Kontantcykeln – kretslopp av kontanter med brottsligt ursprung

Penningtvätt genom utförsel av kontanter

Den organiserade brottsligheten är i allt högre grad internationell. Transport av kontanter och andra tillgångar utgör vanliga led inom gränsöverskridande penningtvättsupplägg. Inom de kriminella miljöerna finns det ett stort behov av att flytta brottsvinster över Sveriges gränser. Samtidigt är det är idag svårare att växla svenska kontanter utomlands. När finansiella företag ska föra tillbaka kontanter till Sverige tvingas de nämligen att förbättra sina kontroller av pengarnas ursprung. Behovet av att tvätta brottsvinster kvarstår bland kriminella, vilket kan ge en ökad efterfrågan på andra typer av betalsätt och hantering av tillgångar, som kryptovaluta och guld.

Även om transport av kontanter kan ha legitima grunder så finns det många skäl för kriminella aktörer att fysiskt flytta kontanter ut ur Sverige och tvätta dem utomlands. Finanspolisen bedömer att risken är stor för att kontanter som flyttas över gränsen helt eller delvis utgörs av brottsvinster som har genererats i Sverige, bl.a. genom narkotika, bedrägerier och arbetslivskriminlitet. Ofta är syftet att föra in brottsvinster i den legala ekonomin, då särskilt till länder där möjligheterna att placera kontanter i de finansiella systemen är stora. Det finns fler illegala syften, som finansiering av ny brottslighet genom till exempel storskalig narkotikahandel. Dessa utflöden av brottsvinster bidrar då indirekt till den omfattande insmugglingen av narkotika till Sverige, vilket är en stark förutsättning för den organiserade brottsligheten att växa.

Kontanter omvandlas till andra tillgångar

Penningtvätt handlar om att bryta spårbarheten mellan brott och brottsvinster, och därmed försvåra för brottsbekämpande myndigheter att upptäcka och återta pengarna. Kriminella aktörer behöver ofta omvandla kontanter till andra betalmedel för att enklare kunna använda dem. Därför kan kontanter transporteras ut från Sverige till länder med sämre tillsyn eller sämre tillämpning av regelverk. Där kan kontanterna på ett enklare sätt placeras i de finansiella systemen. Pengarna kan till exempel sättas in på utländska bankkonton eller omsättas till andra tillgångar. Därefter kan pengarna skiktas, till exempel genom olika kontotransaktioner eller köp av kryptovaluta, för att sedan integreras i den legala ekonomin genom till exempel investeringar i fastigheter eller annan egendom.

Underground banking förekommer

Fenomenet underground banking kan beskrivas som penningtvättsnätverk, vilka på olika sätt tvättar och tillgängliggör pengar på uppdrag av den organiserade brottsligheten. Några av dessa närverk är specialiserade på att flytta tillgångar över landsgränser, ofta i form av kontanter. Nätverken har ofta internationella förgreningar och agerar i regel utanför det reguljära finansiella systemet. Dessa nätverk kan vara omfattande och består inte sällan av flera olika sammankopplade kluster. Underground banking omfattar uteslutande hantering av kriminella tillgångar där medlen på olika vis tvättas eller tillgängliggörs med syfte att omsättas i ny brottslighet. Dessa verksamheter innefattar till exempel transport av kontanter, illegala betalningar inom informella betalningssystem, samt växling av kontanter och kryptovaluta. I vissa fall agerar nätverket mellanhand vid betalningar för narkotika, vapen, sprängningar och ibland också dödligt våld. Sammantaget bedömer Finanspolisen att hundratals kriminella aktörer nyttjar dessa nätverk bara i Sverige. Sannolikt hanteras hundratals miljoner kronor genom dessa tjänster löpande och troligen rör det sig om miljardbelopp på årsbasis.

Ett typiskt drag för underground banking är en systematik med många mellanhänder och roller, både på regional, nationell och internationell nivå, som till exempel penningkurirer och organisatörer. Det här bidrar till komplexa strukturer, en hög grad av anonymitet och inte sällan avsaknad av spår i det finansiella banksystemet. Fenomenet kan innebära utmaningar för brottsbekämpande myndigheter, tillsynsorgan och banker då det finns begränsade möjligheter att upptäcka, spåra och störa olagliga penningflöden.

Växlingskontor används som hubbar för kriminalitet

Det är vanligt förekommande att växlingskontor används som legitima fasader för bl.a. finansiella brottsupplägg och de utgör därför viktiga hubbar inom den organiserade brottsligheten. Inom sådana verksamheter möjliggörs bl.a. växling av kontanta brottsvinster, t.ex. mellan svenska kronor och euro. Därtill förekommer att dessa kriminella växlingskontor erbjuder förvaring av brottsvinster, samt transport av kontanter ut ur Sverige.

Genom en ny lagstiftning som syftar till att försvåra för att bl.a. dessa finansiella tjänster används för penningtvätt och finansiering av terrorism, ska nu alla växlingskontor och betaltjänstföretag omfattas av tillståndsplikt hos Finansinspektionen istället för endast registrerings­plikt. Nya regler förväntas även medföra en kriminalisering av de finansiella verksamheter som bedrivs utan tillstånd. Förslaget är i rätt riktning för att förhindra att kriminella verksamheter, såsom växlingskontor, bedrivs i det dolda.

Pengar transporteras gömda i fordon och genom flygtrafik

Utförsel av kontanter via fordon är ett tillvägagångssätt som är vanligt förekommande i polisens underrättelser. Eftersom många länder inte har anmälningsplikt för transport av pengar inom EU:s inre gräns saknas fullständig information om volymerna. Analys av dekrypterade chattar såsom EncroChat har pekat på att kontanter ofta fraktades ut med lastbil. Destinationerna Danmark, Nederländerna, Schweiz och Spanien nämndes flertalet gånger. Annan information pekar på att illegala kontantflöden även sker till andra länder som exempelvis Turkiet, Tyskland, Tjeckien, Polen, Norge och Dubai. Några av de vanligare tillvägagångsätten visar att kontanter transporteras i dolda fack i fordon eller göms på andra sätt i transporter. Kontanter transporteras även systematiskt ut från Sverige via flyg med hjälp av penningkurirer. Kontanterna kan då transporteras på en rad olika sätt: tejpade på kroppen, dolda inuti kroppen, i lönnfack och packade i resväskor som checkats in på flygplatsen.

Ökade befogenheter för tullverket

Det råder anmälningsplikt till Tullverket för kontanta belopp motsvarande 10 000 EUR eller mer, som förs in och ut över EU:s yttre gräns med bärare. Det totala belopp som deklarerats vid utförsel från Sverige under 2024 uppgick till omkring motsvarande 23,7 miljoner euro. Det är dock troligt att långt ifrån alla penningtransporter anmäls enligt reglerna. För destinationer inom EU finns i nuläget ingen motsvarande anmälningsplikt, men genom en kommande lagstiftning föreslås även destinationer inom EU omfattas av detta. Att öka kontrollerna av kontantflöden över Sveriges gräns är ett viktigt verktyg i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av grov brottslighet.