Så jobbar polisen med kamerabevakning

Varför använder polisen kamerabevakning? 

Kamerabevakning på offentliga platser har en lugnande effekt, särskilt i områden som tidigare drabbats av ordningsstörningar och brottslighet. Reaktionerna från invånare, kommuner och näringsidkare efter att kamerabevakning införts är ofta väldigt positiva.

Ett exempel är sprängningar nära flerfamiljehus och villor, som har blivit en allt vanligare metod bland grovt kriminella. I de fallen är snabbt installerade, mobila kameror med tydlig skyltning ett sätt att förebygga grovt våld och öka tryggheten. [All text i avsnittet hämtad från wordfilen.]

Hur hjälper kamerabevakning polisen? 

Kamerabevakningen är ett sätt för polisen att förebygga, förhindra och upptäcka brott och det inspelade materialet kan bli en viktig del i brottsutredningar. Bildmaterialet kan både stärka misstankar och bidra till att personer frias från dem. Allt fler fall klaras upp tack vare kameror då teknisk bevisning blivit en allt viktigare del i att identifiera, gripa och lagföra gärningspersoner.

I många brottsutsatta områden har rädslan och tystnadskulturen vuxit sig stark. När människor inte vågar vittna blir kamerorna viktiga. Kamerorna hjälper dessutom polisen i det dagliga arbetet genom att snabbt ge en lägesbild av vad som händer på en plats. Det gör det lättare att leda insatser och använda polisens resurser där de behövs som mest.

Var kamerabevakar polisen?

Polisen informerar alltid allmänheten när vi kamerabevakar. Det gör vi genom att sätta upp tydliga skyltar på de platser som kamerabevakas.

Polisens beslut om var kamerabevakning ska ske

Polisen gör dessutom alltid en bedömning i förväg om kamerorna kommer att filma en integritetskänslig plats, till exempel enskildas bostäder, en förskola eller en vårdinrättning. För att se till att sådana platser inte filmas lägger polisen in en heltäckande maskering som täcker den integritetskänsliga platsen. Det innebär att den delen av kamerans upptagningsområde inte finns med i det inspelade materialet. Maskeringen är inbränd i filmen och kan inte lyftas bort. [All text i avsnittet hämtad från wordfilen.]

Länk?

Vilka slags kameror använder polisen?

Fasta, tillfälliga och mobila kameralösningar

Polisen kamerabevakar på ett antal offentliga platser i landet med olika typer av kameror. Det kan röra sig om kontinuerlig bevakning av gator, torg, köpcentrum, vissa vägsträckor eller av platser i bostadsområden med kriminell påverkan.

Tidsbegränsad bevakning kan exempelvis ske i samband med festivaler, fotbollsmatcher och andra evenemang eller vid hastigt uppkomna situationer eller vid social oro. Polisen kan också kamerabevaka i kollektivtrafiken och i gränsnära områden vilket innebär flygplatser samt vissa hamnar, järnvägsstationer och gränsövergångar med biltrafik. Polisen kan också dela kamerautrustning med andra samhällsaktörer som redan kamerabevakar på en plats. Bevakningen sker i enlighet med kamerabevakningslagen.

De flesta kameror installeras på husfasader där de överblickar gator och torg. Det finns också mer tillfälliga och mobila kameralösningar som polisens kameravagnar. De är små släpvagnar med en mast som det sitter kameror i. Polisen använder vagnarna när man snabbt behöver komma igång med bevakning på en viss plats och för att de är lätta att flytta vid behov. [All text i avsnittet hämtad från wordfilen.]

Drönare, UAS, FDR

UAS (Unmanned Aircraft System) eller drönare används för att få lägesbilder och översiktsbilder över större områden, för skydd av blåljuspersonal vid insatser, vid offentliga tillställningar som exempelvis idrottsevenemang eller konserter, vid demonstrationer och i det brottsförebyggande arbetet.

Entréer till bostäder, fönster och balkonger bevakas bara om det är motiverat för att skydda enskilda från att utsättas för brott eller för att upprätthålla ordning och säkerhet. 

Vilka regler gäller för drönare?

[Text från tidigare version av sidan.]

ANPR automatisk avläsning av fordons registeringsnummer

ANPR-kameror (Automatic Number Plate Recognition) läser automatiskt av fordons registreringsnummer samt tar bilder på registreringsskylt och fordonet. Det kan handla om att lokalisera en efterlyst person eller fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats. Bilder på fordon som samlas in och lagras, maskeras för att inte behandla bilder på enskilda. Därtill samlar polisen in fordonsinformation i syfte att testa och utveckla . Information som samlas in i testverksamhet används inte inom polisens brottsbekämpande verksamhet.

Polisen samlar även in fordonsinformation med hjälp av ANPR-kameror i områden som ligger nära Sveriges gränser, så kallade gränsnära områden, och inne i landet på vägar, gator och torg och andra leder eller platser som allmänt används för trafik med motorfordon. [All text i avsnittet hämtad från wordfilen]

Kroppsburna kameror 

Kroppsburna kameror bärs av uniformerade poliser i yttre tjänst sedan år 2023 och det främsta syftet är att förbättra arbetsmiljön och stärka medarbetarskyddet. Bärandet av kamerorna bidrar även till att stärka bevisföring då brott som fångas på film blir enklare att lagföra.

Rättssäkerheten stärks också eftersom incidenter mellan polis och allmänhet som fångas på film och ger en tydlig bild av vad som har skett i en specifik situation. Kamerorna är också ett viktigt hjälpmedel för polisen, inte minst när poliser utsätts för mycket grovt våld som exempelvis vid påskupploppen 2022. Flera gärningsmän kunde fällas för brott eftersom de fångats på polisernas kroppsburna kameror. 

Kameran är som huvudregel satt i ett förinspelningsläge vilket innebär att kameran löpande spelar in film utan ljud. Det förinspelade materialet lagras i en minut varefter det automatiskt spelas över om inte startar en aktiv inspelning. När inspelningen startar piper kameran tre gånger och en ljusindikator på kameran skiftar färg från grönt till rött.

Det är den enskilde polismannen som själv avgör när inspelning sker. Kameran kan exempelvis användas i samband med ingripanden, förhör eller för annan dokumentation. Det inspelade materialet kan användas i utredningar om brott. Om det inspelade materialet inte ingår i en utredning raderas det automatiskt efter maximalt två månader.  [All text i avsnittet hämtadfrån wordfilen]

Polisbilar med kameror

alla nya polisbilar utrustade med kameror i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet samt underlätta utredning och lagföring av brott. Kamerorna används också för att öka trafiksäkerheten, minska risken för våld mot polispersonal och minska mängden blåljussabotage mot polisens bilar[Tidigare skrivning av sista meningen: Kamerorna minskar också risken för våld mot polisbilar och poliser. Behålla?]

Så fungerar kamerorna 

Bilarna har flera kameror som riktas utåt och ger 360 graders upptagning runt polisbilen. En framåtriktad kamera är rörlig och har zoomfunktion. Alla kameror är som huvudregel satta i ett förinspelningsläge vilket innebär att kamerorna löpande spelar in film. Det förinspelade materialet lagras i tre minuter varefter det automatiskt spelas över om inte polispatrullen startar en aktiv inspelning. Om inspelningen startas lagras även de tre förinspelade minuterna i syfte att kunna dokumentera ett helt händelseförlopp. Det är alltid den enskilde polismannen som bestämmer när inspelning aktiveras utifrån vissa givna ändamål. Inspelningen avslutas så snart det inte längre finns skäl för att dokumentera en händelse.

Inuti bilen finns också en kamera som är riktad mot baksätet. Även denna kamera aktiveras manuellt av polispatrullen utifrån vissa givna ändamål, som exempelvis förhör. Inne i bilen finns det också möjlighet att spela in ljud i syfte att kunna dokumentera hot eller andra uttalanden från till exempel gripna personer.

Bevakning när polisbilen är obemannad

När polispatrullen parkerar och lämnar polisbilen obemannad är förinspelningsläget aktiverat vilket innebär att kamerorna löpande spelar in film. Det förinspelade materialet lagras i tre minuter varefter det automatiskt spelas över. Om någon skulle angripa bilen eller försöka göra inbrott aktiveras dock inspelningen och de tre förinspelade minuterna lagras. Denna funktion finns i syfte att skydda polisens fordon mot blåljussabotage men också att kunna utreda sådana brott om de sker.

Dekaler upplyser om bevakning i polisen

När kamerorna används utan att patrullen är på plats gäller reglerna i kamerabevakningslagen och då finns det ett särskilt krav på upplysning. Därför har alla målade polisbilar med denna inspelningsfunktion en dekal på sidorutan med information om bevakningen.  [All text i avsnittet hämtad från wordfilen]

Automatisk bildanalys, ansiktsigenkänning

Polisen använder i vissa fall automatiska bildanalysverktyg och syftet med behandlingen är framförallt att lättare hitta personer eller föremål i ett omfattande bildmaterial.

Behandling av biometriska uppgifter, till exempel så kallad ansiktsigenkänning används bara i situationer som har bedömts som absolut nödvändiga och endast på bildmaterial som samlats in och behandlas för bestämda ändamål, såsom i en pågående förundersökning.    

Idag gör man inga sökningar på biometriska uppgifter i realtid, men man använder sig av bildanalysverktyg för att söka på föremål på vissa platser för att stödja den operativa lägesbilden, exempelvis genom att vid behov kunna söka och sätta larm på objekt av intresse.  [All text i avsnittet hämtad från wordfilen]

[Alternativ skrivning till de två sista styckena: Polisen behandlar biometriska uppgifter, så som så kallad ansiktsigenkänning, endast när det har bedömts som absolut nödvändigt. Och endast på bildmaterial som samlats in och behandlas för bestämda ändamål, såsom i en pågående förundersökning. 

Idag gör polisen inga sökningar på biometriska uppgifter i realtid. Däremot används bildanalysverktyg för att söka på föremål på vissa platser för att på så sätt stödja den operativa lägesbilden, exempelvis genom att vid behov kunna söka och sätta larm på objekt av intresse.]

Bevakning av polishus

Flera av polisens lokaler kamerabevakas. Det kan till exempel röra sig om receptioner och väntrum på polisstationer som bevakas för att öka säkerheten för myndighetens anställda och besökare. Vissa av polisens lokaler utgör även skyddsobjekt och bevakas av den anledningen. [Texten i avsnittet hämtad från wordfilen, SäkA ska komplettera].

Automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK

Polismyndigheten använder kameror för automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK). Det finns idag cirka 2 000 trafiksäkerhetskameror utplacerade på de statliga vägarna för att sänka hastigheten och rädda liv på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor. [alt.  Det finns idag cirka 2 000 trafiksäkerhetskameror på de statliga vägarna. Syftet med kamerorna är att bilisterna ska sänka hastigheten och att liv ska räddas på vägar med höga hastigheter och stor risk för olyckor.] Kamerorna är placerade synligt och är väl skyltade. Endast de som kör för fort fotograferas. Om ett fordon överskrider den hastighet som är inställd i mätsystemet registreras överträdelsen och en bild tas så att registreringsskylten och föraren syns. Registreringen och bilden används för att utreda och lagföra överträdelsen.

Automatiska bildanalysverktyg användas på vissa platser för att stödja den operativa lägesbilden, [alt. ge en aktuell bild av vad som händer på platsen] exempelvis genom att vid behov kunna söka och sätta larm på objekt av intresse. 

Hur värnar polisen om din integritet?

Kamerabevakning får bara ske på platser där det är ett nödvändigt och lämpligt stöd i polisens arbete. För att värna den personliga integriteten får kamerabevakning på allmänna platser bara göras när behovet väger tyngre än den enskilde individens rätt att inte bli bevakad. Bedömningen blir alltid dokumenterad. 

Personuppgiftsbehandling vid kamerabevakning

Användningen av kameror styrs av tydliga regler. Polisens anställda får bara ta del av videomaterialet i samband med sitt arbete och det är bara behörig personal som har tillgång till bildmaterialet. Materialet raderas dessutom automatiskt efter en viss tid.

All användning loggas och kameror som används i offentliga miljöer har en maskering som förhindrar att exempelvis bostadsentréer, fönster eller balkonger till privatbostäder filmas.

Även förskolor, lekplatser, kolonilotter och sjukvårdsinrättningar maskeras, om ingen särskild bedömning gjorts i beslutet om kamerabevakning. Detta kontrolleras regelbundet.

Polisen informerar dessutom tydligt om var kamerabevakning sker genom skyltar på plats.