Sök
Stäng Meny

Snabbare lagföring - polisens arbete

Snabbare lagföring är en effektiv arbetsmetod vid enklare brott där polisen utreder brottet direkt vid ingripandet. Flera myndigheter i rättskedjan samverkar och metoden minskar avsevärt tiden från brott till dom.

Filmer - så går det till

Filmer som steg för steg beskriver tillgänglighetsdelgivning och förhandsgodkännande av strafföreläggande.

Tillgänglighetsdelgivning, så fungerar det

Filmerna är framtagna på svenska, engelska, spanska och arabiska med undertexter. De finns även som syntolkade.

Förhandsgodkännande av strafföreläggande, så fungerar det

Filmerna är framtagna på svenska, engelska. De finns även som syntolkade.

Arbetsmetoden omfattar brott som ger högst tre års fängelse där den misstänkta ska vara över 18 år och anträffas på brottplatsen. Brottsligheten kan exempelvis vara narkotikainnehav, butiksstöld, olovlig körning, rattfylleri och brott mot knivlagen samt brott som skadegörelse, sexköp och enklare vapenbrott. 

Metoden är ett samarbete mellan Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, tingsrätterna, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården där alla myndigheter samverkar i hela lagföringskedjan med det gemensamma målet snabb prövning.

Arbetssättet med snabbare lagföring inleddes på försök 2018 och har sedan dess utökats för att införas successivt i hela landet till 2023.

Snabbare lagföring utvidgning 2021-2023 (pdf, 193 kB)

Besked om datum för rättegång vid brottstillfället

Snabbare lagföring avser brott som polisen kan utreda på plats. Den som begår brottet får en tillgänglighetsdelgivning direkt i handen av polisen. Där framgår när åtalshandlingarna blir klara i tingsrätten och ett preliminärt datum för rättegång.

Snabbare lagföring steg för steg

  • När en polispatrull stoppar en misstänkt, för exempelvis olovlig körning, narkotikabrott eller stöld, kontaktar den en jourförundersökningsledare som beslutar om snabbare lagföring är aktuellt och ger stöd och återkoppling per telefon. Förundersökningsledaren kan också direkt besluta om hur brottsutredningen ska genomföras.
  • Den misstänkte delges direkt och får en preliminär tid för huvudförhandling i tingsrätten. Alternativt, om den misstänkte erkänner, skriver han eller hon på en fullmakt till polisen med ett bötesbelopp, som sedan fastställs av en åklagare (strafföreläggandefullmakt).
  • Ärendet går direkt vidare till åklagare och polispatrullen kan fortsätta sitt arbete på fältet.
  • Om ärendet gäller ringa narkotikabrott och rattfylleri skickas proverna till Rättsmedicinalverket som analyserar alla blod- och urinprover från polisen.
  • Vid behov genomför Kriminalvården personutredningar så att tingsrätten kan bestämma rätt påföljd. Det kan innebära till exempel behandling om den misstänkte döms för grovt rattfylleri.

Film: Arbetsmetoden snabbare lagföring

Vinster med snabbare lagföring 

Metoden snabbare lagföring skapar vinster ur flera olika perspektiv.

Den misstänkte får en snabb återkoppling från samhället när hen har begått ett brott. För en brottsaktiv person leder det till att samhällets reaktion för återfall i brott skärps eftersom nya brott leder till en ny påföljd. För omgivningen blir det tydligare att ett brott också leder till ett straff.

Det läggs även ett större ansvar på den misstänkte att själv hålla sig tillgänglig och passa tid för förhör och rättegång istället för att polis, åklagare och tingsrätt ska lägga tid på att leta efter den misstänkte. Det är inte möjligt för den misstänkte att undvika rättegång genom att göra sig oanträffbar.

Samtidigt blir det enklare för den som är misstänkt att veta vad som förväntas, eftersom hen får information redan från början om när handlingarna blir klara i tingsrätten och när en huvudförhandling (rättegång) planeras.

Eftersom rättegången hålls kort tid efter brottet får domstolen ett bättre underlag för sin bedömning, när parter och vittnen ofta minns händelsen bättre. Det innebär också att de involverade snabbare kan lägga händelsen bakom sig och gå vidare.

För polisen innebär snabbare lagföring att man sparar tid och resurser i utrednings­arbetet. Utred­ningsverksamheten blir avlastad från mängdbrott och man kan lägga resurser på grövre brott.

Snabbare lagföring innebär även att utredning­arna håller högre kvalitet, eftersom poliser i yttre tjänst får ett stöd på plats av förundersöknings­ledare. Det leder till färre begärda kompletteringar från åklagare och mer enhetligt utredningsarbete.