Sprängningar och skjutningar - polisens arbete
Polisen arbetar brett inom hela myndigheten för att få stopp på skjutningar, sprängningar och övrig grov kriminalitet som ofta hänger ihop.
De skjutningar och sprängningar som polisen ser i samhället är en del av en komplex problembild, det pågår ett arbete inom Polismyndigheten att försöka minska skjutningarna, men det kommer att ta tid.
Frågor och svar om sprängningar
Exempel på polisens arbete
Polisens förmåga har utvecklats inom bland annat analys, lagföring och resursfördelning. Men de kriminellas förmåga har ökat ännu snabbare. För att stoppa utvecklingen krävs det att flera av samhällets aktörer arbetar för att gemensamt pressa tillbaka den grova brottsligheten.
I nuläget förstärker Polismyndigheten med personal i aktuella konflikter, vi samarbetar intensivt nationellt, regionalt och internationellt för att stoppa den organiserade kriminalitetens utbredning. Polisen har också en pågående rekrytering av nya medarbetare till myndigheten, men en avgörande del i att få stopp på skjutningarna är att vi får stopp på rekryteringen av unga kriminella.
Statistik för antal skjutningar
Sedan november 2016 för polisen på regeringens uppdrag statistik över antalet bekräftade skjutningar. Statistiken avser antalet skjutningar månad för månad, per polisregion och totalt, hur många som avlidit till följd av skjutvapenvåld respektive hur många som skadats av skjutvapenvåld.
En bekräftad skjutning är tillfälle då det avfyrats projektiler med krutladdat vapen och att det finns spår efter detta i form av kulor, hylsor eller skador på material eller personer som kommer av beskjutningen, alternativt att det finns fler än ett oberoende ögonvittne till skjutningen. Skjutningen måste också vara icke-legal och inte uppenbart oavsiktlig.
Observera att statistiken över bekräftade skjutningar är preliminär. Statistiken samlas in och sammanställs från regionerna vid ett strikt slutdatum.
I samband med inrapporteringen kan olika felkällor uppstå. Det kan exempelvis vara att en händelse som har klassats som en skjutning i utredningen inte visar sig vara det eller att händelsen inte har hunnit rapporteras in vid månadsslutet. Detta medför att rapporteringen i vissa fall blir släpande och revideras i efterhand kommande månad. Erfarenhetsmässigt är denna eftersläpning större under sommarmånaderna.
2024, Bekräftade skjutningar per region och månad till och med 31 oktober (pdf, 69 kB)
2023, Bekräftade skjutningar per region och månad (pdf, 38 kB)
2022, Bekräftade skjutningar per region och månad (pdf, 23 kB)
2021, Bekräftade skjutningar per region och månad (pdf, 82 kB)
2020, Bekräftade skjutningar per region och månad (pdf, 81 kB)
2019, Bekräftade skjutningar per region och månad (pdf, 84 kB)
2018, Bekräftade skjutningar per region och månad (pdf, 84 kB)
2017, Bekräftade skjutningar per region och månad (pdf, 83 kB)
2016, Bekräftade skjutningar per region och månad (pdf, 12 kB)
2017-2020 (november), Bekräftade skjutningar Sverige (pdf, 580 kB)
Statistik för antal sprängningar
Statistiken avser bekräftad allmänfarlig ödeläggelse (detonationer), försök, och förberedelse till allmän ödeläggelse månad för månad, per polisregion och totalt.
2023, Sprängningar (allmänfarlig ödeläggelse) per region och månad (pdf, 40 kB)
2022, Sprängningar (allmänfarlig ödeläggelse) per region och månad (pdf, 33 kB)
2021, Sprängningar (allmänfarlig ödeläggelse) per region och månad (pdf, 19 kB)
2020, Sprängningar (allmänfarlig ödeläggelse) per region och månad (pdf, 83 kB)
2019, Sprängningar (allmänfarlig ödeläggelse) per region och månad (pdf, 51 kB)
2018, Sprängningar (allmänfarlig ödeläggelse) per region och månad (pdf, 50 kB)