Välfärdsbrott
Välfärdsbrott innebär att offentligt finansierade trygghetssystem inom stat, region och kommun utnyttjas för egen vinning – av privatpersoner, företag, stiftelser eller föreningar. Det handlar om olika typer av bidragsbrott och bedrägerier.
Välfärdsbrottslighet är ett växande problem och välfärdssektorn är idag en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten med en direkt koppling till den kriminella ekonomin.
Brott mot välfärdssystemen, oavsett om det rör sig om organiserad brottslighet eller brott utförda av enskilda personer, riskerar att urholka tilliten till välfärdssystemen och hota förtroendet för samhället. Dessutom handlar det om omfattande kostnader för samhället, snedvriden konkurrens och inte minst att enskilda kan lida skada.
Vanliga välfärdsbrott mot staten är till exempel att använda företag för att fuska med assistansersättning och det statliga tandvårdsstödet. Senare år har de kriminella expanderat och även börjat sikta in sig på kommunernas och regionernas verksamhet. Bland annat hemtjänst, hem för vård eller boende (HVB), vårdgivare och apotek.
Välfärdsbrotten innefattar även privatpersoner som medvetet lämnar oriktiga uppgifter eller att man inte meddelat förändringar som innebär att en person får för mycket bidrag utbetalt. Det kan till exempel vara ekonomiskt bistånd, föräldrapenning, sjukpenning eller felaktig pensionsutbetalning.
Välfärdsbrott kan också begås genom att skapa och använda ideella föreningar för att ansöka om offentligt finansierade bidrag. Genom att lämna oriktiga uppgifter kan bidragen användas till ekonomisk och annan brottslighet istället för till ideella ändamål.
Den mest effektiva åtgärden mot välfärdsbrott är att aldrig ge kriminella aktörer tillträde till marknaden. Att identifiera och kunna hantera kriminella aktörer i ett så tidigt skede som mjöligt är därför av avgörande betydelse.
2021 betalade staten ut 728 miljarder kronor i olika förmåner som exempelvis bidrag och stöd. I studier som Ekonomistyrningsverket gjort för 2021 bedömdes ungefär 2 procent av dessa, dvs. cirka 15 miljarder kronor, vara felaktiga utbetalningar. Här tillkommer utbetalningar från kommuner och regioner där omfattningen av felaktiga utbetalningar är okänd då inga samlade studier har gjorts.
Läs mer om välfärdsbrottslighet:
Initiativ inom satsningen mot organiserad brottslighet
Inom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet (OB-satsningen) pågår flera olika initiativ tillsammans med myndigheter, kommuner och regioner för att kartlägga och bekämpa välfärdsbrottslighet.
Cura är ett av initiativen. Det har som syfte att motverka att vårdbolag används som brottsverktyg. Under åren 2022-2023 var Cura i en utforskande fas med fokus på systemen kring personlig assistans, hemtjänst och vårdcentraler, vilka aktuella brottsupplägg som finns och hur tidigt förutsättningarna för brott kan stoppas. I en rapport från hösten 2024 ges en översiktlig bild av hur välfärdsbrottsligheten yttrar sig inom till exempel personlig assistans och hemtjänst. Rapporten beskriver även vilka åtgärder och aktiviteter som pågår och som har pågått inom Cura.
Myndighetsgemensam rapport om välfärdsbrottslighet inom vård och omsorg (pdf, 445 kB)Skatteverkets metodstöd för att motverka välfärdsbrott
Municipal är ett annat initiativ. Det syftar till att stärka kommunernas förmåga att upptäcka och förhindra att de utsätts för bidragsbrott, bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet. Ett ytterligare förväntat resultat är att identifiera goda arbetsmodeller för att underlätta och effektivisera kommunernas kontroll och tillsyn.
Delila är ett initiativ med uppdrag att förebygga och motverka att ideella föreningar används som brottsverktyg i bedrägerier mot välfärdssystemen. Det mest effektiva sättet är att medvetandegöra utbetalande myndigheter om identifierade risker och vilka kontrollåtgärder som bör vidtas innan bidragen betalats ut. Inom Delila pågår därför ett arbete med att skapa ett digitalt metodstöd för att underlätta och effektivisera proaktiv kontroll och uppföljning.