Frontex

• Samordna det operativa samarbetet mellan medlemsländernas förvaltning av de yttre gränserna.
• Bistå med utbildning av nationell gränsbevakningspersonal.
• Genomföra riskanalyser.
• Följa upp utvecklingen inom forskningen som är av betydelse för gränskontrollen.
• Bistå medlemsstaterna i situationer som kräver ökat tekniskt och operativt bistånd.
• Erbjuda tekniskt stöd till gemensamma insatser för återsändande av personer.

Varje medlemsland har ansvar för att kontrollera sina egna gränser, men byrån bidrar till enhetliga gränskontroller inom Schengenområdet.

Frontex arbetar operativt och till detta finns numera en stående styrka som ska omfatta 10 000 personer år 2027. Den stående styrkan är uppdelad på olika kategorier av personal, dels egenanställd personal, dels lång- och korttidssekunderad personal från medlemsstaterna. Den stående styrkan ska ha kapacitet att utföra uppgifter vad gäller gränskontroll och återvändande samt uppgifter som följer av EU:s sjöoperationsförordning, kodexen om Schengengränserna samt återvändandedirektivet.

Sveriges åtagande till Frontex stående styrka ökar succesivt fram till år 2027, då vi ska bidra med 193 personer per år. Polismyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Migrationsverket och Kriminalvården bidrar gemenensamt till den stående styrkan. 

Sverige kan också ta emot Frontex-personal i Sverige. En medlemsstat får begära att Frontex inleder en gemensam insats för att bemöta kommande utmaningar, däribland olaglig invandring, hot vid yttre gränser eller gränsöverskridande brottslighet. Inom Polismyndigheten håller nationella gränspolisenheten på att se över vilka förutsättningar som måste vara på plats för att framöver kunna använda denna möjlighet.

Utvecklingen i omvärlden med krig och konflikt, klimatförändringar och ökad polarisering påverkar EU:s gränser, och därmed även Sveriges gränser. För att möta denna utveckling och det ökade hotet som den gränsöverskridande brottsligheten utgör, krävs en gemensam ansats nationellt och på EU-nivå, där flera aktörer samverkar. I enlighet med förordning (EU) 2019/1896 om den europeiska gräns- och kustbevakningen (EBCG-förordningen) ska varje medlemsstat upprätta en nationell strategi för europeisk integrerad gränsförvaltning.

Den nationella integrerade gränsförvaltningen ska säkerställa fri och laglig rörlighet över Schengengränserna, en ordnad migrationshantering samt bidra till att upptäcka, förebygga, förhindra och bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

Den 13 juni 2024 beslutade regeringen om en ny nationell strategi för integrerad gränsförvaltning som gäller för perioden 2024 - 2027.  Strategin har tagits fram av Polismyndigheten efter samråd med övriga svenska gränsförvaltningsmyndigheter (Kustbevakningen, Tullverket, Migrationsverket och Kriminalvården) och i dialog med Sjöfartsverket och Säkerhetspolisen.

Gemensamma utmaningar och ett gemensamt ansvar

Strategin omsätter det EU-gemensamma arbetet nationellt och syftar till att skapa en struktur för att upprätthålla och utveckla svensk gränsförvaltning, styra verksamheten mot gemensamma nationella mål samt säkerställa att Sverige bidrar till genomförandet av EU:s övergripande mål för den europeiska integrerade gränsförvaltningen.

Sveriges strategi för europeisk integrerad gränsförvaltning 2024-2027 (pdf, 1 MB)