Palmeutredningen - polisens arbete

Mordet skedde på Sveavägen

Statsminister Olof Palme, hans fru Lisbeth och deras son med flickvän hade varit på bio och efteråt gick makarna till fots längs Sveavägen. I korsningen Sveavägen – Tunnelgatan kom en man upp bakom paret och avlossade två skott. Det ena dödade Olof Palme och det andra skadade Lisbeth Palme.

Flera vittnen såg sedan gärningsmannen springa in på Tunnelgatan och några personer mötte en springande man på David Bagares gata. Den fantombild som skapades utifrån vittnesuppgifter gav 7 000 – 8 000 tips. Fantombilden är förmodligen inte gärningsmannen.

Mordet skakade Sverige och utredningen pågick under drygt 34 år. Den är Sveriges i särklass största och kanske världens mest omfattande och har genererat flera hundra hyllmeter material som vittnesförhör och utredningsdokument. Utredningen jämförs i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F Kennedy.

Frågor kring mordvapnet

Dagen efter mordet på statsministern, den 1 mars, hittades den ena kulan på trottoaren på Sveavägens västra sida, söder om Tunnelgatan. Kulan antogs vara den som skadade Lisbeth Palme.

Den 2 mars hittades den andra kulan på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulan som antogs ha dödat Olof Palme. En teknisk, en så kallad blyisotopisk, undersökning bekräftade att det var kulorna som träffat makarna Palme.

Kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum. Det är inte klarlagt exakt vilken typ av revolver mördaren använde. Det finns sju möjliga alternativ:

• Smith & Wesson
• Ruger
• Taurus
• Kassnar
• Coonan
• Llama
• Manurhin

Det vapen som fått mest uppmärksamhet i media och som polisen har undersökt är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983 och hittades i Djursjön i november 2006.

En kula som anträffades i samband med Mockfjärdsrånet var av samma sort och hade samma blyisotopsammansättning som kulorna som hittades på Sveavägen. Vapnet var i dåligt skick och det har därför inte gått att säga om det var samma vapen som användes vid mordet på Sveavägen.

Utredningens olika uppslag

Polisen har följt flera olika uppslag för att hitta den eller de som mördade Olof Palme. Några kända uppslag är:

• PKK, en kurdisk organisation som i Sverige är klassat som en terrororganisation.
• 33-åringen, en vapenfixerad man som var Palmekritisk och som befann sig på Kungsgatan den aktuella kvällen.
• ”Polisspåret”, ett antal olika tips om att polisen som grupp eller enskilda polismän skulle ha varit inblandade.
• Sydafrika, att det var sydafrikanska säkerhetstjänsten som stod bakom mordet på grund av Olof Palmes kamp mot apartheidregimen.

Tidigt fanns Christer Pettersson med i utredningen. Han var en av polisen känd blandmissbrukare som tidigare dömts för våldsbrott och som ofta vistades i de aktuella kvarteren. Han blev utpekad av Lisbeth Palme som närvarande på mordplatsen och det anses styrkt att han kort innan mordet var utanför biografen Grand en bit därifrån.1989 fälldes han av en oenig Stockholms tingsrätt men blev sedan friad av en enig Svea Hovrätt. 1997 inlämnade riksåklagaren en resningsansökan till Högsta domstolen som avvisade målet. Christer Pettersson dog 2004.

Skandiamannen blir aktuell

Under första delen av 2016 gick merparten av de tidigare medarbetarna i Palmegruppen i pension. Under hösten samma år rekryterades nya medarbetare och hela gruppen gjorde en förnyad grundlig genomgång av själva utredningsmaterialet. I början av 2017 tillträdde chefsåklagare Krister Petersson som ny åklagare och under hans ledning inriktades arbetet på ett antal nya uppslag.

Ett av dessa handlade om den så kallade Skandiamannen, eller Stig Engström som han hette. Han arbetade på försäkringsbolaget Skandia och hade sin arbetsplats på Sveavägen ett kort stycke från mordplatsen.

Engström hade arbetat över den aktuella kvällen och påstod sig ha kommit till mordplatsen precis efter att mordet ägt rum. Han skulle enligt egna uppgifter bland annat ha pratat med Lisbeth Palme och deltagit i räddningsförsöken på Olof Palme. Han skulle även ha visat poliserna som kom till platsen i vilken riktning gärningsmannen försvunnit. Problemet var att ingen annan av de många vittnena och poliserna på platsen kunde minnas Engström.

Då ett par som kom gående på David Bagares gata i anslutning till mordet dessutom mötte en springande person som mycket väl stämde in på Engströms utseende blev hans berättelse än mer anmärkningsvärd.

Utredningen avslutas

Utredningsarbetet fortsatte fram till 2020 och gruppen gjorde bland annat fördjupade analyser av förhör och annat utredningsmaterial, men genomförde även ett stort antal nya förhör och vidtog en rad andra utredningsåtgärder.

Den 10 juni 2020 kallade slutligen chefsåklagare Krister Petersson och spaningsledaren Hans Melander till en digital presskonferens under vilken åklagaren meddelade sitt beslut att avsluta utredningen. Enligt åklagaren misstänktes dådet ha utförts av en ensam gärningsman, Stig Engström.

– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sa chefsåklagare Krister Petersson. I och med detta beslut avslutade chefsåklagaren världens förmodligen största polisutredning.