Frågor och svar om sprängningar

Man får intryck av att sprängningarna ökar. Hur har utvecklingen sett ut i Sverige när det gäller antal sprängdåd?

Antalet sprängningar varierar i frekvens över året. De följer allt som oftast konfliktläget inom de kriminella nätverken och om konflikterna eskalerar ökar även antalet sprängningar och skjutningar. Jämfört med tidigare år har sprängningarna gått ner något i antal men ligger fortfarande på en hög nivå.

Hur orolig ska man vara som medborgare?

Vi ser en förskjutning från att flertalet sprängningar tidigare utfördes mot näringsverksamheter till att de nu går mot bostäder (flerfamiljshus). Syftet är oftast att skrämmas istället för att skada, men riskerna för personskador är trots det mycket stora då det räcker med att någon råkar passera förbi vid fel tillfälle.

Medborgarna ska generellt inte oroa sig för att bli utsatta, men självklart skapar skadorna från en sprängning stor otrygghet för de som drabbas. Om man som allmänhet ser något misstänkt farligt föremål ska man kontakta polisen.

Vad är det för typer av sprängladdningar som används?

Sprängladdningarnas typ varierar, men konstruktioner gjorda av dynamitsprängämne är vanligt och periodvis även användningen av handgranater. I civilsamhället används sprängämnen på exempelvis byggarbetsplatser och där har vi sett att kriminella kommit över sprängämnen genom stölder alternativt via någon anställd. När det gäller handgranater är dessa oftast insmugglade till Sverige. Sprängladdningarnas konstruktion kan generellt vara fjärr-, offer- eller tidsutlösta, varav det sistnämnda är vanligast i Sverige.

Det verkar framför allt vara Stockholm och Skåne som drabbats, vad beror det på?

Sprängningarna är i huvudsak förekommande i våra tre storstadsregioner: Stockholm, syd och väst. Det hänger samman med att flest kriminella nätverk och grupperingar finns i dessa regioner.

Vilka utför sprängdåden och vilka ligger bakom?

De flesta sprängningar kan hänföras till de kriminella nätverken. Utredningsläget kan vara komplicerat då flera nivåer och personer kan vara inblandade, från beställare av en sprängladdning till utförare på gatan.

Hur arbetar bombskyddet?

Nationella bombskyddets uppdrag är att hantera och oskadliggöra farliga föremål. I syfte att bevissäkra samverkar bombskyddet med kriminaltekniker på plats och vid behov även under den fortsatta utredningen.

För att förebygga sprängningar vidtar polisen olika åtgärder. Lagstiftningen kring tillstånd, förvaring och hantering av civila sprängmedel har skärpts för att försvåra att sprängmedel kommer på illegala avvägar. Inspektioner görs i förekommande fall för att kontrollera att regelverket efterlevs.

Antalet fynd av farliga föremål som påträffas i samband med till exempel husrannsakningar har ökat, vilket kan vara en effekt av polisens ökade aktivitet. Av de fynd som görs bedöms cirka en tredjedel som skarpa och hade, om de inte beslagtagits, kunnat användas på gatan.

Hur arbetar det nationella bombdatacentret?

Polisens nationella bombdatacenter följer läget och samordnar alla ärenden med farliga föremål i kriminell kontext. De stödjer regionernas utredare och åklagare i syfte att öka förutsättningarna för lagföring inom verksamhetsområdet. Under de senaste två åren har ett flertal bombbyggare och utförare dömts. Polisen kommer fortsätta att prioritera och utveckla arbetet med att minska antalet ärenden med farliga föremål och sprängningar i samhället.