Externfinansierade projekt inom Polismyndigheten

Den spanska solkusten har länge varit en plats som dragit till sig aktörer från den grova organiserade gränsöverskridande brottsligheten. Läget på solkusten med sitt varma klimat, höga levnadsstandard och centrala plats vid atlanten och medelhavet har tilltalat många grovt kriminella att bo och verka från Spanien och framförallt då solkusten.

De brottsbekämpande myndigheterna i Spanien har därmed fått en oproportionerligt stor andel av den samlade europeiska organiserade brottsligheten. Genom ett pilotprojektet, som startade 2022 och som leds av spansk polis, kan EUs övriga medlemsländer bidra i deras kamp mot den multinationella organiserad brottsligheten. Bidragen från medverkande länder består av polisiära resurser för att nå en ökad operativitet. Sverige kommer bidra med kompetens för polisiära insatser på plats i Spanien.

Genom internationella förtroendeskapande samarbeten ökar den svenska polisens förmåga att kunna verka utanför det egna landets gränser. Genom gemensamma operativa åtgärder med deltagande länder så ska de kriminella nätverkens förmåga att verka från solkusten fortsätta reduceras. Ambitionen är att med den samlande kraften från de deltagande länder allvarligt ska skada de kriminella nätverkens finansiellt, personellt och logistiskt. 

Startdatum
2025-10-01

Slutdatum
2027-03-31

Projektet EcoCrim syftar till att höja Polismyndighetens interna analytiska förmåga och kombinera det med forskarsamhällets kapacitet att analysera stora datamängder beträffande kriminell ekonomi. Målet är att identifiera sårbarheter på organisation- och systemnivå som har koppling till den kriminella ekonomin och därigenom reducera de sårbarheter som den organiserade brottsligheten utnyttjar med fokus på strategiska effekter i brottsbekämpningen. Detta eftersom den kriminella ekonomin är en av de viktigaste drivkrafterna för organiserad brottslighet både i Sverige och internationellt.

Det har konstaterats att det saknas tillräcklig analytisk förmåga och kunskap om sårbarheter inom de finansiella strukturerna som exploateras av dessa kriminella aktörer verksamma inom den kriminella ekonomin. För att kunna hantera hot och sårbarheter framöver behöver Polismyndigheten och det myndighetsgemensamma arbetet nya förmågor, förutsättningar och förhöjd analytisk kapacitet för att bland annat analysera stora datamängder samt identifiera strategiska sårbarheter som har störst påverkan på den kriminella ekonomin.

Sammantaget innebär projektets arbete en stärkt analyskapacitet inom ramen för Polismyndigheten strategiska förflyttning samt ett effektivare myndighetsgemensamt arbete med fokus på den strategiska brottsbekämpningen av den organiserade brottsligheten med fokus på kriminell ekonomi.

Startdatum
2023-10-01

Slutdatum
2026-09-30

De svenska brottsbekämpande myndigheterna, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Skatteverket samt Polismyndigheten har tillsammans etablerat en samverkansstruktur för Sveriges samlade bidrag till EU:s gemensamma arbete mot den gränsöverskridande och organiserade brottsligheten.

Strukturen bygger på en överenskommelse mellan myndighetscheferna om en myndighetsgemensam inriktning och riktlinje. Denna ansökan omfattar ett stöd till driften av sekretariatet (EMPACT-sekretariatet) för den gemensamma strukturen bestående av ett Strategiskt, Operativt samt Taktiskt forum. Driftstödet för sekretariatet är en förutsättning för att säkerställa ett stöd till den nationella EMPACT-koordinatorn (NEC) samt att det samlade arbetet inom den nationella strukturen sker i linje med mellan myndigheterna överenskommen Inriktning och Riktlinje.

EMPACT-sekretariatet kommer att bistå samtliga samverkande myndigheter i framdriften gällande inriktning, planering, koordinering samt beredning i OAP-arbetet på såväl strategisk som operativ nivå inom ramen för de strategiska, operativa samt taktiska forumen.

Startdatum
2023-02-01

Slutdatum
2026-05-31

Projektet omfattar nationell satsning på metodutveckling, utbildning och utrustning för spaningsverksamhet. Projektets målsättning är att utveckla metod, anskaffa utrustning och genomföra utbildning inom området hemliga tvångsmedel och preventiv avlyssning i syfte att öka Polismyndighetens förmåga att inhämta information och säkra bevis i miljöer där nuvarande verktyg inte räcker till.

Resultatet av detta är förbättrade möjligheter att agera mot nyckelpersoner i kriminella nätverk samt förebygga, förhindra och utreda allvarlig brottslighet och förbereder myndigheten inför den kommande lagstiftningen när tillämp­nings­området för den så kallade preven­tivlagen utökas.

Projektet omfattar:

1. Utveckling och införande av ny metodik
2. Anskaffning och införande av modern utrustning för hemlig avlyssning, t.ex. rumsavlyssning.
3. Utbildning av personal i användandet av ny metod och utrustning
4. Utveckling av uppföljningsrutiner som gör det möjligt att löpande och träffsäkert mäta nyttjandegraden av den nya förmågan.
5. Utveckling av uppföljningsrutiner som gör det möjligt att löpande och träffsäkert mäta operativa effekter av den nya förmågan.
6. Erfarenhetsutbyte med polismyndigheter i andra EU länder samt andra myndigheter inom det svenska rättsväsendet.

Startdatum
2023-09-01

Slutdatum
2026-04-30

De svenska brottsbekämpande myndigheterna, Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten, har tillsammans etablerat en samverkansstruktur för Sveriges samlade bidrag till EU:s gemensamma arbete mot gränsöverskridande oorganiserad brottslighet.

Strukturen bygger på en överenskommelse mellan myndighetscheferna med en myndighetsgemensam inriktning på strategisk och operativ nivå. Myndigheterna möts regelbundet i ett strategiskt forum, ett operativt forum och ett taktiskt forum som upprätthålls av ett nationellt EMPACT-supportteam (NEST). NEST stödjer den nationella EMPACT-koordinatorn (NEC) och samtliga samverkande myndigheter på både strategisk och operativ nivå i frågor som rör implementering av operativa åtgärdsplaner, deltagande i operativa aktiviteter, planering och koordinering.

I NEST:s uppdrag ingår att vara ett lednings- och kunskapsstöd och att se till att nationell planering är i fas med EMPACT:s cykel. Projektet ska ha ett särskilt fokus på att driva verksamhetsutveckling (utveckla verksamheten) för att verka för en strukturerad och hållbar samverkan över tid för att reducera den gränsöverskridande och organiserade brottslighetens handlingsutrymme och långsiktigt omhänderta de sårbarheter som identifieras.

Startdatum
2026-06-01

Slutdatum
2028-08-31

Polismyndigheten har i uppdrag att implementera EU förordning 2017/2226, inrättande av ett in- och utresesystem, Entry Exit System (EES). Denna förordning kräver upptag av biometri, fingeravtryck och ansiktsbild, för att kunna identifiera de tredjelandsmedborgare som passerar landets gränser. Entry Exit System ska göra det enklare att identifiera resenärer som försöker resa in eller ut från Schengenområdet under felaktig identitet, med hjälp av biometri, eller med förfalskat pass samt personer som har vistats inom Schengenområdet längre än tillåten tid.

Systemet kommer även att bidra till arbetet med att förebygga, upptäcka och utreda terroristbrott samt annan allvarlig brottslighet. Målet är att stödja en effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna genom att med biometri kunna identifiera tredjelandsmedborgare som inte uppfyller kraven för inresa eller vistelse inom Schengenterritoriet.

Projektet bidrar även till att förhindra irreguljär invandring och att underlätta hantering av migrations-strömmar. Syftet med projektet är att köpa in ytterligare utrustning för biometrisk upptagning vid landets gräns-kontroller och därmed effektivisering av gränspassage.

Startdatum
2026-01-01

Slutdatum
2029-03-31

Projektet syftar till att utveckla det nationella stöd som krävs för att nationellt implementera ETIAS (European Travel Information and Authorisation System) i enlighet med ETIAS förordning 2018/1240. I projektet ingår även att nationella ETIAS-enheten ska kunna hantera de ärenden som vi nationellt behöver utreda vidare.

Dessa nationella delar av projektet kommer att implementeras under den tidsperiod som denna ansökan avser. Utökningen av den nationella förmågan omfattar verksamhetskritisk vidareutveckling av ETIAS nationella system, bland annat utveckling av handläggning av ETIAS resetillstånd, inkomna överklaganden, återkallanden och ogilitigförklaranden av ETIAS resetillstånd. Projektet kommer även att genomföra acceptanstester av ETIAS centrala system samt acceptanstester av ETIAS nationella system.

Startdatum
2026-03-02

Slutdatum
2027-03-31

Projektet syftar till att slutföra en delmängd av aktiviteter avseende Bygga flödet för att hantera ETIAS-ärende som omfattas i ansökan som godkänts av kommissionen med referens BMVI/2024/SA/1.5.1/007 och som syftar till att Sverige uppnår beredskap för driftstart av både EES och ETIAS.

Det innebär att projektet kommer att fortsätta arbeta med delar kopplade till utvecklingen av det nationella IT-stöd som krävs för att nationellt implementera ETIAS (European Travel Information and Authorisation System) i enlighet med ETIAS förordning 2018/1240. I projektet ingår att utveckla nationellt IT-stöd för att från 1:a och 2:a linjens gränskontroll kunna ställa frågor mot ETIAS centrala system och för nationella ETIAS enheten kunna hantera de ärenden som vi nationellt behöver utreda vidare samt anpassa berörda nationella system och infrastruktur för detta.

Utvecklingen av ETIAS nationellt system (ETIAS NS) kommer genomföras enligt de kravdokument som tillhandahållits av eu-LISA. Ett effektivt och säkert IT-stöd som kommer att vara helt avgörande för att handläggarna vid ETIAS-enheten ska kunna uppfylla det nya reglementet som finns specificerat i ETIAS-förordningen.

Startdatum
2026-01-01

Slutdatum
2026-02-28

Den grova och organiserade brottsligheten är idag internationell och pengarna är en stark drivkraft för de kriminella. Brottsvinsterna behöver tvättas. Sedan 2020 har systemet GoAML använts av Finanspolisen inom svensk polis, Sveriges Financial Intelligence Unit (FIU), i sitt arbete att motverka penningtvätt och finansiering av terrorverksamhet.

Antalet verksamhetsutövare som skickar in rapporter till Finanspolisen ökar ständigt liksom mängden inskickade rapporter från de olika verksamhetsutövarna. Den ökade arbetsbelastningen är idag extremt hög för Finanspolisens personal, vilket ökar risken av misstag och att arbetet inte hinns med i önskad omfattning. Utöver ett utökat inflöde av information ökar arbetsbelastningen med förändringar i lagstiftning på EU-nivå som kravställer förbättrad statistik och ett utökat utbyte av information länder emellan samt att avancerade analyser ska göras tillsammans med andra länder.

För att möta kraven på Finanspolisens verksamhet behövs ett omfattande informationsutbyte med andra FIU:er, inom Europols samarbete likväl som andra myndigheter i Sverige och inom Polisens brottsbekämpande verksamhet. Arbetet i GoAML kräver omfattande manuella handgrepp liksom manuella sökningar i andra polisiära system för kompletterande information i syfte att berika och tolka inrapporterad information. För att klara fortsatt ökat inflöde av rapporter och ett utökat informationsutbyte behövs automatiseringar i arbetet med GoAML och i processerna med informationsutbytet.

Automatiseringar i GoAML förväntas ge stora tidsbesparingar och ökad kvalitet genom ökad enhetlig hantering och mindre risk för mänsklig felhantering. Kompetent personal på Finanspolisen får dessutom mer tid att fokusera på kvalificerat arbete inom ramen för utredande och brottsförebyggande arbete. Automatisering av processerna med informationsutbytet kommer drastiskt ökat informationsutbyte mellan medlemsstater och, därmed, förbättrad svensk och europeisk brottsbekämpning.

Startdatum
2026-01-01

Slutdatum
2029-03-31

Genom förordning (EU) 2021/1134 av den 7 juli 2021 reformeras informationssystemet för viseringar. För att stå redo inför driftsättning av det nya viseringssystemet och den tvingande reglering som följer däri behöver Polismyndigheten genomföra ett omfattande utvecklingsarbete för att kunna uppfylla de krav som ställs på medlemsstaterna i och med den nya VIS-förordningen.

Driftsättningen av det reformerade VIS-systemet kommer att ske samtidigt i samtliga medlemsstater och är beroende av fullständigt genomförande i samtliga medlemsstater för att driftsättning ska kunna ske. Projektet ämnar därför identifiera och i rätt tid genomföra de åtgärder som krävs för ett framgångsrikt genomförande.

För att genomförandet ska anses vara framgångsrikt räcker det inte med att uppfylla de minimikrav som förordningen uppställer. Istället behöver Polismyndigheten genomföra ett utvecklingsarbete som leder till effektiva processer och användarvänliga verktyg och metoder i syfte att stärka den inre säkerheten och förbygga och förhindra olaglig invandring samt effektivisera gränskontrollen.

Startdatum
2025-10-01

Slutdatum
2028-03-31

Genom Etiasförordningen (EU 2018/1240) inrättas ett system för reseuppgifter och resetillstånd. För att stå redo inför driftsättningen av Etias och den tvingande reglering som följer därav behöver Polismyndigheten fortsätta arbetet för att uppfylla de skyldigheter som åligger Sverige som medlemsstat i enlighet med Etiasförordningen.

Projektet ämnar komplettera det nu pågående Etias-projektet rörande genomförande och driftsättning av den nationella Etias-enheten och ska säkerställa att medarbetare på den nationella Etias-enheten har fått den utbildning som krävs för att kunna utföra de arbetsuppgifter som åligger Sverige enligt Etias-förordningen samt för att kunna använda de verktyg Etias erbjuder för att stärka den inre säkerheten, förhindra illegal invandring och skydda folkhälsan.

Innan driftsättning kommer det krävas viss praktisk koordinering för att Etias nationella enhet ska vara redo att hantera ansökningar om resetillstånd den dagen Etias driftsätts. Därför innehåller projektet en uppstartskomponent för sådana aktiviteter som inte inryms inom nuvarande Etias-projekt och inte heller kan täckas av ordinarie driftskostnader. Den verksamhet som kommer att utföras på Etias nationella enhet finns inte idag och arbetsuppgifterna är delvis nya för Polismyndigheten och i gränskontrollsammanhang.

På grund av att arbetet på Etias nationella enhet är en obeprövad verksamhet kommer det vara nödvändigt att arbetssätt, metoder och IT-system testas när medarbetare finns på plats och även efter driftsättning för att kunna utvärderas och utvecklas vid behov. Därför inkluderar projektet också en tredje komponent som rör inledande verksamhetsutveckling.

Sammanfattningsvis omfattar projektet personalkostnader för de medarbetare som genomgår utbildning och den eller de medarbetare som samordnar och ger utbildning samt för den personal som i nära anslutning till driftsättning av Etias arbetar med uppstart av Etias nationella enhet samt verksamhetsutveckling.

Startdatum
2026-01-01

Slutdatum
2027-08-31

I januari 2025 antogs två nya EU-förordningar som kommer att ge samtliga medlemsstater bättre data för brottsbekämpning. Advance Passenger Information (API) kommer i och med dessa förordningar att samlas in för flygningar inom Schengen samt få användas för brottsbekämpande syften. Det föranleder behov av utbildningsinsatser för samtliga beställarmyndigheter.

Likaså leder det till krav på utvecklingsarbete inom Polismyndigheten så att alla polisregioner samt de nationella avdelningar som berörs är väl förberedda. Flygpassagerarinformation är ett väl fungerande och effektivt verktyg i gränskontrollarbetet och brottsbekämpningen och de nya förordningarna ska också ses som en möjlighet att öka användningen av informationen genom att sprida kunskapen om vilken data den innehåller och hur den kan användas.

De nya förordningarna utgör en förbättrad möjlighet till samarbete och utbyte mellan medlemsstaternas PIU:er och med Europols Travel Intelligence Team. Ett arbetspaket inom projektet är att samarbeta med Europol kring reseunderrättelser för att förebygga terrorism och grov brottslighet vid större evenemang såsom fotbollsmatcher, års- och minnesdagar, toppmöten och liknande inom EU. Redan i dag sker ett visst kompetensutbyte mellan EU:s PIU:er men det finns otvetydigt mer att åstadkomma med ett utökat samarbete om exempelvis tekniska lösningar, analysmetoder och utbyte av information.

 Det tredje arbetspaketet är därför ett samarbete med medlemsstaterna kring Östersjön. Förordningarna innebär att verifierad reseinformation kommer att samlas inom Schengen, vilket innebär helt nya möjligheter att bekämpa statligt understödd terrorism samt den organiserade, gränsöverskridande brottsligheten där länderna kring Östersjön i hög grad delar samma hotbild och möter samma kriminella aktörer.

Startdatum
2026-01-01

Slutdatum
2029-03-31

Inom ramen för det nationella ISF programmet för 2021-2027 finns det möjlighet att söka stöd till drift och tekniskt underhåll av den nationella kontaktpunkten för internationella ärenden (SPOC), som samordnar Sveriges Interpol- och Sirenekontor, nationella enheten för Europol samt kontakter med utstationerade sambandsmän.

Polismyndigheten är ansvarig myndighet förlivscykelhantering/tekniskt underhåll och drift av den nationella kontaktpunkten för internationella ärenden (SPOC). Inrättande av Sveriges Interpol kontor regleras av Interpolssamarbetsavtalet, Sirenekontor regleras av SIS förordningen, Nationella enheten för Europol av Europols förordningen samt CAP enheten av ETIAS, EES, VIS och Eurodac förordningarna.

Målet med projektet är att säkerställa en säker, stabil drift av det primära it-systemet för polisens nationella kontaktpunkt för internationella ärenden (SPOC), där även Sveriges Interpol- och Sirenekontor samt Nationella enheten för Europol finns placerad.

Syftet med projektet är att säkerställa ett system med hög tillgänglighet och hög säkerhet genom aktiviteter som löpande säkerhetsuppdateringar i den tekniska plattformen, statistikuttag för ex tillgänglighet av systemet, och kommunikation med eu-LISA, Interpol samt Europol vid exempelvis driftstörningar. Aktiviteterna kommer att bidra till en kontinuitet av drift och säkerhet av det primära it-systemet för polisens nationella kontaktpunkt för internationella ärenden DAR/VIDAR.

Startdatum
2025-09-01

Slutdatum
2028-11-30

Genom interoperabilitetsförordningarna (förordningar (EU) 2019/817, 2019/818) upprättas ett ramverk för interoperabilitet mellan EU:s informationssystem. Det innebär anpassningar av existerande EU-system och interoperabilitet med kommande EU-system.

Polismyndigheten har, i samverkan med andra berörda myndigheter och med tidigare finansiellt stöd från ISF, planerat för genomförandet av interoperabilitetsförordningarna. Förordningarna innebär omfattande anpassning av nationella gränssnitt. Under den kommande programperioden behöver Polismyndigheten tillsammans med berörda myndigheter fortsätta arbetet med att genomföra förordningarna fullt ut men också fortsätta genomföra nödvändig utveckling och anpassning på nationell nivå av den europeiska sökportalen, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, den gemensamma databasen för identitetsuppgifter och detektorn för multipla identiteter.

Fokus kommer läggas på utveckling och anpassningar till den reviderade VIS förordningen, Eurodac samt Screeningsförordningen. Projektet ska också förbereda berörda myndigheter på den kommande införandefasen utifrån det tekniska perspektivet, vilket kommer att effektivisera och förbättrar möjligheterna för Sverige som medlemsstat att nå de uppsatta mål som förordningen syftar till.

Projektet är en stor del av införandet av Interoperabilitetsförordningarna som kommer ge möjlighet till att stärka informationsutbyte mellan it-system i syfte att upptäcka och förhindra grov organiserad brottslighet och terrorism.

Startdatum
2026-01-01

Slutdatum
2029-03-31

Projektet är en del av myndighetens genomförande av interoperabilitetsförordningarna vilket kommer att stärka informationsutbyte mellan EU-gemensamma it-system. Syftet med genomförandet är att stödja en effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna för att underlätta laglig gränspassage, förebygga och upptäcka olaglig invandring och gränsöverskridande brottslighet och terrorism, samt för att på ett effektivt sätt hantera migrationsströmmarna.

Målet med projektet är att Polismyndigheten ska ha förmåga att omhänderta interoperabilitetsförordningarna i verksamheten vid tidpunkten för de olika delarnas genomförande för att stödja en effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna. Målet nås genom att samordna och säkerställa framdrift i Polismyndighetens berörda verksamheter inom ett gemensamt projekt och genom att samverka med andra myndigheter.

Projektet ska:

• kartlägga omhändertagna och utestående verksamhetsbehov inom Polismyndigheten.
• samordna Polismyndighetens genomförandearbete i verksamheten t.ex. genom att stödja verksamheten i arbetet med att ta fram rutiner, arbetsmetoder, processer och kompetenshöjande insatser samt se till att utestående behov kopplade till interoperabilitetsförordningarna omhändertas.
• samordna genomförandearbetet på myndighetsnivå med övriga myndigheter, såsom Migrationsverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Kustbevakningen och löpande återrapportera till Regeringskansliet. 

Projektet förväntas bidra till att:

• stärka myndighetens förmåga att kontrollera personer vid yttre gräns samt upptäcka och förhindra gränsöverskridande brottslighet och terrorism.
• utveckla Sveriges gränsförvaltning och brottsbekämpning i gränsrelaterade områden.

Startdatum
2026-01-01

Slutdatum
2029-03-31

Projektet syftar till att genomföra aktiviteter som angetts i ansökan som godkänts av kommissionen med referens BMV//2024/SA/1.5.1/007, lot 1 - aktivitet 1.2, som syftar till att komplettera utrustning vid gränskontroller att användas av Entry Exit Systemet, EES.

Polismyndigheten har i uppdrag att implementera EU förordning 2017/2226 inrättande av ett in- och utresesystem, EntryExit System EES. Denna förordning kräver upptag av biometri, fingeravtryck och ansiktsbild, för att kunna identifiera de tredjelandsmedborgare som passerar landets gränser.

Via inköp av ytterligare hårdvara för biometrisk upptagning, fingeravtrycksläsare och kameror, syftar detta projekt till att förtäta förmågan av upptagning av biometri vid landets gränskontroller som gör att vi kan identifiera de tredjelandsmedborgare som inte uppfyller kraven för inresa eller vistelse inom Schengenterritoriet. Det bidrar även till en förbättrad förvaltning av de yttre gränserna, förhindra irreguljär invandring och underlätta hanteringen av migrationsströmmar.

Startdatum
2024-10-01

Slutdatum
2025-08-31

I Sverige ansvarar Polismyndigheten för gränskontroll av personer och hanterar Schengens yttre gräns. Underlag och statistik framtagna av Polismyndigheten visar att det finns problem med att personer försöker resa in i Sverige på felaktiga handlingar, varav en del upptäcks och nekas inresa vid ankomst till Sverige.

Det primära syftet med projektet är att genom förebyggande arbete innan avresa vid avreseorterna Istanbul och Dubai minska antalet personer som försöker resa in i Sverige och därmed Schengen med felaktiga handlingar. Projektet kommer att pågå i tre år. Projektet kommer att placera två sambandsmän (Airport Liaison Officer, ALO) i Istanbul och Dubai.

För att minska försöken att resa på felaktiga handlingar kommer sambandsmännen att ha en rådgivande roll till lokala aktörer som exempel flygplatspersonal. De kommer också att samarbeta med andra internationella aktörer så som andra länders sambandsmän, vilket ger dessa sambandsmän värdefull kunskap och information om svenska dokument så att de kan bli ännu effektivare när de påträffar svenska dokument.

Vidare kommer ALOerna att utbilda lokala aktörer inom svenska dokument för att på så sätt ge dom verktygen att mer effektivt upptäcka svenska felaktiga handlingar. Sambandsmännens närvaro på respektive ort kommer också att bidra till kunskap och information till exempelvis Polismyndighetens nationella samordningscentral (NCC) och därmed bidra till den svenska lägesbilden såväl som den europeiska lägesbilden gällande irreguljär migration.

De utstationerade sambandsmännen kommer också att inhämta underrättelser till nytta för arbetet mot brottsligheten avseende utnyttjande av arbetskraft genom människohandel och människoexploatering, handel med falska dokument och människosmuggling.

Eftersom flertalet av de personer som nekas inresa också ansöker om asyl vid ankomst kommer det förebyggande arbetet i Istanbul och Dubai också att påverka andra gränsförvaltande myndigheter i Sverige.

Startdatum
2024-10-01

Slutdatum
2027-08-31

In- och utresekontroll på landets flygplatser sker idag vid passkurer. Under 2024 träder EU:s nya in- och utresesystem Entry-Exit System (EES) i kraft. Kontrollprocessen utökas då med nya moment, vilket föranleder viss ökning av processtider såväl som väntetider i gränskontrollen.

I samband med att EES träder i kraft, uppdateras även utlänningslagen 9 kap. 8 i § - En utlänning som använder ett system för automatiserad gränskontroll i enlighet med artiklarna 8a och 8b i kodexen om Schengengränserna är skyldig att låta sig bli fotograferad och lämna fingeravtryck vid förhandsregistrering av uppgifter i in- och utresesystemet och vid användning av elektroniska spärrar.

Lag (2022:242). Lagändringen möjliggör ett införande av automatiska gränskontroller, s.k. e-gates vid våra större gränsövergångar för att underlätta flöden för laglig passage. De automatiska gränskontrollerna övervakas av gränspersonal vilket gör det möjligt att upptäcka och förhindra brottslig verksamhet och irreguljär migration in och ut ur Schengenområdet så som vid en reguljär passkur.

Startdatum
2024-09-06

Slutdatum
2027-08-31

Enligt den Nationella operativa avdelningens (Noa) strategiska inriktning ska problemet sättas i fokus för verksamheten där problemförståelse är en grundläggande förutsättning för brottsbekämpning.

Polismyndigheten konstaterar att det existerar ett gap mellan Polismyndighetens förmåga att bekämpa brott och den organiserade brottslighetens handlingsutrymme. POP, eller problemorienterad polisverksamhet, är en strategi som syftar till att identifiera, analysera och systematiskt hantera de bakomliggande omständigheterna som orsakar brott och olika former av störningar av den allmänna ordningen.

Istället för att enbart fokusera på att reagera på brott efter att de har begåtts, uppmuntrar POP till ett proaktivt och analytiskt angreppssätt där man söker djupare förståelse för de specifika förhållanden som bidrar till brott. Projektet SEMUN syftar till att institutionellt integrera POP inom Polismyndigheten. Genom att fokusera på specifika brottsproblem implementerats POP systematiskt från toppen ned för att skapa en strukturerad process där polisen identifierar och adresserar specifika orsakssammanhang.

Dessa problemområden, kallade polygons, väljs ut baserat på en noggrann analys av brottsdata och i samråd med relevanta aktörer för att säkerställa att insatserna är väl inriktade och proaktivt baserade på en kunskapsunderbyggd problembild och ger därmed en djupare förståelse för lokala brottsmönster. SEMUN syftar till att implementera ett problemorienterat arbetssätt mot kriminell ekonomi med målbilden att reducera den organiserade brottslighetens handlingsutrymme och skapa förutsättningar för ett mer proaktivt förhållningssätt mot olika problembilder.

Genom att införa POP kommer SEMUN att bidra till strategiska förflyttningar mot organiserad brottslighet och minska dess handlingsutrymme i samhället.

Startdatum
2024-11-01

Slutdatum
2027-10-31

Den grova och organiserade brottsligheten i Sverige växer sig allt starkare. I allt större utsträckning påverkas tredje man direkt och det finns en risk att problemet blir så pass stort att rättssäkerheten äventyras än mer och att de kriminellas aktiviteter blir systemhotande.

Målet är att bygga it-system som förstärkas med AI-förmågor inom språk- och textanalysområdet (NLP) för att skapa en teknikgrund som gör det möjligt att hantera allt större datamängder. Givet att allt mer fokus läggs på den tekniska bevisningen och att poliser är en bristvara, så behöver de tekniska hjälpmedlen fort-sätta att utvecklas för att kunna stötta den svenska polisen.

Polisen står redo att möta en vår tids största utmaningar tillsammans med andra aktörer inom och utom Sverige. För att hela rättskedjan ska kunna bli än starkare och de förbyggande åtgärderna ska kunna få maximal effekt så kommer AI, ML och NLP behöva bli en central komponent.

Detta ligger i linje med EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet (2021 - 2025) liksom aktuella prioriteringar i EU:s multidisciplinära plattform mot kriminella hot (EM-PACT) och andra strategier och handlingsplaner som tagits fram inom Europeiska unionen för att bekämpa grov organiserad brottslighet.

Förväntade resultat är extremt stora tidsbesparingar då idag manuella och tidskrävande steg kan automatiseras så att de kompetenta poliserna kan fokusera på att ta välgrundade beslut samt fokusera på mer värdehöjande aktiviteter inom t.ex. den utredande och underrättelseverksamheten.

Förutom att effektivisera och imitera redan befintliga arbetsuppgifter kommer dessa AI-förstärkta system medföra att handläggare, utredare och analytiker kan jobba på nya sätt för att hitta mönster i den underliggande datan som gömmer sig i allt större och växande datavolymer. Nyttan blir då att fler ärenden kan hanteras parallellt och klaras upp. Detta i sig kommer att leda till ett säkrare och tryggare Sverige genom att våldsspiralen kan brytas.

Startdatum
2024-09-06

Slutdatum
2027-08-31

Svenska brottsbekämpande myndigheter har som medlemsstat i Europolsamarbetet tillgång till Europols Informationssystem. EIS (Europol Information System) är ett referenssystem som kan användas för att kontrollera om information om en viss person eller ett intresseobjekt finns tillgänglig utanför nationella eller organisatoriska jurisdiktioner.

 Medlemsstaterna är skyldiga att på eget initiativ, enligt Europolförordningen, dela denna typ av information med Europol. Därutöver finns även ett stort behov av att dela informationen med övriga medlemsstater. Juridiskt regleras detta av Sveriges deltagande i Europolsamarbetet och med stöd av Europolförordningen. Samtliga medlemsstater har en nationell kontaktpunkt som ansvarar för all nationell registrering, radering och övrig registervård i EIS-registret. Idag utförs arbetet manuellt av två personer.

För närvarande registreras information i EIS från Polismyndigheten samt Säkerhetspolisen. I nära framtid kommer fler brottsbekämpande myndigheter kunna registrera information i EIS. Det nuvarande manuella arbetet är mycket tidskrävande samt innebär onödigt dubbelarbete med stor risk för fel i hanteringen av personuppgifter. I värsta fall kan fel information kopplas till fel person och rättssäkerheten ifrågasättas.

Arbetet är även volymmässigt begränsande. En automatisk överföring av data från relevanta, nationella system via en sk Data Loader kommer förbättra verksamheten avsevärt och i större omfattning tillföra relevant, kvalitativ information till övriga medlemsstater och Europol. En automatisering av processen kommer även öka kvantiteten av information som delas. Detta medför drastiskt ökat informationsutbyte mellan medlemsstater och, därmed, förbättrad svensk och europeisk brottsbekämpning.

Startdatum
2024-10-01

Slutdatum
2026-12-31

Tillämpning av biometri inom polismyndigheten relaterat till införandet av interoperabiliteten en utvecklings- och utbildningsinsats

2019 gav regeringen i uppdrag till Polismyndigheten, Tullverket, Migrationsverket, Säkerhetspolisen och Kustbevakningen att samordna genomförandet av Interoperabiliteten. Interoperabiliteten är ett EU-initiativ som kretsar kring förbättrad informationshantering om tredjelandsmedborgare i EU.

Projektet syftar till att säkerställa kompetens för medarbetare som kommer att arbeta med de nya verktyg och förmågor som tillgängliggörs verksamheten i samband med införande av Interoperabiliteten. Införandet medför ökade möjligheter att utifrån biometriska data, fingeravtryck och ansiktsbilder, göra registersökningar inom EU. Rätt använt skapar systemet möjlighet för ökad kontroll vid yttre gräns, motverkande av terrordåd samt brottsuppklarning vid grova brott. Konkret innebär Interoperabiliteten att nya förmågor tillgängliggörs polismyndighetens medarbetare, förmågor som kräver utbildning och förståelse för att uppnå full effekt.

Projektet adresserar dessa områden genom utveckling av utbildningsinsatser riktade till flera olika kategorier av medarbetare inom myndigheten. En kunskapsuppbyggnad sker samtidigt inom ramen för arbetet där projektets myndighet skapar en kompetensbas för att hantera framtida frågeställningar kopplade till Interoperabiliteten.

En god kunskapsnivå kring interoperabilitetsystemen bland polismyndighetens medarbetare är även viktigt ur ett riskhanteringsperspektiv. Interoperabilitetens system hanterar biometrisk information och är således nära kopplade till den personliga integriteten hos enskilda individer. Rent tekniskt använder systemen även artificiell intelligens (AI) för sökning.

Samtaget är detta omständigheter som ställer krav på användaren att på ett korrekt vis hantera och tolka resultaten från systemen. Målet är att myndigheten och de medarbetare som berörs efter projektets genomförande ska ha kompetens och känna trygghet i att nyttja de nya förmågor som Interoperabiliteten medför.

Startdatum
2023-10-06

Slutdatum
2026-06-30

Internationella enheten vid nationella operativa avdelningen (Noa) ska inom projektet Sirenekontoret och MID TP arbeta med att anpassa Sirenekontoret till att kunna utföra de manuella verifieringar av gula länkar (dvs utföra identitetsutredningar) som åligger Sirenekontoret under MID TP (Multiple Identity Detector Transitional Period). MID TP är den period på minst 1 år som infaller innan interoperabiliteten driftsätts.

Under MID TP ska personuppgifter i befintliga registreringar i EU-systemen SIS, VIS och EES jämföras med varandra och en sådan jämförelse kan leda till att gula länkar uppstår mellan registreringar i dessa EU-system. Under denna period kan en gul länk uppstå mellan två registreringar om identitetsuppgifterna inte stämmer överens trots att fingeravtrycken tillhör samma person.

Orsaken till att identitetsuppgifterna inte överensstämmer kan ha en giltig anledning men det kan också handla om ett identitetsbedrägeri. Den manuella verifieringen syftar till att utreda om det rör sig om ett misstänkt identitetsbedrägeri eller inte.

Sirenekontoret har ansvaret att utföra verifieringar i de fall det uppstått en gul länk mot en svensk efterlysning i SIS som är registrerad enligt förordning (EU) 2018/1862. När MID TP är slut och interoperabiliteten driftsätts kommer resultatet av verifieringen att bli synligt för slutanvändare av EU-systemen. Projektet ska arbeta med att förbereda det svenska Sirenekontoret inför MID TP och utgöra en del av den bemanning som arbetar med att manuellt verifiera gula länkar under MID TP.

I det förberedande arbetet ingår bland annat att ta fram rutiner avseende handläggningen vid Sirenekontoret, genomföra utbildning för Sirenekontorets personal samt kravställa it-stöd. Målet med projektet är att Sirenekontoret har utfört de manuella verifieringar av gula länkar som enligt interoperabilitetsförordningarna åligger Sirenekontoret under MID TP.

Startdatum
2026-01-01

Slutdatum
2028-12-31

Organiserad och gränsöverskridande brottslighet är ett allvarligt problem som bidrar till ökad vålds-, narkotika- och tillgrepps­brottslighet inne i landet. Brottsligheten hotar det demokratiska samhället. Automatic Number Plate Recognition (ANPR) innebär att maskinellt läsa av fordons registreringsskyltar och används som ett verktyg för att samla in fordonsinformation och fordonsrörelser.

Den nationella ANPR-förmågan som beskrivs i den här ansökan är den verksamhetsförmåga som krävs för att nyttja sådan teknik. En nationell gemensam förmåga att omvandla fordonsinformation och fordonsrörelser till agerbar information kommer att bidra till en effektivare brottsbekämpning. Förmågan kommer dessutom att ge en effektivare gränskontroll, möjliggöra en utökad internationell samverkan och verka brottsförebyggande.

Fordonsinformation och fordonsrörelser kan användas av ledningscentraler för att lokalisera personer och fordon samt utgöra bevis i utredningsverksamheten. Förmågan kan även förbättra precisionen av underrättelser och utgöra ett slagkraftigt verktyg för alla brottsbekämpande verksamheter.

Polismyndigheten ska tillhandahålla relevanta fordonsuppgifter i operativa syften från strategiska områden till rätt funktion inom myndigheten. Införande kommer att ske stegvis utifrån en prioriteringsordning baserad på var snabb brottsbekämpande effekt kan uppnås.

Vid projektets slut kommer Polismyndigheten att ha en plan för nationell och regional mottagarförmåga och en etablerad samordning med den ledning och styrning som krävs. I detta arbete ingår att ta fram utbildning, styrdokument och metodstöd. Erfarenheter och bästa praxis kommer att delas nationellt och med EU-länder samt Norge. Majoriteten av EU-länder har ANPR-förmåga och förmågan är i flera länder ett av deras viktigaste verktyg för brottsbekämpning. Regeringen före­slår lag­ändringar sommaren 2023 som ger polisen utökade möjligheter att bedriva kamera­bevakning i gränsnära områden.

Startdatum
2023-09-01

Slutdatum
2027-05-30

Genom Etiasförordningen (EU 2018/1240) inrättas ett system för reseuppgifter och resetillstånd. För att stå redo inför driftsättningen av Etias och den tvingande reglering som följer därav behöver Polismyndigheten fortsätta det omfattande arbetet för att uppfylla de skyldigheter som åligger Sverige som medlemsstat i enlighet med Etiasförordningen.

Driftsättningen av Etias kommer att ske samtidigt i samtliga medlemsstater och är beroende av ett fullständigt genomförande i varje medlemsstat för att driftsättning ska kunna ske. Projektet ämnar därför fortsatt identifiera och i rätt tid genomföra de åtgärder som krävs inför driftstart. För att genomförandet ska anses vara framgångsrikt krävs inte bara att Sverige uppfyller sina minimikrav utan även att berörda myndigheter har informerats om men också använder de verktyg som Etias erbjuder för att stärka den inre säkerheten, förhindra illegal invandring och skydda folkhälsan.

Arbetet omfattar organisation och driftsättning av den nationella Etias-enheten inklusive dimensionering och intern struktur för densamma. Projektet kommer även se över behovet av revidering av befintliga styrdokument för att införliva Etias i Polismyndighetens organisationsstruktur, framtagande av processer och arbetsmetoder för verksamheten vid den nationella Etias-enheten men också anpassning av andra processer med anledning av inrättandet av Etiassystemet. Även nödvändiga juridiska utredningar och analyser kommer att krävas för rättslig kvalitetssäkring av inrättandet av denna nya förmåga.

Projektet kommer även att ta fram det utbildningsunderlag som krävs för den nationella Etias-enhetens funktion. Projektet kommer att kravställa gentemot IT-avdelningen för att säkerställa att utvecklingen anpassas för verksamhetens syften och därigenom skapar förutsättningar för stor verksamhetsnytta. Detta arbete har redan påbörjats inom ramen för tidigare projekt. Detta projekt ämnar ta avstamp och fullfölja den påbörjade utvecklingen.

Startdatum
2023-09-01

Slutdatum
2026-12-31

Målet med projektet är att stärka den gränsöverskridande brottsbekämpningen samt att underlätta den fria rörligheten. Detta kräver en utveckling och anpassning på EU-nivå men även nationellt av EES kopplat till interoperabilitetsförordningarna (EU) 2019/817 och (EU) 2019/818 de kommande åren.

Syftet med projektet är att vidareutveckla tekniskt it-stöd (EES) med utökad förmåga, kopplade till de nya rättsakterna för interoperabilitet vilket syftar till att förbättra samarbetet och informationsdelningen mellan de gemensamma EU systemen som Informationssystemet för viseringar (VIS), In- och utresesystemet (EES), EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (ETIAS), Schengen Information System (SIS), Europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister avseende tredjelandsmedborgare (ECRIS-TCN) och Eurodac som innehåller fingeravtryck från asylsökande.

Det innebär att det tekniska it-stödet (EES) ges möjlighet att vid sökning med hjälp av alfanumerisk eller biometrisk data i de gemensamma EU systemen, via interoperabilitetskomponenterna ESP (European Search Portal), CIR (Common Identity Repository) och MID (Multi Identity Detector), får information om individen förekommer i flera system och vilken identitet som är registrerad i respektive system. 

Då projektet handlar om implementeringen av interoperabiliteten faller projekten in under kategorin som får finansieras med 90% enligt Artikel 12 (3) och Bilaga IV i BMVI förordningen (EU 2021/1148).

Startdatum
2023-09-01

Slutdatum
2027-12-31

Målet med projektet är att stärka den gränsöverskridande brottsbekämpningen samt att underlätta den fria rörligheten. Detta kräver en utveckling och anpassning på EU-nivå men även nationellt av SIS kopplat till Interoperabilitetsförordningarna (EU) 2019/817 och (EU) 2019/818 de kommande åren. Syftet med projektet är att vidareutveckla tekniskt it-stöd (SIS) med utökad förmåga, kopplade till de nya rättsakterna för interoperabilitet interoperabilitet.

Startdatum
2023-11-01

Slutdatum
2027-12-31

PNR-direktivet trädde i kraft 2018. En verksamhet för flygpassageraranalys (PIU) har inrättats med stöd av ISF och system för att ta emot och analysera PNR-uppgifter har utvecklats och tagits i bruk. Ett ökat antal beställare har föranlett fler beställningar.

De levererade PNR-uppgifterna har bidragit till många operativa resultat i form av gripanden, beslag och identifieringar. I nästa fas, som detta projekt syftar till att förbereda, behöver verksamheten utvecklas genom att bli renodlad 24/7 verksamhet. Detta för att kunna ge en effektiv och operativ användning av PNR-databasens uppgifter och för att optimera samverkan med de motsvarande verksamheterna i andra länder i linje med EU-direktivet.

Projektet kommer att bedrivas genom en resurstillsättning av operativa analytiker vilket på sikt kommer att underlätta och förbättra samordningen av informationsutbyten genom EU-gemensamma IT-system på området inre säkerhet. Därmed kommer en enhetlig tillämpning av EU:s regelverk om informationsutbyte inom området inre säkerhet att säkerställas och genomförandeåtgärd 2.1.1.a att förverkligas.

Det övergripande målet med projektet är att verksamheten ska kunna växa i personalstat för att nå full 24/7-täckning, för närvarande saknas medel i linjebudget för att omhänderta den merkostnad som en ökad personalstat innebär.

Startdatum
2023-05-01

Slutdatum
2026-04-30

Projektet syftar till att stödja driften inom Sveriges nationella samordningscentral (NCC) inom Nationella Gränspolissektionen, Nationella Operativa Avdelningen. NCC:s uppdrag är att upprätthålla en adekvat nationell situationsbild i linje med EU:s gemensamma gränsövervakningssystem EUROSUR och bidra till den gemensamma europeiska situationsbilden som upprätthålls av Frontex.

 Situationsbilden syftar till att upprätthålla lägesbild över händelser som sannolikt kommer att påverka de yttre gränserna, möjliggöra en snabb reaktionsförmåga och att rädda migranters liv. Genom projektet möjliggörs finansiering av den stärkta personalstyrka som bedöms som adekvat för att möjliggöra driften av NCC för den del som ansvarar för framtagandet av den nationella situationsbilden.

Startdatum
2023-04-03

Slutdatum
2026-09-30

Inom ramen för nya BMVI fonden finns det utrymme att finansiera tekniskt driftstöd av storskaliga EU system, så som EES, EntryExit System, som finansieras till 100% Målet är att säkerställa driften av Sveriges nationella in- och utresesystem, EES, genom att kontinuerligt uppdatera systemet utifrån EU gemensam livscykelhantering samt genom nationell livscykelhantering.

Syftet med uppdraget är att säkerställa ett system med hög tillgänglighet och hög säkerhet genom aktiviteter som löpande säkerhetsuppdateringar i den tekniska plattformen, statistikuttag för ex tillgänglighet av systemet, och kommunikation med eu-LISA vid exempelvis driftstörningar. Aktiviteterna kommer att bidra till en kontinuitet av driften och säkerheten av EES.

Startdatum
2023-06-01

Slutdatum
2027-09-30

PNR-uppgifter (passageraruppgiftssamlingar) används enligt PNR-direktivet för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet. PNR-uppgifter delas med behöriga myndigheter, andra medlemsstater och tredje land.

Syftet med ansökan är att säkerställa driften av polismyndighetens PNR-system, genom att kontinuerligt uppgradera systemet utifrån nationell livscykelhantering. Målet med projektet är att säkerställa ett PNR system med hög tillgänglighet, prestanda och säkerhet.

Startdatum
2023-02-01

Slutdatum
2026-01-31  

Schengens informationssystem (SIS) är ett system som Schengenländerna använder för att utbyta information med varandra inom ramen för polissamarbete, straffrättsligt samarbete och immigrationskontroll. Enligt förordningen ska varje medlemsstat även ha en nationell kopia bestående av de nationella datasystem som står i förbindelse med det centrala SIS, inklusive minst en nationell eller gemensam backup av N.SIS.

Varje medlemsstat har därmed ansvar för att ha god kontinuitet i driften av de nationella SIS-applikationerna. Genom att kontinuerligt uppgradera systemet utifrån både EU-gemensam och nationell livscykelhantering kommer Polismyndigheten att säkerställa att driften av Sveriges nationella SIS II system (NSIS II) håller god kvalitet. Syftet med projektet är att tillhandahålla ett system med hög tillgänglighet och hög säkerhet.

Startdatum
2023-02-01

Slutdatum
2026-01-31

I Sverige pågår arbetet med att genomföra de rättsakter som utgör rättslig grund för informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter. Under föregående programperiod antogs ett antal rättsakter som innebär att nya system för informationsutbyte ska inrättas, att gamla system ska vidareutvecklas samt att flera av EU:s centrala informationsutbytessystem ska kopplas samman genom den s.k. interoperabiliteten (eu-Kodex och operativt gränsöverskridande polissamarbete).

Genomförandet av interoperabiliteten och utvecklingen av underliggande system innebär stora förbättringar för den gränsöverskridande brottsbekämpningen inte minst genom effektiviserad åtkomst till informationen i dessa system för berörda myndigheter i brottsbekämpandesyfte. Genomförandet innebär dock krav på investeringar i utveckling av nya och vidareutveckling av befintliga nationella it-system.

De kommande investeringarna kommer att resultera i ett effektivt och säkert IT-stöd som kommer att vara det primära IT-systemet för polisens nationella kontaktpunkt för internationella ärenden (SPOC), där även Sveriges Interpol- och Sirenekontor samt Nationella enheten för Europol finns placerad. Denna utveckling krävs för genomförandet av EU-lagstiftning avseende informationsutbyten till exempel för genomförandet av Prümrådsbeslutet och kommande anpassningar för interoperabiliteten då den befintliga tekniska lösningen saknar förutsättningar för att implementera alla nödvändiga förordningsstyrda förändringar fullt ut.

Startdatum
2022-09-09

Slutdatum
2026-02-28

Under den kommande programperioden prioriterar IBM-strategin vidareutveckling av verksamheten vid den nationella samordningscentralen, NCC, och regionala samordningscentraler, RCC, samt samarbete och informationsutbyte kring en nationell situationsbild och att hitta lämpliga former för samverkan inom och mellan myndigheter på nationell nivå för exempelvis insamling av statistik och information från gränsövergångsställen.

Ett av syftena med den nationella situationsbilden är att säkra en ändamålsenlig, korrekt och nödvändig informationsöverföring kopplat till riskanalys på nationell, regional och lokal nivå.

Målet med gränskontrollverksamheten i Sverige är att vidareutveckla och upprätthålla en effektiv och enhetlig gränskontroll över hela landet, och bidra till att öka den inre säkerheten i Sverige och Europa.

Projektet ska bidra till att stärka situationsmedvetenhet, öka den operativa reaktionsförmågan för gränsförvaltningens syften samt öka den inre säkerheten i Sverige och Europa genom att utveckla ett tekniskt it-stöd med förmågor för insamling, sammanställning och visualisering av information som är relevant för att kunna upprätthålla en nationell situationsbild.

Projektet syftar även till att omhänderta åtgärder som eventuellt behöver genomföras efter Schengenutvärdering 2022 och i samband med Frontex:s sårbarhetsbedömningar.

Startdatum
2022-09-09

Slutdatum
2026-12-31