Frågor och svar om sprängningar
Polisen redovisar statistik över antalet sprängningar på polisen.se. Vad representerar siffrorna?
Statistiken som redovisas på polisen.se bygger på antalet upprättade polisanmälningar för brottskoden allmänfarlig ödeläggelse, samt försök till respektive förberedelse till samma brott. Statistiken kan förändras allt eftersom polisanmälningarna hanteras och brottsrubriceringar ändras.
Hur orolig ska man vara som medborgare?
Vi ser en förskjutning från att flertalet sprängningar tidigare utfördes mot näringsverksamheter till att de nu går mot bostäder (flerfamiljshus). Syftet är ofta att skrämmas istället för att skada, men riskerna för personskador är trots det mycket stora då det räcker med att någon råkar passera förbi vid fel tillfälle.
Medborgarna ska generellt inte oroa sig för att bli utsatta, men självklart skapar skadorna från en sprängning stor otrygghet för de som drabbas. Om man som allmänhet ser något misstänkt farligt föremål ska man kontakta polisen.
Vad är det för typer av sprängladdningar som används?
Sprängladdningarnas typ varierar, men konstruktioner innehållande dynamitsprängämne eller krutbaserade ämnen är vanligt. Vid flera ärenden har även handgranater använts. I civilsamhället används dynamitsprängämnen på exempelvis byggarbetsplatser och där har vi sett att kriminella kommit över sprängämnen genom stölder alternativt via någon anställd. När det gäller handgranater är dessa oftast insmugglade till Sverige. För hantering av explosiva varor krävs tillstånd.
Det verkar framför allt vara Stockholm och Skåne som drabbats, vad beror det på?
Sprängningarna är i huvudsak förekommande i våra tre storstadsregioner: Stockholm, syd och väst. Det hänger samman med att flest kriminella nätverk och grupperingar finns i dessa regioner.
Vilka utför sprängdåden och vilka ligger bakom?
De flesta sprängningar kan hänföras till de grovt kriminella nätverken. Utredningsläget kan vara komplicerat då flera nivåer och personer kan vara inblandade, från beställare av en sprängladdning till utförare på gatan.
Hur arbetar bombskyddet?
Nationella bombskyddets uppdrag är att hantera och oskadliggöra farliga föremål. I syfte att bevissäkra samverkar bombskyddet med kriminaltekniker på plats och vid behov även under den fortsatta utredningen.
För att förebygga sprängningar vidtar polisen olika åtgärder. Lagstiftningen kring tillstånd, förvaring och hantering av civila sprängmedel har skärpts för att försvåra att sprängmedel kommer på illegala avvägar.
Antalet fynd av farliga föremål som påträffas i samband med till exempel husrannsakningar har ökat avsevärt, vilket är en effekt av polisens ökade aktivitet. Av de fynd som görs bedöms cirka en tredjedel som skarpa och hade sannolikt, om de inte beslagtagits, lett till ett större antal sprängningar.
Hur arbetar det nationella bombdatacentret?
Polisens nationella bombdatacenter (NBDC) följer läget och samordnar alla ärenden med farliga föremål i kriminell kontext. Arbetet vid NBDC syftar främst till att stärka förmågan att förebygga och förhindra brottslighet avseende explosiva varor samt förstärka polismyndighetens och andra myndigheters förmåga att bland annat utreda och lagföra för dessa brott.
Under de senaste två åren har ett flertal bombbyggare och utförare dömts. Polisen kommer fortsätta att prioritera och utveckla arbetet tillsammans med andra myndigheter och samhällsaktörer i syfte att förebygga, förhindra och försvåra för kriminella att få tillgång till och använda sig av farliga föremål i kriminella sammanhang.
Vilka andra myndigheter och samhällsaktörer samarbetar polisen med?
Polisens uppdrag är av stor vikt i det här arbetet, men samverkan med bland annat Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Tullverket, Myndigheten för samhällsskydd & beredskap (MSB), räddningstjänsten, kommuner och branschorganisationer är avgörande då vi har olika ansvar och mandat i det gemensamma uppdraget.
Statistik och lägesbild över skjutningar och sprängningar i Sverige