kamerabevakning på Integritetskyddsmyndighetens webbplats
Publicering och spridning av flygfoto
Om du vill publicera eller på annat sätt sprida flygfoton eller liknande sammanställningar av geografisk information kan det under vissa omständigheter krävas tillstånd från Lantmäteriet genom ett s.k. spridningstillstånd.