Mötesprotokoll från insynsrådet 9 december 2025

Möte i Polismyndighetens insynsråd 

Diarienr (åberopas) 
A039.981/2025

Kallade ledamöter

Närvarande

Petra Lundh, rikspolischef, ordförande  
Saila Quicklund (M)  
Sara Heelge Vikmång (S) 
Petter Löberg (S) 
Ulrika Liljeberg (C) 
Arman Teimouri (L)  
Adam Marttinen (SD) 
Katja Nyberg (SD)  
Torsten Elofsson (KD) 
Kalle Olsson (S) 
Fredrik Kärrholm (M) 

Frånvarande

Rasmus Ling (MP) 
Sedat Arif (S) 
Gudrun Nordborg (V) 
Henrik Vinge (SD) 
Louise Meijer (M) 
Övriga närvarande 
Martin Valfridsson, förvaltningschef 
Mats Berggren, biträdande avdelningschef, nationella operativa avdelningen (Noa)  
Fredrik Bratt, biträdande kommenderingschef NSH Val 
Erika Gyllenswärd, verksamhetsutvecklare Noa 
Monica Burman, analytiker Noa 
Jan Evensson, avdelningschef NFC 
Svante Engelbrektsson, verksamhetsutvecklare NFC 
Anders Östlund, kriminolog polisregion Mitt 
Ulrika Lundström, sakkunnig, rikspolischefens kansli

För kännedom till 
Nationella ledningsgruppen och samtliga kanslichefer

1. Fastställande av dagordning, utseende av 
justeringsman och föregående protokoll m.m. - Rikspolischefen och samtliga ledamöter

Rikspolischefen hälsade ledamöterna välkomna till dagens möte. Dagord
ningen fastställdes och Katja Nyberg utsågs att jämte ordföranden justera pro
tokollet. Föregående protokoll lades till handlingarna.  

2. Aktuella frågor - Rikspolischefen

Rikspolischefen inledde med att konstatera att det nu har gått två år sedan hon 
och biträdande rikspolischefen fick de tre uppdragen angående ökad lokal när
varo, förbättrade utredningsresultat och ökad effektivitet, samt summerade sta
tus i arbetet med uppdragen. Därefter lyfte hon bland annat kampanjen ”Våld 
är inte en privatsak” och de uppdaterade lägesbilderna över antal gängkrimi
nella och över utsatta områden.

På fråga av en ledamot anförde rikspolischefen att lägesbilderna över utsatta 
områden är hjälpsamma för polisen på så sätt att myndigheten och olika sam
verkanspartners kan få en gemensam bild och vidta rätt åtgärder.  
Vidare diskuterades hur man säkerställer kvaliteten och att det inte blir region
ala skillnader när man flyttar ut ansvar och verksamheter regionalt. Rikspolis
chefen svarade att det fortfarande är en svensk polis och att utvecklingen kom
mer att följas upp. När det gäller ansvaret för de verksamhetsnära delarna av 
HR och kommunikationsavdelningen som ska flyttas ut regionalt så kommer 
det nationella ansvaret för dessa verksamheter att ligga kvar på respektive av
delning. Rikspolischefen informerade även om att det pågår en intern översyn 
om var Polismyndigheten bör finnas geografiskt.  

En annan fråga som diskuterades var hur Polismyndigheten arbetar med våld 
mot barn i ljuset av att barn som har bevittnat våld själva har lättare för att ta 
till våld och sannolikt är lättare att rekrytera för att begå gängbrott. Här konsta
terades att BOB-arbetet numera bedrivs mer på individnivå och att vi återkom
mer till frågan under punkt 7 nedan.  

3. Operativa läget - Mats Berggren, Noa

Mats Berggren redogjorde för det operativa läget och nämnde bland annat följande. Våldskapaciteten och våldsviljan är fortsatt hög. Det dödliga våldet 
minskar men sprängningar och brandattentat ökar. Allt fler yngre används och 
påtryckningarna blir mer brutala. Vi frihetsberövar allt fler inom och utanför 
landet. Antalet åtal ökar och vi har en betydligt förbättrad uppklarning. Vi har också avvärjt minst 75 våldsdåd i år. Sverige leder en europeisk polisinsats 
OTF Grimm, som resulterat i 193 gripna i Europa. Antalet vishingbedrägerier 
minskar. Polismyndigheten arbetar för att inrätta ett Center för återtagande av 
brottsvinster, där flera myndigheter kan samverka. Vi har avvisat 367 internat
ionella brottsaktörer i år med återreseförbud och det har resulterat i 47 000 
färre anmälda tillgreppsbrott i år. Stölderna går ner i Sverige och Norge men 
inte i Danmark.

På fråga av en ledamot angående var de internationella brottsaktörerna fångas 
upp lämnades svaret att det sker både vid gränskontrollerna och inne i landet.  
En annan fråga ställdes angående hur samverkan med nätoperatörer som har 
plattformar fungerar. Svaret blev att det varierar, men att nätoperatörerna be
höver göra mer och att polisen behöver kunna tvinga de som inte gör tillräck
ligt mycket att ta ned mer material från nätet, på samma sätt som vi kan göra 
vid terror. Frågeställningen hanteras i en utredning. Polismyndigheten har 
också efterlyst en kriminalisering av de internationella brottsaktörer som kom
mer tillbaka till landet trots att de har återreseförbud. 

En fråga som myndigheten tog med sig var om den föreslagna lagstiftningen 
om stämpling träffar de gängkriminellas nya metoder (dvs. att lägga flera lager 
rekryterare mellan anstiftaren och utföraren).

4. Allmän frågestund 

Under den allmänna frågestunden ställdes ett flertal frågor och lämnades några 
medskick. Ett medskick var att de ytterligare poliser som kommer ut i yttre 
tjänst också behöver synas, exempelvis patrullerande på ett torg. Rikspolische
fen svarade att poliserna i yttre tjänst ska synas och göra insatser som gör 
skillnad på riktigt. Ett annat medskick från en ledamot var att det är viktigt 
med de lokala polisstationerna när många andra myndigheter minskar sin lo
kala närvaro.

En fråga som lyftes var om Polismyndigheten har identifierat några åtgärder 
som andra aktörer kan göra mer av. Det konstaterades att det finns många såd
ana exempel, bland annat socialtjänsten när det gäller unga och nätoperatö
rerna när det gäller nyrekrytering, och att denna fråga kan tas upp vid ett kom
mande insynsråd. Det gäller att kroka arm med andra aktörer. 
En annan viktig fråga att ta upp vid ett kommande insynsråd är hur det går i ar
betet mot arbetslivskriminalitet. Här svarade rikspolischefen att arbetet har 
kommit igång och att man nu gör bra tillsyner som gör skillnad. Som ett exem
pel nämns Stegra där flera hade kunnat avvisas men där bristen på förvarsplat
ser blev tydlig. 

Vidare diskuterades polisens förmåga att ta hand om de nya poliserna i tillväx
ten. Det konstaterades att polisen har hittat bra rutiner för att ta hand om dem, 
men att problemet är att lokaler, fordon, materiel, it m.m. kostar stora pengar. 
Avslutningsvis diskuterades hur vidareutbildningen fungerar. Här sker en utveckling mot fler digitala utbildningar och att få in mer kunskap om utredningsverksamhet och tekniska verktyg i grundutbildningen.  

5. NSH Val 2026 - Fredrik Bratt, biträdande kommenderingschef i NSH Val 2026

Fredrik Bratt redogjorde för hur Polismyndigheten arbetar med att skydda va
let genom att organisera sig i en nationell särskild händelse. Den övergripande 
inriktningen är att ett fritt och säkert val kan genomföras där Polismyndigheten 
särskilt ska fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna 
kan utövas med bibehållen ordning och säkerhet. Han redogjorde vidare för de 
potentiella utmaningar man ser i stort (såsom cyberbrott, otillåten påverkan, 
omvärldsläge hat och brott mot förtroendevalda, ökad polarisering, radikali
sering och de politiska ytterkanterna, allmänna sammankomster).

6. Arbetet med brott mot särskilt utsatta brottsoffer - Erika Gyllenswärd och Monica Burman, Noa, Jan Evensson och Svante Engelbrektsson, NFC och Anders Östlund, polisregion Mitt

Föredragandena beskrev hur Polismyndigheten arbetar för att förebygga och 
utreda brott mot särskilt utsatta brottsoffer. Särskilt fokus ligger på det proak
tiva, brottsförebyggande arbetet gentemot gärningspersoner, liksom på utred
ning, lagföring och det forensiska arbetet inom denna ärendetyp.

För att identifiera potentiella högriskaktörer tittar man på olika riskfaktorer 
och olika aktörstyper. Proaktiva åtgärder vidtas sen utifrån en bedömning av 
vad som förväntas ge mest effekt mot individen.  

Det finns stora mörkertal när det gäller anmälningar. Det är fler yngre kvinnor 
som anmäler men fler äldre kvinnor som mördas.  
Myndigheterna (polis, hälso- och sjukvård, socialtjänst) måste dela mer in
formation med varandra för att kunna förebygga brott. Vid exempelvis miss
bruk kan polisen förmedla information om det till vården. Ibland görs också 
gemensamma insatser tillsammans med kvinnojourerna eller socialtjänsten och 
det finns flera samverkansforum.

Vid utredning av brott mot särskilt utsatta brottsoffer har det identifierats flera 
framgångsfaktorer och det är bland annat frihetsberövande, målsägandebiträde 
i ett tidigt skede, bra inledande förhör, följa framarbetade stöd och att använda 
forensiken.

En ledamot frågade hur polisen säkerställer att information om en högriskaktör 
förs vidare om personen flyttar. Svaret blev att polisen då delar informationen 
vidare till mottagande kommun och LPO.

En annan fråga var om man kan överföra dessa strategier till arbetet med våld 
mot barn. Svaret blev att arbete med att söka efter rätt riskfaktorer vid våld av 
barn och mot barn pågår just nu.  

7. Förslag på dagordningspunkter till nästa möte och övriga frågor - Rikspolischefen 

Rikspolischefen undrade om det finns ytterligare önskemål om dagordnings
punkter inför kommande insynsråd. I så fall finns möjlighet att skicka in dem 
till rikspolischefens kansli.

8. Rikspolischefens avslutning - Rikspolischefen

Rikspolischefen tackade ledamöterna för i år och önskade God jul och Gott 
nytt år. Nästa möte är den 10 mars 2026. 

Vid protokollet 
Ulrika Lundström 

Justeras 
Petra Lundh 
Katja Nyberg