Hur ofta använder polisen skjutvapen?

Hur vanligt är det att polisen avlossar skott med skjutvapen?

Polisen genomförde 2022 ca 1,13 miljoner ingripanden varav de flesta genomfördes utan att något våld behöver användas. I ett ytterst litet antal av dessa händelser utgjorde motparten ett så allvarligt hot att skjutvapen har behöver användas.

Under 2022 har polis skjutit verkanseld vid 21 händelser. Vid 17 händelser har polis skjutit varningsskott i syfte att försöka avbryta den hotfulla eller våldsamma situationen.

Enligt statistik som tabellen nedan visar har det inträffat cirka 35 händelser per år de sista fem åren där poliser avlossat sitt tjänstevapen.

I många av händelserna där poliser avlossat varningsskott samt verkanseld uppgavs att personen de ingrep mot led av psykisk ohälsa.

Poliser som arbetar i yttre uniformerad tjänst är i majoritet representerade i dessa skjutsituationer och de är även den grupp som utför största antalet ingripanden.

Hur ofta avlider någon i samband med att polis skjutit verkanseld?

Det händer ett par gånger per år att människor avlider när poliser skjutit verkanseld.

Varje sådant fall är tragiskt för alla inblandade och givetvis något polisen i det längsta vill undvika. Men lagstiftaren har gett polisen rätt att använda skjutvapen, och i vissa situationer är dödligt våld oundvikligt för att en ingripande polis ska kunna skydda andra eller freda sig själva.

Tyvärr har antalet människor som avlidit i samband med att poliser skjutit verkanseld ökat de senaste tio åren.

Tabell över antalet döda i samband med verkanseld 1993-2022:

Vad gör polisen för att undvika skjutningar?

Grunden för polisen är att försöka lösa situationer genom att prata med de inblandade så långt det är möjligt. I de absolut flesta ingripanden lyckas polisen med det. Också i mycket hotfulla och farliga situationer försöker polisen i första hand använda verbal kommunikation för att lösa konflikter, ibland med hjälp av särskilt utbildade förhandlare.

Poliser utbildas i kommunikation, mental förberedelse och att kunna ta snabba beslut i olika situationer. Poliserna tränar också rent praktiskt på att använda fysiska tekniker, dvs olika grepp för att kunna kontrollera en person.

Men ibland är hotet så allvarligt att det kräver att polisen använder något av de hjälpmedel polisen har för våldsanvändning – handfängsel, batong, pepparspray eller skjutvapen.

Varför skjuter inte polisen alltid i benet?

I vissa situationer kan polisen behöva skjuta direkt i överkroppen för att skydda andra eller sig själva, till exempel från en angripande person på kort avstånd. Att rusa ett tiotal meter med till exempel en kniv i handen går oerhört snabbt och att träffa ett ben kan vara mycket svårt. Det är inte heller sannolikt att en träff i benet omedelbart stoppar angriparen. Även om skjutvapen utgör ett mycket kraftfullt våld är det inte säkert att ens en träff i överkroppen omedelbart stoppar en angripare.

Varför använder inte polisen elchockvapen i stället?

Den 7 maj 2021 beslutade Polismyndigheten om införande av elchockvapen som ett särskilt våldshjälpmedel i Polismyndighetens verksamhet. Beslutet gäller från den 1 januari 2022. Från den 1 januari 2018 har en försöksverksamhet med elchockvapen bedrivits och utvärderats. Utvärderingen av försöksverksamheten genomfördes av Umeå universitet på uppdrag av Polismyndigheten. Försöksverksamheten bedrevs i 5 polisregioner samt nationella insatsstyrkan i mindre omfattning. Införandeperioden omfattas till 31 december 2024. Under 2022/2023 pågår förberedelserna med att införa elchockvapen som ett ordinarie särskilt hjälpmedel.

Polispersonal som ingått i försöksverksamheten för elchockvapen har fortfarande tillgång till detta våldshjälpmedel. Med elchockvapen får poliser därmed ytterligare ett våldshjälpmedel att använda vid hotfulla situationer men det kommer inte kunna ersätta behovet av skjutvapen i alla situationer.

Polisens hålspetsammunition har varit ifrågasatt. Varför använder polisen den?

Den expanderande tjänsteammunitionen Speer gold dot infördes 2003. Tidigare användes den icke-expanderande ammunitionen Norma. Huvudorsaken till bytet är att den inte lika lätt går igenom kroppen på personen som polisen träffar, och oskyldiga personer riskerar inte att träffas och skadas. Den har också en effekt som snabbare får stopp på en angripande person.
 
Rättsmedicinalverket har analyserat effekterna och resultatet visar att antalet dödsskjutningar inte har ökat med den expanderande ammunitionen.