Personuppgiftsbehandling vid kamerabevakning
Polisen använder kamerabevakning på olika platser i landet för att bekämpa brott och öka tryggheten i samhället. Samtidigt ska den personliga integriteten skyddas enligt bland annat dataskyddsförordningen, brottsdatalagen och kamerabevakningslagen.
Offentliga platser
Polisen bedriver kamerabevakning på ett antal offentliga platser i landet med både fasta, tillfälliga och andra mobila kameralösningar som exempelvis UAS/drönare. Det kan röra sig om kontinuerlig bevakning av gator, torg, köpcentrum, vissa vägsträckor eller i bostadsområden med kriminell påverkan. Tillfällig bevakning kan exempelvis ske i samband med festivaler, fotbollsmatcher och andra evenemang. Polisen har också möjlighet att bedriva kamerabevakning i kollektivtrafiken och i gränsnära områden vilket innebär flygplatser samt vissa hamnar, järnvägsstationer och gränsövergångar med biltrafik. Polisen kan också dela kamerautrustning med andra samhällsaktörer som redan bedriver kamerabevakning. Polisen upplyser alltid allmänheten om att vi bedriver kamerabevakning genom tydlig skyltning eller på annat verksamt sätt.
Syftet med bevakningen är normalt att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet på platsen och att i efterhand kunna utreda eller lagföra brott. Vid demonstrationer och liknande kan syftet även vara att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Kamerorna ger också polisen bättre förutsättningar att effektivt leda och fördela sina resurser och kan bidra till att öka tryggheten i samhället. Uppgifter från Polismyndighetens kamerabevakning kan även komma att behandlas i syfte att bedriva forskning och utveckling avseende polisens kameraförmåga.
Polisens lokaler
Flera av polisens lokaler kamerabevakas. Det kan till exempel röra sig om receptioner och väntrum på polisstationer som bevakas för att öka säkerheten för myndighetens anställda och besökare. Vissa av polisens lokaler utgör även skyddsobjekt och bevakas av den anledningen.
Kroppsburna kameror
Under 2023 utrustas alla poliser i yttre tjänst i med kroppsburna kameror. Användning av kamerorna förväntas ha en brottsförebyggande effekt, förbättra polisernas arbetsmiljö och bidra till stärkt bevisföring.
Den kroppsburna kameran är försedd med ljud- och ljusindikatorer som upplyser allmänheten om när inspelning sker. Kameran är som huvudregel satt i ett förinspelningsläge vilket innebär att kameran löpande spelar in film utan ljud. Det förinspelade materialet lagras i en minut varefter det automatiskt spelas över om inte polismannen startar en inspelning. När inspelning startar piper kameran tre gånger och ljusindikatorn skiftar färg från grönt till rött. Det är den enskilde polismannen som själv styr när inspelning sker och kameran kan t.ex. användas i samband med ingripanden, förhör eller för annan dokumentation. Det inspelade materialet kan komma att användas i utredningar om brott.
Polisbilar med kameror
En del av Polismyndighetens polisbilar är utrustade med kameror för att förhindra och bekämpa brott och förbättra polisers arbetsmiljö.
De kameror som riktas ut från bilarna har 360-graders upptagning runt polisbilen. Bilarna är även utrustade med en kamera med ljudupptagning inuti fordonet. För att säkra att hela händelseförlopp dokumenteras och samtidigt undvika att fler personuppgifter sparas än vad som är nödvändigt har kamerorna en buffringsfunktion. Först när en inspelning aktiveras kommer både det buffrade och det inspelade materialet att sparas.
Begränsningar för hur kameran får användas
I vissa fall kommer kamerabevakningslagen att gälla för hur kameran får användas för bevakning. Då får bevakning endast utföras med målade bilar som är skyltade med information om bevakningen.
När kamerorna bedöms vara manövrerade på platsen gäller inte kamerabevakningslagen och bevakning kan ske med både målade och civila bilar. I samtliga fall gäller dataskyddsregleringen. De som ska använda kamerorna kommer först att genomgå en obligatorisk utbildning.
Automatisk trafiksäkerhetskontroll
Polismyndigheten använder kameror för automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK). Det finns idag ca 2 000 trafiksäkerhetskameror utplacerade på de statliga vägarna för att sänka hastigheten och rädda liv på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor. Kamerorna är placerade synligt och är väl skyltade. Endast de som kör för fort fotograferas. Om ett fordon överskrider den hastighet som är inställd i mätsystemet registreras överträdelsen och en bild tas så att registreringsskylten och föraren syns. Registreringen och bilden används för att utreda och lagföra överträdelsen.
Kameror som läser av fordons registreringsnummer
ANPR– kameror (Automatic Number Plate Recognition) läser automatiskt av fordons registreringsnummer. Den nya lagen om polisiära befogenheter i gränsnära områden som började gälla den 1 augusti 2023 ger utökade möjligheter att använda ANPR-kameror i områden som ligger nära Sveriges gränser. Genom dessa kameror kan polisen samla in fordonsinformation och fordonsrörelser i syfte att upptäcka, förebygga, förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott samt upprätthålla säkerhet och ordning. Det kan handla om att lokalisera en efterlyst person eller fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats. Den insamlade fordonsinformationen får enligt ovannämnda lag behandlas i sex månader efter insamlingstillfället.
Upplysning
Som huvudregel upplyser polisen om kamerabevakningen genom skyltar på platsen, genom att UAS/drönar-operatören bär varselväst eller på något annat verksamt sätt. Vi informerar även om kamerabevakning på polisens hemsida i särskilda fall. Polisen har dock rätt att använda kamerabevakning utan att upplysa om det i vissa situationer, till exempel vid automatisk hastighetsövervakning eller vid bevakning som sker i brådskande fall från en UAS/drönare vid risk för allvarlig brottslighet. Vid användning av kroppsburna kameror gäller inte upplysningsplikten eftersom de är jämförbara med handhållna kameror, som exempelvis mobiltelefoner.
Bevarande
Polisen sparar normalt bara material från kamerabevakning i upp till två månader. Materialet kan dock sparas längre om det behöver användas i någon annan av polisens verksamheter, till exempel i en pågående förundersökning.
Automatisk bildanalys
Polisen använder i vissa fall automatiska bildanalysverktyg som kan innebära en behandling av biometriska uppgifter, till exempel så kallad ansiktsigenkänning. Metoden används bara i situationer som har bedömts som absolut nödvändiga och endast på bildmaterial som samlats in och behandlas för bestämda ändamål, såsom i en pågående förundersökning. Syftet med behandlingen är framförallt att lättare hitta personer eller föremål i ett omfattande bildmaterial eller söka efter en okänd misstänkt gärningsperson mot signalementsregistret.